”Visionen om Alliansen krossades med SD:s intåg i svensk politik”Helle Klein, chefredaktör på Dagens Arbete, uppmanar Lööf och Löfven att börja förhandla.

”Det är en bra inkomst. Men det kan vara stressigt”Vi frågar läsarna om övertidsarbete.

Jonny Knarrström började arbeta på pappersbruket i Fengersfors direkt efter grundskolan. ”Då var det lätt att få jobb. Det var bara att gå hit och börja.” Foto: Andreas Olsson
Kvarlämnade tidningar ger känslan av att pappersbruket lever och att arbetarna bara försvunnit ut på lunch. Foto: Andreas Olsson
Pannrummet var brukets hjärta. Här står bland annat en gammal ångmaskin, som alstrade ström till maskinerna, kvar. Fönstren är nya. Foto: Andreas Olsson
Under Jonny Knarrströms tid var pappersmaskinen PM 1 blank och fin. ”Varje lördag torkade vi maskinerna med fotogen och trassel. Då var den ren som kôrv.” Foto: Andreas Olsson
PM 1 tillverkades 1906 och var i drift fram till 1978, med några justeringar under åren. Foto: Andreas Olsson
Not Quite använder det gamla Holländeriet till teater och opera. Operaföreställningen Med näbba­r och käkben spelades under sommaren 2016. Foto: Malin Robertson Harén
Foto: Andreas Olsson

Fengersfors bruk har fått nytt liv

Fengersfors bruk i Dalsland fick nytt liv efter nedläggningen. I dag myllrar platsen av konstnärer och småföretagare och de gamla byggnaderna rustas upp. Den kombinationen gjorde bruket till Årets industriminne 2015.

Not Quite

Konstnärskooperativet Not Quite är en ekonomisk förening som kom till Fengersfors bruk 2002. I dag finns 59 medlemmar som gjort bruket till en besöksmagnet. Varje år hittar upp mot 20 000 personer till butik, café, konstutställningar och konserter. Läs mer på notquite.se

Fengersfors historia

1796: Järnbruket Lisefors grundas i Fengersfors.
1892: Första pappersbruket startar.
1901: Fengersfors Bruks AB bildas, då Johan Fenger-Krog tar över.
1913: Tillverkningen av oceanpapper, två lager kraftpapper med ett mellanskikt av asfalt, blir en succé.
1950: Världens första kontinuerliga kokare installeras. Kapaciteten på 30 ton massa per dag revolutionerar världens pappersindustri.
1966: Massatillverkningen läggs ned, konkurs 1968.
1969: Karl Johan Enderlein startar ny tillverkning, med stöd av stat och kommun.
1978: En djup lågkonjunktur för svensk pappersindustri leder till nedläggning. Därefter flyttar småföretag in, Not Quite etablerar sig och flera restaureringsprojekt sätts i gång.
2015: Svenska industriminnesföreningen utser Fengersfors bruk till Årets industriminne.
Källor: bruket.se  och rapporten Fengersfors bruk i utveckling.

Fengersfors bruk breder ut sig som ett monument med spröjsade fönster och rött tegel som kramas om av slingrande klätterväxter. En modern skylt bryter av den viktorianska stilen: Sommarutställningar. Skylten har en direkt koppling till dagens bruksarbetare, konstnärerna i kooperativet Not Quite. De har inte bara fått Fengersfors att andas framtidstro igen, deras evenemang har också gjort bruket till ett av Dalslands största besöksmål.

Jonny Knarrström har följt utvecklingen från nedläggning till ny blomstring på nära håll. Han stämplade in här första gången 1959 och blev som 14-åring tredje generationens bruksarbetare. Han började med att skära hylsor men steg snabbt i graderna, från hjälprullare, till rullare, maskinpassare och maskinförare.

– Det var tider! Vi var som en stor familj. Det var så roligt på jobbet, jag bara väntade på att få gå hit.

Jonny arbetade de flesta av sina år i maskinhallen. Här sträcker en bedagad skönhet i metall ut sig från vägg till vägg. Det är PM 1, tillverkad 1906 av Karlstads mekaniska verkstad och en av Sveriges äldsta bevarade pappersmaskiner. Nu flagnar den gröna färgen, här och där spricker rostrosor fram och ett fint lager damm täcker skapelsen.
Som passare såg Jonny till att filtar, upprullning och ångtork fungerade. Han pekar mot virrvarret av hjul, dukar och remmar i maskinen.

