”Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin”Helle Klein, chefredaktör.

”Vi kan hjälpas åt att inte bli en del av problemet”Svetsaren Maria Höök om när man inte orkar säga ifrån mot sexistiska kommentarer.

Jonny Knarrström började arbeta på pappersbruket i Fengersfors direkt efter grundskolan. ”Då var det lätt att få jobb. Det var bara att gå hit och börja.” Foto: Andreas Olsson
Kvarlämnade tidningar ger känslan av att pappersbruket lever och att arbetarna bara försvunnit ut på lunch. Foto: Andreas Olsson
Pannrummet var brukets hjärta. Här står bland annat en gammal ångmaskin, som alstrade ström till maskinerna, kvar. Fönstren är nya. Foto: Andreas Olsson
Under Jonny Knarrströms tid var pappersmaskinen PM 1 blank och fin. ”Varje lördag torkade vi maskinerna med fotogen och trassel. Då var den ren som kôrv.” Foto: Andreas Olsson
PM 1 tillverkades 1906 och var i drift fram till 1978, med några justeringar under åren. Foto: Andreas Olsson
Not Quite använder det gamla Holländeriet till teater och opera. Operaföreställningen Med näbba­r och käkben spelades under sommaren 2016. Foto: Malin Robertson Harén
Foto: Andreas Olsson

Fengersfors bruk har fått nytt liv

Fengersfors bruk i Dalsland fick nytt liv efter nedläggningen. I dag myllrar platsen av konstnärer och småföretagare och de gamla byggnaderna rustas upp. Den kombinationen gjorde bruket till Årets industriminne 2015.

Not Quite

Konstnärskooperativet Not Quite är en ekonomisk förening som kom till Fengersfors bruk 2002. I dag finns 59 medlemmar som gjort bruket till en besöksmagnet. Varje år hittar upp mot 20 000 personer till butik, café, konstutställningar och konserter. Läs mer på notquite.se

Fengersfors historia

1796: Järnbruket Lisefors grundas i Fengersfors.
1892: Första pappersbruket startar.
1901: Fengersfors Bruks AB bildas, då Johan Fenger-Krog tar över.
1913: Tillverkningen av oceanpapper, två lager kraftpapper med ett mellanskikt av asfalt, blir en succé.
1950: Världens första kontinuerliga kokare installeras. Kapaciteten på 30 ton massa per dag revolutionerar världens pappersindustri.
1966: Massatillverkningen läggs ned, konkurs 1968.
1969: Karl Johan Enderlein startar ny tillverkning, med stöd av stat och kommun.
1978: En djup lågkonjunktur för svensk pappersindustri leder till nedläggning. Därefter flyttar småföretag in, Not Quite etablerar sig och flera restaureringsprojekt sätts i gång.
2015: Svenska industriminnesföreningen utser Fengersfors bruk till Årets industriminne.
Källor: bruket.se  och rapporten Fengersfors bruk i utveckling.

Fengersfors bruk breder ut sig som ett monument med spröjsade fönster och rött tegel som kramas om av slingrande klätterväxter. En modern skylt bryter av den viktorianska stilen: Sommarutställningar. Skylten har en direkt koppling till dagens bruksarbetare, konstnärerna i kooperativet Not Quite. De har inte bara fått Fengersfors att andas framtidstro igen, deras evenemang har också gjort bruket till ett av Dalslands största besöksmål.

Jonny Knarrström har följt utvecklingen från nedläggning till ny blomstring på nära håll. Han stämplade in här första gången 1959 och blev som 14-åring tredje generationens bruksarbetare. Han började med att skära hylsor men steg snabbt i graderna, från hjälprullare, till rullare, maskinpassare och maskinförare.

– Det var tider! Vi var som en stor familj. Det var så roligt på jobbet, jag bara väntade på att få gå hit.

Jonny arbetade de flesta av sina år i maskinhallen. Här sträcker en bedagad skönhet i metall ut sig från vägg till vägg. Det är PM 1, tillverkad 1906 av Karlstads mekaniska verkstad och en av Sveriges äldsta bevarade pappersmaskiner. Nu flagnar den gröna färgen, här och där spricker rostrosor fram och ett fint lager damm täcker skapelsen.
Som passare såg Jonny till att filtar, upprullning och ångtork fungerade. Han pekar mot virrvarret av hjul, dukar och remmar i maskinen.

– När papperstjockleken skulle ändras fick jag flytta en rem till ett koniskt hjul så att hastigheten ändrades. Det var väldigt noga, gick det för snabbt drogs pappret av. I början var det besvärligt och nervöst.

Produktionen av tryckpapper var i gång dygnet runt, förutom på söndagarna. I hallen fanns två pappersmaskiner och fyra personer per skift som skötte driften. Ibland var jobbet hektiskt, med papper som ideligen gick i trasor. Men det kunde också vara riktigt lugnt. Bäst var det vid kräppen. Om Jonny och kollegerna hade tur behövde de bara ta ut en rulle kräppapper på hela skiftet.

– Då kunde vi sitta i värmen resten av tiden och ha det skönt. Man var lat som ung!

