Fira rösträtten 100 år med att rösta på söndag”Historien borde lära oss att kampen för demokrati aldrig kan upphöra”, skriver Helle Klein på bloggen.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

Jonny Knarrström började arbeta på pappersbruket i Fengersfors direkt efter grundskolan. ”Då var det lätt att få jobb. Det var bara att gå hit och börja.” Foto: Andreas Olsson
Kvarlämnade tidningar ger känslan av att pappersbruket lever och att arbetarna bara försvunnit ut på lunch. Foto: Andreas Olsson
Pannrummet var brukets hjärta. Här står bland annat en gammal ångmaskin, som alstrade ström till maskinerna, kvar. Fönstren är nya. Foto: Andreas Olsson
Under Jonny Knarrströms tid var pappersmaskinen PM 1 blank och fin. ”Varje lördag torkade vi maskinerna med fotogen och trassel. Då var den ren som kôrv.” Foto: Andreas Olsson
PM 1 tillverkades 1906 och var i drift fram till 1978, med några justeringar under åren. Foto: Andreas Olsson
Not Quite använder det gamla Holländeriet till teater och opera. Operaföreställningen Med näbba­r och käkben spelades under sommaren 2016. Foto: Malin Robertson Harén
Foto: Andreas Olsson

Fengersfors bruk har fått nytt liv

Fengersfors bruk i Dalsland fick nytt liv efter nedläggningen. I dag myllrar platsen av konstnärer och småföretagare och de gamla byggnaderna rustas upp. Den kombinationen gjorde bruket till Årets industriminne 2015.

Not Quite

Konstnärskooperativet Not Quite är en ekonomisk förening som kom till Fengersfors bruk 2002. I dag finns 59 medlemmar som gjort bruket till en besöksmagnet. Varje år hittar upp mot 20 000 personer till butik, café, konstutställningar och konserter. Läs mer på notquite.se

Fengersfors historia

1796: Järnbruket Lisefors grundas i Fengersfors.
1892: Första pappersbruket startar.
1901: Fengersfors Bruks AB bildas, då Johan Fenger-Krog tar över.
1913: Tillverkningen av oceanpapper, två lager kraftpapper med ett mellanskikt av asfalt, blir en succé.
1950: Världens första kontinuerliga kokare installeras. Kapaciteten på 30 ton massa per dag revolutionerar världens pappersindustri.
1966: Massatillverkningen läggs ned, konkurs 1968.
1969: Karl Johan Enderlein startar ny tillverkning, med stöd av stat och kommun.
1978: En djup lågkonjunktur för svensk pappersindustri leder till nedläggning. Därefter flyttar småföretag in, Not Quite etablerar sig och flera restaureringsprojekt sätts i gång.
2015: Svenska industriminnesföreningen utser Fengersfors bruk till Årets industriminne.
Källor: bruket.se  och rapporten Fengersfors bruk i utveckling.

Fengersfors bruk breder ut sig som ett monument med spröjsade fönster och rött tegel som kramas om av slingrande klätterväxter. En modern skylt bryter av den viktorianska stilen: Sommarutställningar. Skylten har en direkt koppling till dagens bruksarbetare, konstnärerna i kooperativet Not Quite. De har inte bara fått Fengersfors att andas framtidstro igen, deras evenemang har också gjort bruket till ett av Dalslands största besöksmål.

Jonny Knarrström har följt utvecklingen från nedläggning till ny blomstring på nära håll. Han stämplade in här första gången 1959 och blev som 14-åring tredje generationens bruksarbetare. Han började med att skära hylsor men steg snabbt i graderna, från hjälprullare, till rullare, maskinpassare och maskinförare.

– Det var tider! Vi var som en stor familj. Det var så roligt på jobbet, jag bara väntade på att få gå hit.

Jonny arbetade de flesta av sina år i maskinhallen. Här sträcker en bedagad skönhet i metall ut sig från vägg till vägg. Det är PM 1, tillverkad 1906 av Karlstads mekaniska verkstad och en av Sveriges äldsta bevarade pappersmaskiner. Nu flagnar den gröna färgen, här och där spricker rostrosor fram och ett fint lager damm täcker skapelsen.
Som passare såg Jonny till att filtar, upprullning och ångtork fungerade. Han pekar mot virrvarret av hjul, dukar och remmar i maskinen.

