Industriarbetarnas tidning

Forskning om isocyanater läggs ned

10 augusti, 2016

Den internationellt kända forskningen om allergiframkallande isocyanater i Hässleholm ska läggas ned.  Pengarna ska användas till annan forskning i Stockholm.

Fakta isocyanater:

Isocyanater av olika slag finns i bland annat lack, färg, skumplast, fogmassa, lim och annat som innehåller polyuretanplast. Isocyanaterna frigörs vid värme, från 150 grader och uppåt vid heta arbeten som slipning, svetsning, skärning och liknande. Vid heta arbeten på ren plåt kan isocyanater frigöras från baksidan om där finns färg, fogmassa eller liknande.

Inandning av isocyanater kan orsaka livshotande skador på lungorna, astma och allergier. Även hudkontakt kan ge allergier och andningsbesvär. Isocyanater har orsakat cancer på försöksdjur.

Den som arbetar med isocyanater måste genomgå regelbundna läkarundersökningar.

–Folk blir ju fortfarande sjuka av isocyanater, det finns hur mycket arbete som helst att göra, kommenterar professor Gunnar Skarping, en av de tre anställda som nu sagts upp.  Han gör sin sista arbetsdag i mars nästa år.

Isocyanater är ett länge känt och stort arbetsmiljöproblem eftersom de kan orsaka allergier, astma och andra luftvägsproblem. Forskarna i Hässleholm har i flera år utvecklat nya mätmetoder vilket gjort att isocyanater upptäckts i bilverkstäder, gjuterier, plast- och byggnadsindustri, arbete med elektronik, mineralull med mera.

Forskningen har därför resulterat i nya arbetsmiljökrav på utsug, ventilation, skyddsmasker med mera och var därför tidigare ifrågasatt och ibland nedläggningshotad. Mätmetoderna är nu internationell standard och används över hela världen.

Den senaste doktorsavhandlingen från Hässleholm handlade om nya metoder att studera de partiklar som tränger längst ned i lungorna vid olika arbetsmoment som billackering och slipning – om skyddsutrustningen är otillräcklig.

Verksamheten tillhör administrativt Stockholms universitet. Som i sin tur förmedlat forskningsanslaget från statsbudgeten via på Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi. Det är där nedläggningen beslutats:

–Anledningen att vi stängde verksamheten var att vi inte fick kontroll över den. Det bedrevs privat verksamhet i samma lokaler, säger professor Michael McMcLachlan, institutionens prefekt sedan ett och ett halvt år.

Han förnekar att beslutet har att göra med forskningens innehåll. Hans professorskollega vid institutionen, Cynthia de Wit, säger så här:

– Medlen ska istället användas till forskning med mer miljövetenskaplig inriktning. Vi ska stärka institutionen här i Stockholm och rekrytera en internationell stjärna inom analytisk kemi.

Ni ser alltså inget behov av fortsatt isocyanatforskning?

–Den platsar inte i det sammanhanget.

Professor Gunnar Skarping tillbakavisar kritiken om privat verksamhet:

–Det handlar om konsultuppdrag på arbetsmiljöområdet, mätningar och liknade. Detta har funnits från början och varit känt hela tiden. Sådan verksamhet uppmuntras ju i de forskarbyar som finns i Lund och Kristianstad för att de ger nya jobb, varför skulle det var fel i Hässleholm?

Skarping ifrågasätter den ändrade forskningsinriktningen:

– Pengarna de tar är inga medel som är tillgängliga så där i största allmänhet, de är ju avsedda att användas för isocyanatforskningen i Hässleholm.

Vad händer nu?

– Det ligger politiska beslut i botten för isocyanatforskningen i Hässleholm. De som ville ha verksamheten kanske borde reagera.

Gunnar Skarping syftar bland annat på budgetförhandlingarna 2005 mellan socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet. Där slogs fast att anslaget i statsbudgeten till isocyanatforskningen i Hässleholm ”även fortsättningsvis” skulle vara på 6,7 miljoner per år. Hänvisningen till isocyanatforskningen i Hässleholm togs bort efter alliansregeringens tillträde 2006.

Hässleholms kommun arbetar för att forskningen ska finnas kvar.

–Det är viktigt både för arbetstillfällen i regionen och för arbetsmiljön, säger kommunchefen Bengt-Arne Persson.

Kommunen försöker hitta nya huvudmän för forskningen och har kontaktat andra universitet och högskolor samt uppvaktat forsknings- och högskoleminister Helen Hellemark Knutsson.

–Hon kan inte ge sig in i ett enskilt ärende. Men lovade lyssna på oss igen om vi kan hitta en lösning med exempelvis näringslivet och Region Skåne, säger Bengt-Arne Persson.

Om det gick att öronmärka pengar tidigare i statsbudgeten kan man kanske göra det igen?

– Det vet jag inte, det kräver i så fall ett politiskt ställningstagande på riksdags- och regeringsnivå.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Fack och kommun vill rädda isocyanatforskning

Fack och kommun vill rädda isocyanatforskning

Fem IF Metall-avdelningar i södra Sverige kräver att regeringen öronmärker pengar för att rädda kvar den nedläggningshotade forskningen om isocyanater i Hässleholm.

Regeringen beslutar om isocyanaterna

Regeringen avgör denna vecka om forskningen om de hälsofarliga isocyanaterna ska få vara kvar i Hässleholm. Stockholms universitet vill lägga pengarna på andra områden, politiker och fack har protesterat.

Bra för Sverige

Den dramatiska regeringsbildningen är över. På fredag blir Stefan Löfven statsminister. En mittenregering där budgetunderlaget vilar på S+Mp+C och L kan nu tillträda. Vänsterpartiet kommer att släppa fram Löfven. Det är bra för Sverige. Alternativet hade varit att Ulf Kristersson blivit statsminister för en SD-stödd M+KD-regering och det hade varit mycket värre, resonerade Sjöstedt vid […]

Intet nytt, allting nytt

Intet nytt, allting nytt

”När riksdagen röstar ned Ulf Kristersson (M) som statsminister har inget nytt hänt. Ändå är det startskottet för en helt ny era i svensk politik”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Kungen pekade ut riktningen

Riksmötet öppnades till jazz och icke-politik. Statsministern hade avsatts och ingen regeringsförklaring kunde därför hållas. Kungen var ende talare men han lyfte åtminstone fram 1918 och rösträttsreformen. Monarkin hyllar demokratin. Vad annat är att vänta i en tid när ingenting är sig likt? Det är ett dramatiskt skede i svensk politik. Talmansvalet i måndags tydliggjorde […]

Håll SD utanför makten

Valet blev just den rysare som många hade befarat. När detta skrivs sent på valnatten vet vi inte helt säkert vad resultatet blev. Det är så pass jämnt mellan blocken att förmodligen kommer inte något säkert resultat förrän på onsdag då utlandsrösterna är räknade. Just därför är det magstarkt av Alliansledarna att påstå att de […]

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

När började du jobba?

När började du jobba?

Pensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

Sveriges unika lönesättning

Sveriges unika lönesättning

Hur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

”Bolaget har en hemläxa att göra”

”Bolaget har en hemläxa att göra”

Vänsterpartiets Ali Esbati lyfte de anställdas rädsla att tala om missförhållanden under fredagens riksdagsdebatt om Samhall. Näringsministern upprepade att han tar kritiken på allvar och att ”bolaget har en hemläxa att göra”.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.