Som mest sysselsatte bruket över 300 personer. I mitten av 1960-talet vände vinden efter flera tunga investeringar. När den olönsamma massatillverkningen stängdes 1966 såg Jonny ett första steg till nedläggning. Han sa upp sig och flyttade till Göteborg.

Samtidigt som Jonny byggde karosser på Volvos fabrik i Torslanda hann Fengersfors bruk både gå i konkurs och starta igen. Nye ägaren Karl Johan Enderlein drog i gång de två gamla pappersmaskinerna 1969 och köpte snart också in en modernare maskin. Företaget satsade på finpappersprodukter och snart blomstrade affärerna. Men framgången skulle bli kortvarig.

I slutet av 1970-talet hade Jonny fått nog av trängseln i Göteborg och flyttade hem till Fengersfors igen. Bruket sökte folk och han kom tillbaka till trotjänaren PM1.

– Men det var inte samma anda på bruket, de gamla gubbarna var ju inte kvar.

Än en gång sa Jonny upp sig innan han tvingades gå. För snart nådde pappersindustrikrisen Fengersfors. Orderingången minskade kraftigt. Dödsstöten kom när det stod klart att regeringen inte gick in med stöd för fortsatt drift.

Bruket stängde för gott 1978 och 101 anställda fick gå. Det såg mörkt ut, för Dalsland, samhället och arbetarna. Jonny var ändå inte särskilt bekymrad.

– Jag är realist. Det måste bli förändringar, så har det varit i tusentals år.

Den sista arbetaren stämplade ut, släckte ljuset och låste porten efter sig. Åtminstone känns det så när man i dag går i lokalerna. Inte bara pappersmaskinen från 1906, utan större delen av produktionsmiljön är bevarad. Fiberlinjen, processen från ved till pappersmassa, är i det närmaste intakt vilket gör Fengersfors bruk unikt i Sverige.

I Holländeriet på andra våningen förstärks känslan av att befinna sig i kulisserna till en gammal journalfilm. Här jobbade Jonnys pappa i 50 år med att mala, färga och tillsätta kemikalier i pappersmassan. De åtta Holländarna står kvar. Lunchbåset finns i samma hörn som förr. Det är som om arbetarna gått ut för att röka en cigarett och snart kommer in och drar i gång larmet från maskinerna.

Men här finns också saker som sticker ut. Uppe i taket blänker det till när en solstråle når en gyllene metallplatta. Bakom en stolpe står en cykel med en skrivmaskin på styret. Skulle någon trampa på pedalerna drar mekaniken i gång två flitiga händer som slår på tangenterna utan att få något vettigt skrivet.

Jonny skrattar till. Cykeln och metallplattan är konstinstallationer som producerats under brukets moderna historia.

– Not Quite har varit ett lyft. Utan dem skulle allt sett annorlunda ut.

”Bevarandet är viktigt eftersom vi har kvar så mycket utrustning från pappersbrukstiden.”

Omvandlingen började redan åren efter konkursen när brukets ägare Karl Johan Enderlein lockade hit småindustrier. Det första, ett vattenbruk med fiskodling, startade 1986.

För 25 år sedan fortsatte hans dotter Annie Rosenblad i samma fotspår. I dag har ett 30-tal företag sin bas här, allt från snickeri och fotografi till café och vedeldat bageri.
Bruket har också fått tillbaka en del av sin forna glans genom flera restaureringsprojekt. Näst på tur står renovering av skorstenen.

– Bevarandet är viktigt eftersom vi har kvar så mycket utrustning från pappersbrukstiden. Många andra små bruk har rivits och försvunnit i rask takt, säger Annie Rosenblad.

När Not Quite etablerade sig 2002 började en ny era. Medlemmarna i konstnärskooperativet flyttade in i samhällets tomma hus och brukets spirande sysselsättning slog snart ut i full blom. Utställningar, konserter och matfestivaler lockade även allmänheten.

I dag kommer upp mot 20 000 besökare per år. Samtidigt som de njuter av konst i maskinhallen eller opera i Holländeriet får de en dos industrihistoria.

Utvecklingen har inte gått obemärkt förbi. Svenska Industriminnesföreningen utsåg Fengersfors bruk till Årets industriminne 2015, för ”omvandlingen från överbliven processindustri till en spännande arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande”.

För Annie Rosenblad blev utmärkelsen ett kvitto på att arbetet lönar sig. Men hon slår sig inte till ro. Framtidsvisionen är att göra de industrihistoriska delarna mer tillgängliga för besökare och att utveckla helheten; konst, industrihistoria och småföretagande. Viktigast är att det finns verksamheter som kan dra nytta av varandra och stärka bruket som besöksmål.

– Då fyller bruket en funktion, att det finns sysselsättning på orten igen. Cirkeln sluts, nu med verksamhet i vår tids former.

Minna Ulin

1Kommentarer

Thorsten Schütte:

Besökte stället i somras, det var vint, berömvärt initiativ!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för "Bästa avslöjande" och "Bästa förklarande text".