– När papperstjockleken skulle ändras fick jag flytta en rem till ett koniskt hjul så att hastigheten ändrades. Det var väldigt noga, gick det för snabbt drogs pappret av. I början var det besvärligt och nervöst.

Produktionen av tryckpapper var i gång dygnet runt, förutom på söndagarna. I hallen fanns två pappersmaskiner och fyra personer per skift som skötte driften. Ibland var jobbet hektiskt, med papper som ideligen gick i trasor. Men det kunde också vara riktigt lugnt. Bäst var det vid kräppen. Om Jonny och kollegerna hade tur behövde de bara ta ut en rulle kräppapper på hela skiftet.

– Då kunde vi sitta i värmen resten av tiden och ha det skönt. Man var lat som ung!

Som mest sysselsatte bruket över 300 personer. I mitten av 1960-talet vände vinden efter flera tunga investeringar. När den olönsamma massatillverkningen stängdes 1966 såg Jonny ett första steg till nedläggning. Han sa upp sig och flyttade till Göteborg.

Samtidigt som Jonny byggde karosser på Volvos fabrik i Torslanda hann Fengersfors bruk både gå i konkurs och starta igen. Nye ägaren Karl Johan Enderlein drog i gång de två gamla pappersmaskinerna 1969 och köpte snart också in en modernare maskin. Företaget satsade på finpappersprodukter och snart blomstrade affärerna. Men framgången skulle bli kortvarig.

I slutet av 1970-talet hade Jonny fått nog av trängseln i Göteborg och flyttade hem till Fengersfors igen. Bruket sökte folk och han kom tillbaka till trotjänaren PM1.

– Men det var inte samma anda på bruket, de gamla gubbarna var ju inte kvar.

Än en gång sa Jonny upp sig innan han tvingades gå. För snart nådde pappersindustrikrisen Fengersfors. Orderingången minskade kraftigt. Dödsstöten kom när det stod klart att regeringen inte gick in med stöd för fortsatt drift.

Bruket stängde för gott 1978 och 101 anställda fick gå. Det såg mörkt ut, för Dalsland, samhället och arbetarna. Jonny var ändå inte särskilt bekymrad.

– Jag är realist. Det måste bli förändringar, så har det varit i tusentals år.

Den sista arbetaren stämplade ut, släckte ljuset och låste porten efter sig. Åtminstone känns det så när man i dag går i lokalerna. Inte bara pappersmaskinen från 1906, utan större delen av produktionsmiljön är bevarad. Fiberlinjen, processen från ved till pappersmassa, är i det närmaste intakt vilket gör Fengersfors bruk unikt i Sverige.

I Holländeriet på andra våningen förstärks känslan av att befinna sig i kulisserna till en gammal journalfilm. Här jobbade Jonnys pappa i 50 år med att mala, färga och tillsätta kemikalier i pappersmassan. De åtta Holländarna står kvar. Lunchbåset finns i samma hörn som förr. Det är som om arbetarna gått ut för att röka en cigarett och snart kommer in och drar i gång larmet från maskinerna.

Men här finns också saker som sticker ut. Uppe i taket blänker det till när en solstråle når en gyllene metallplatta. Bakom en stolpe står en cykel med en skrivmaskin på styret. Skulle någon trampa på pedalerna drar mekaniken i gång två flitiga händer som slår på tangenterna utan att få något vettigt skrivet.

Jonny skrattar till. Cykeln och metallplattan är konstinstallationer som producerats under brukets moderna historia.

– Not Quite har varit ett lyft. Utan dem skulle allt sett annorlunda ut.

”Bevarandet är viktigt eftersom vi har kvar så mycket utrustning från pappersbrukstiden.”

Omvandlingen började redan åren efter konkursen när brukets ägare Karl Johan Enderlein lockade hit småindustrier. Det första, ett vattenbruk med fiskodling, startade 1986.

För 25 år sedan fortsatte hans dotter Annie Rosenblad i samma fotspår. I dag har ett 30-tal företag sin bas här, allt från snickeri och fotografi till café och vedeldat bageri.
Bruket har också fått tillbaka en del av sin forna glans genom flera restaureringsprojekt. Näst på tur står renovering av skorstenen.

– Bevarandet är viktigt eftersom vi har kvar så mycket utrustning från pappersbrukstiden. Många andra små bruk har rivits och försvunnit i rask takt, säger Annie Rosenblad.