– När papperstjockleken skulle ändras fick jag flytta en rem till ett koniskt hjul så att hastigheten ändrades. Det var väldigt noga, gick det för snabbt drogs pappret av. I början var det besvärligt och nervöst.

Produktionen av tryckpapper var i gång dygnet runt, förutom på söndagarna. I hallen fanns två pappersmaskiner och fyra personer per skift som skötte driften. Ibland var jobbet hektiskt, med papper som ideligen gick i trasor. Men det kunde också vara riktigt lugnt. Bäst var det vid kräppen. Om Jonny och kollegerna hade tur behövde de bara ta ut en rulle kräppapper på hela skiftet.

– Då kunde vi sitta i värmen resten av tiden och ha det skönt. Man var lat som ung!

Som mest sysselsatte bruket över 300 personer. I mitten av 1960-talet vände vinden efter flera tunga investeringar. När den olönsamma massatillverkningen stängdes 1966 såg Jonny ett första steg till nedläggning. Han sa upp sig och flyttade till Göteborg.

Samtidigt som Jonny byggde karosser på Volvos fabrik i Torslanda hann Fengersfors bruk både gå i konkurs och starta igen. Nye ägaren Karl Johan Enderlein drog i gång de två gamla pappersmaskinerna 1969 och köpte snart också in en modernare maskin. Företaget satsade på finpappersprodukter och snart blomstrade affärerna. Men framgången skulle bli kortvarig.

I slutet av 1970-talet hade Jonny fått nog av trängseln i Göteborg och flyttade hem till Fengersfors igen. Bruket sökte folk och han kom tillbaka till trotjänaren PM1.

– Men det var inte samma anda på bruket, de gamla gubbarna var ju inte kvar.

Än en gång sa Jonny upp sig innan han tvingades gå. För snart nådde pappersindustrikrisen Fengersfors. Orderingången minskade kraftigt. Dödsstöten kom när det stod klart att regeringen inte gick in med stöd för fortsatt drift.

Bruket stängde för gott 1978 och 101 anställda fick gå. Det såg mörkt ut, för Dalsland, samhället och arbetarna. Jonny var ändå inte särskilt bekymrad.

– Jag är realist. Det måste bli förändringar, så har det varit i tusentals år.

Den sista arbetaren stämplade ut, släckte ljuset och låste porten efter sig. Åtminstone känns det så när man i dag går i lokalerna. Inte bara pappersmaskinen från 1906, utan större delen av produktionsmiljön är bevarad. Fiberlinjen, processen från ved till pappersmassa, är i det närmaste intakt vilket gör Fengersfors bruk unikt i Sverige.

I Holländeriet på andra våningen förstärks känslan av att befinna sig i kulisserna till en gammal journalfilm. Här jobbade Jonnys pappa i 50 år med att mala, färga och tillsätta kemikalier i pappersmassan. De åtta Holländarna står kvar. Lunchbåset finns i samma hörn som förr. Det är som om arbetarna gått ut för att röka en cigarett och snart kommer in och drar i gång larmet från maskinerna.

Men här finns också saker som sticker ut. Uppe i taket blänker det till när en solstråle når en gyllene metallplatta. Bakom en stolpe står en cykel med en skrivmaskin på styret. Skulle någon trampa på pedalerna drar mekaniken i gång två flitiga händer som slår på tangenterna utan att få något vettigt skrivet.

Jonny skrattar till. Cykeln och metallplattan är konstinstallationer som producerats under brukets moderna historia.

– Not Quite har varit ett lyft. Utan dem skulle allt sett annorlunda ut.

”Bevarandet är viktigt eftersom vi har kvar så mycket utrustning från pappersbrukstiden.”

Omvandlingen började redan åren efter konkursen när brukets ägare Karl Johan Enderlein lockade hit småindustrier. Det första, ett vattenbruk med fiskodling, startade 1986.

För 25 år sedan fortsatte hans dotter Annie Rosenblad i samma fotspår. I dag har ett 30-tal företag sin bas här, allt från snickeri och fotografi till café och vedeldat bageri.
Bruket har också fått tillbaka en del av sin forna glans genom flera restaureringsprojekt. Näst på tur står renovering av skorstenen.