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Talang-Micke lovar mycket hjärta i kväll

FinalI kväll sjunger pappersarbetaren Micke Holm från Piteå final i tv-programmet Talang. Exklusivt för DA:s läsare ger han ett smakprov på sin sång från sitt allra vanligaste repetitionsställe.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

#metoo-uppropet som kom av sig

I bransch efter bransch samlades kvinnor till upprop mot sexism. Men industrin fick aldrig sitt #metoo. Ida Sjölander, montör på Scania, försökte.

6

”Stort behov av att prata feminism på golvet”

Feministiskt stipendiumI maj delar LO ut sitt första stipendium för facklig feminism. På sikt hoppas initiativtagarna att facken nu får en gemensam plattform att jobba från.

Fixar din chef tampongerna?

DILEMMATAtt ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skriv till ossDet är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Nu efterlyser vi era erfarenheter – vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

1

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

Pappers ordförande avgår

I slutet av maj avgår Matts Jutterström som förbundsordförande för Pappers. Han gör det av hälsoskäl, meddelande han förbundsstyrelsen under onsdagsmorgonen.

Lager på lager för snygg vägg

Tips från proffsetDags att byta väggfärgen där hemma? Målaren Linda Larsson på Derome Plusshus i Värö ger sina bästa tips till hemmafixaren.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

Ladda ner DA nr 2 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Tjänar du på de nya reglerna?

Slopad karensdagÄr du snuvig och jobbar långa pass? Då är du en av vinnarna när karensdagen nu ersatts av ett karensavdrag. Det ska göra sjuklönen mer rättvis.

1

Det nya blåa Sydamerika

HÖGERVÅGSydamerika har på mindre än tio år förvandlats från en djupt vänsterpräglad till en konservativt dominerad kontinent. DA förklarar varför.

”Inte uppe för diskussion i nuläget”

IF Metall, GS- och Pappers kommer inte att följa fackförbundet Kommunal, som drar in sitt ekonomiska stöd på tre miljoner kronor till Socialdemokraterna.

2
Chefredaktör Helle Klein med tidningen Dagens Arbetsmiljö

Dagens Arbete startar ny tidning om arbetsmiljö

Skyddsombuden inom LO får i år en ny tidning: Dagens Arbetsmiljö. Den kommer att innehålla vassa granskningar, men framför allt vara ett handfast verktyg i det dagliga arbetsmiljöarbetet.

2

Striden om arbetsrätten

”Kompetens är en överlevnadsfråga”

ANALYSI veckan korsades två samhällsdebatter, den om arbetsrätten och korttidsarbete. Men egentligen handlar de om samma sak, skriver DA:s Harald Gatu: förmågan till ställa om i en föränderlig värld.

Svenskt Näringsliv vill ha fri uppsägningsrätt

Skrotad las, bättre a-kassa, bättre omställning, bättre kompetensutveckling och privatiserad arbetsförmedling. Det är Svenskt Näringslivs önskelista inför de fortsatta förhandlingarna med LO.

3

”Det är bara tokerier”

Höjd a-kassa och bättre omställning är bra förslag. Men att slopa saklig grund för uppsägning är bara tokerier. Så kommenterar LO:s Torbjörn Johansson förslaget från Svenskt Näringsliv.

”Vi måste våga snacka om Las”

Parterna förhandlar återigen om turordningsreglerna – nu under press från politikerna. En bit i pusslet som ska läggas kan bli att göra det dyrare att säga upp dem som har lång anställningstid.

3

”Det var fan dags att skärpa sig”

HälsaEtt telefonsamtal från en nära vän och arbetskamrat fick Pappers välkända profil Mikael Lilja att fundera på hälsan. En magsäcksoperation senare berättar han om att äta bara en kvarts pizza och hur vikttappet gjorde att han nästan undkom fortkörningsböter.

”Förståelsen för inhyrda är bättre i dag”

BemanningFacket skrek högt när Lilla Edets pappersbruk började med bemanning 2014. Nu har kritiken minskat – inhyrningen är låg, löneskillnaderna har jämnats ut.

Sommarjobben i industrin ökar

Den som söker sommarjobb inom industrin har i år stora chanser att få ett. Arbetsförmedlingen har fått in 2 500 sommarjobb, 500 fler än förra året.

Illustration: GUSTAF ÖHRNELL HJALMARS

Måste jag byta uppgifter efter pappaledighet?

Fråga DAHan fick inte tillbaka sitt gamla jobb när han återkom från föräldraledigheten. Får det gå till så? DA:s expert svarar.

”Det känns redan som jag har vunnit”

Pappersarbetaren Micke Holm känner sig som att han redan har vunnit, oavsett hur det går för honom i Talangfinalen. Men vilken låt han ska framföra, det vill han inte avslöja.

Socialdemo­kraterna behöver gå i opposition – mot Socialdemokraterna

”Socialdemokratin har gått vilse i sin anpassning till den liberala högern. Vi behöver skaka liv i den folkrörelse som en gång var”, skriver Pappers första vice ordförandeMikael Lilja.

1

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

SkruvatNär jag letade andrahandslägenhet hittade jag en sajt som matchar hyresvärdar med hyresgäster på ett klassiskt Tindermanér. Jag tackar min vän för att han lyckats ta en så oförskämt smickrande bild.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.