När Not Quite etablerade sig 2002 började en ny era. Medlemmarna i konstnärskooperativet flyttade in i samhällets tomma hus och brukets spirande sysselsättning slog snart ut i full blom. Utställningar, konserter och matfestivaler lockade även allmänheten.

I dag kommer upp mot 20 000 besökare per år. Samtidigt som de njuter av konst i maskinhallen eller opera i Holländeriet får de en dos industrihistoria.

Utvecklingen har inte gått obemärkt förbi. Svenska Industriminnesföreningen utsåg Fengersfors bruk till Årets industriminne 2015, för ”omvandlingen från överbliven processindustri till en spännande arena för industrihistoria, konstnärligt skapande och företagande”.

För Annie Rosenblad blev utmärkelsen ett kvitto på att arbetet lönar sig. Men hon slår sig inte till ro. Framtidsvisionen är att göra de industrihistoriska delarna mer tillgängliga för besökare och att utveckla helheten; konst, industrihistoria och småföretagande. Viktigast är att det finns verksamheter som kan dra nytta av varandra och stärka bruket som besöksmål.

– Då fyller bruket en funktion, att det finns sysselsättning på orten igen. Cirkeln sluts, nu med verksamhet i vår tids former.

Minna Ulin

1Kommentarer

Thorsten Schütte:

Besökte stället i somras, det var vint, berömvärt initiativ!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

Svensk industri håller ångan uppe

DA REDER UTDen svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

Ladda ner senaste DA här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Berättelser från marknivå

Johan Airijoki skriver och sjunger om skiftarbete i gruvan, hembränt, malmtruckar, enplansvillor och skoterleder. Lyssna på vårt reportage och hör flera av hans låtar.

3

Helle Klein kan bli Årets nätängel

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein är en av fyra finalister i kategorin media i tävlingen Årets nätängel. Hon nomineras för att hon trotsar hat och hot och är en peppande röst på nätet.

Foto: SIMON RYDÉN

Färre uppsägningar än befarat

IggesundEndast ett tjugotal anställda kommer att bli varslade på Iggesund Paperboard. ”Förhandlingarna gick klart mycket bättre än vad jag hade förväntat mig”, säger Pappers avdelningsordförande Christer Johansson.

1
Huvudskyddsombud Michael Gylfe och avdelningsordförande Markus Autio. Foto: David LundmarkHuvudskyddsombud Michael Gylfe och avdelningsordförande Markus Autio. Foto: David Lundmark

”Folk mår inte bra”

STRESS & OROHjulen går för fullt i den svenska massa- och pappersbranschen, men baksidan är ökad stress och oro. Få klagar över fysisk arbetsmiljö, men många hävdar att den psykosociala är ett allt större bekymmer. Vi for till Fors bruk utanför Avesta .

Ny checklista mot sexuella trakasserier

Efter vågen av metooupprop förra hösten ville många i industrin ha hjälp med att motverka sexuella trakasserier och destruktiv ton på jobben. Nu lanserar Prevent, som ägs av arbetsgivare och fack, en checklista som ska bli ett verktyg för både skyddsombud och arbetsgivare.

Lars-Erik Dahlström justerar ­mätare. Han har svårt att se nack­delar med kortare arbetsdag. "Fritiden är värd mer än pengarna." Foto: David Lundmark

Här är tid värt mer än pengar

Sextimmarsdag.Lars-Erik Dahlström och hans jobbarkompisar på Svenska Manometerfabriken i ­Leksand har bytt tre års löneökningar mot kortare arbetsdagar. Företaget får lägre kostnader och högre effektivitet, de anställda mer fritid.

1

Skadades mellan jobb – nu ger Afa honom rätt

OLYCKAMikaels företag gick i konkurs, och han hyrdes ut till ett annat bolag under uppsägningstiden. Där krossades han underarm men när arbetsskadan skulle regleras trodde inte Afa på honom. Sex år efter olyckan har Mikael fått rätt, och totalt 580 000 kronor i ersättning.

2

Slipa yxan på rätt sätt

Proffset tipsar Häng med i DA:s nya avdelning. Först ut är Claes Larsson, yrkesslipare på Wetterlings yxfabrik, som tipsar om hur du får yxan vass igen.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

1
Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

SkuggsamhälletSverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

4

Vattenbrist får Nymölla att köra på halvfart

Stora Ensos bruk i Nymölla bruk har kört halv produktion i tre veckor, ingen vet när man kan köra fullt igen. Orsaken är att torkan i somras sänkt vattennivån i Ivösjön. Företaget försäkrar oroliga anställda att det inte är någon fara med jobben.