– Bevarandet är viktigt eftersom vi har kvar så mycket utrustning från pappersbrukstiden. Många andra små bruk har rivits och försvunnit i rask takt, säger Annie Rosenblad.

När Not Quite etablerade sig 2002 började en ny era. Medlemmarna i konstnärskooperativet flyttade in i samhällets tomma hus och brukets spirande sysselsättning slog snart ut i full blom. Utställningar, konserter och matfestivaler lockade även allmänheten.

I dag kommer upp mot 20 000 besökare per år. Samtidigt som de njuter av konst i maskinhallen eller opera i Holländeriet får de en dos industrihistoria.

Utvecklingen har inte gått obemärkt förbi. Svenska Industriminnesföreningen utsåg Fengersfors bruk till Årets industriminne 2015, för ”omvandlingen från överbliven processindustri till en spännande arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande”.

För Annie Rosenblad blev utmärkelsen ett kvitto på att arbetet lönar sig. Men hon slår sig inte till ro. Framtidsvisionen är att göra de industrihistoriska delarna mer tillgängliga för besökare och att utveckla helheten; konst, industrihistoria och småföretagande. Viktigast är att det finns verksamheter som kan dra nytta av varandra och stärka bruket som besöksmål.

– Då fyller bruket en funktion, att det finns sysselsättning på orten igen. Cirkeln sluts, nu med verksamhet i vår tids former.

Minna Ulin

1Kommentarer

Thorsten Schütte:

Besökte stället i somras, det var vint, berömvärt initiativ!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappers har fått ny ordförande

Pontus Georgsson – så heter Pappers nya förbundsordförande. ”Det känns fantastiskt, nästan ofattbart!” säger förbundets förhandlingschef som nu tar över efter Matts Jutterström.

EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

3

Ladda ner DA nr 5 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Pappers hoppar av Las-förhandlingar

Pappers hoppar av de centrala förhandlingarna om arbetsrätten, som nu pågår mellan fack och arbetsgivare.

3

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström 1961–2019. Foto: ADAM DAVER

Matts Jutterström är död

Matts Jutterström är död. Pappers ordförande blev bara 58 år. Han sörjs närmast av sin fru Andrea och barn och barnbarn. Han sörjs av alla oss som fick förmånen att träffa honom och arbeta tillsammans med honom.

3
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1
Ångermanländska Husum är det bruk som har den största Pappersavdelningen i landet. Foto: PER ÅGREN

Metsä miljardsatsar i Husum

Metsä Boards massabruk i Husum ska bli effektivare och mer miljövänligt. Därför har ägaren nu beslutat att satsa tre miljarder kronor på bruket. ”Jäkligt bra!” säger Pappers avdelningsordförande Kenneth Olsson.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Las ska utredas på ett år

Regeringen har nu tillsatt utredningen som på ett år ska föreslå ändringar i lagen om anställningstrygghet, bland annat ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Men om parterna under tiden kan enas om en förändrad Las kan deras förslag bli lag i stället för utredarens.

8

Månadsklocka ska ge färre ­olyckor

ARBETSMILJÖ Ett tema per månad. Så arbetar Kvarn­sveden för att öka säkerhetstänket på bruket. ”Det blir lättare när man har en sak i taget att ­fokusera på”, säger huvudskyddsombudet Jan Grundelius.

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Läget på pappersbruken

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

BONUS I INDUSTRIN

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Verkstad, kontor eller fritidsgård?

ÖGONBLICKETKlockan är 16.25 på Mineteam i Gällivare. Vd:n Oskar Spets, i keps och Anton Joensuu tar en skejtpaus i företagets lokaler.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Talang-Micke lovar mycket hjärta i kväll

FinalI kväll sjunger pappersarbetaren Micke Holm från Piteå final i tv-programmet Talang. Exklusivt för DA:s läsare ger han ett smakprov på sin sång från sitt allra vanligaste repetitionsställe.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

#metoo-uppropet som kom av sig

I bransch efter bransch samlades kvinnor till upprop mot sexism. Men industrin fick aldrig sitt #metoo. Ida Sjölander, montör på Scania, försökte.

6

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

3
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.