Industriarbetarnas tidning

Så planerar du din semester

19 april, 2016

Skrivet av

Tipsen inför sommaren Tro det eller ej – nu är det dags att fundera på sommarsemestern. Här är några saker att tänka på.

Nu kan du bestämma

Semesteråret börjar den 1 april. Vid det laget vet du hur mycket betald semester du har att ta ut de närmaste tolv månaderna. Har du jobbat hela förra semesteråret har du rätt till minst 25 dagar.

Du ska få fyra veckor på sommaren

Arbetsgivaren måste lägga ut fyra veckors semester under perioden juni till augusti, om ni inte kommer överens om något annat. Fack och arbetsgivare kan förhandla om exakt när. Det är ett pussel där dina önskningar och behov vägs mot verksamheten. I slutändan bestämmer arbetsgivaren.

Sen ansökan – ingen semester?

Om du lämnar in din ansökan för sent ska arbetsgivaren ändå lägga ut de fyra veckorna. Däremot vet du inte exakt när det blir. Du ska få veta två månader innan när du får ledigt.

Du har alltid rätt till ledighet

Har du inte jobbat hela förra semesteråret har du ändå rätt till fem veckors ledighet, men du får inte betalt för hela tiden.

Du kan spara semester

Du kan spara fem dagars semester per år. De måste tas ut inom fem år.

Mer pengar på semestern

Förutom lönen får du ofta semestertillägg – du får alltså mer betalt när du har semester än när du jobbar.

Balkongtillägg kan ge extra

I en del avtal finns ett så kallat balkongtillägg. Det innebär att man har kommit överens om ett lägsta belopp som alla ska få minst per dag, oavsett vad de har för lön. Ordet balkongtillägg kommer från tanken att man ska ha råd att göra något mer än att bara sitta på balkongen på semestern.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.