Foto: Privat

”Ingen ville ha appen”

Vad hände sen?För att öka säkerheten testade man för tre år sedan en GPS-app på Bergkvist-Insjöns sågverk. Besökarna kopplade upp sina mobiler och blev synliga på kartan i truckhytterna. Men nu har projektet lagts ner.

Illustration: GUSTAF ÖHRNELL HJALMARS

Hur går jag ner i tid utan att röra pensionen?

Fråga DAJag skulle vilja gå ner i arbetstid och undrar hur pensionen påverkas om jag jobbar till exempel 80 procent?

Dela lika och tjäna tusenlappar

FöräldraledigtTre av fyra föräldradagar tas ut av kvinnor. Ofta anges ekonomin som skäl. Men DA:s beräkningar visar att tillägget i kollektivavtalet gör att det ofta lönar sig att dela lika.

1
Foto: David Lundmark

”Jag älskar pappersbruk”

PASSIONERADSom barn sorterade hon trådrullar i en polsk textilfabrik. I dag klär hon popstjärnor i papper. DA har träffat mode­designern Bea Szenfeld – läs reportaget med ögon eller öron.

Tack vare roboten och att Pierre Andersson fick kompetensutveckling kunde produktionen tas hem igen. Tidigare tillverkades packningarna manuellt i Bosnien. Där har arbetarna nu fått andra arbetsuppgifter. Foto: David Lundmark

Därför plockas jobben hem

Automation.Nu är det lönsamt att flytta hem produktionen till Sverige. Ny teknik och flexibilitet är viktigare än lönekostnaden, visar en ny undersökning av åtta företag som tagit hem tillverkning. Ett av dem är Ewes stålfjäder i Bredaryd.

Det vi fick med oss

Bildreportaget”Milaya” svarade nästan alla kvinnor på frågan vad de fått med sig på flykten från Sydsudan. De samlade de viktigaste ägodelarna i lakanet och bar knytet mot gränsen. Fotografen Nora Lorek har besökt det ugandiska flyktinglägret Bidibidi, ett av världens största.

Framtidens industri

Alla slåss om skogen

VägvalSkogen är vårt gröna guld. Den ska ge oss jobb, klimatsmarta produkter och öka våra exportintäkter. Men den ska också vara natur, ett skydd för hotade arter och känsliga ekosystem. I en gransumpskog utanför Bräcke blir konflikten tydlig. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Framtidens pussel går inte ihop

DA Reder utDen svenska skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det blir en dragkamp. DA lät representanter för olika intressen säga hur de vill använda skogen.

Inget rostbälte i Sverige

Sverige har inget ”rostbälte”, det är en myt att industrin på landsbygden är döende. Här finns levande företag och också riktiga snabbväxare. Problemet är i stället att tjänstebolagen mest finns i storstäderna. DA:s Harald Gatu har läst en rapport från Industrins ekonomiska råd.

832 franska arbetare stämmer Goodyear

Däcktillverkaren Goodyear lade ner sin fabrik i franska Amiens för fyra år sedan. Nu har fler än 800 arbetare stämt bolaget inför arbetsdomstolen. De hävdar att stängningen var olaglig och kräver höga skadestånd.

1

Max Gustafson får EWK-priset

Satirtecknaren Max Gustafson får 2018 års EWK-pris, som bland annat Dagens Arbete står bakom. "Precis den typ av ryggdunk man behöver för att samla kraft i en orolig politisk samtid", säger han.

Svensk elektriker ledande i Europa

Yrkes-EMUppgifterna var många och tiden knapp. Efter tre dagars intensivt arbete kunde industrielektrikern Martin Lindelöw ta hem guldet vid Yrkes-EM i Budapest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Vi fortsätter kampen framåt

KrönikaEn ny tid, med en ny riksdag ställer nya krav på förbundet.

Facken låter avtalen löpa till 2020

IF Metall, GS och Pappers beslutade i veckan att inte säga upp det sista året i sina treåriga avtal. Orsaken är att reallöneökningarna bedöms att fortsätta och att omvärlden inte ändrats så mycket jämfört med när uppgörelsen gjordes i fjol.

”Jag trivs jättebra”

Vad hände sen?Hussein Oubaid kom till Sverige 2012, jobbade som pizzabagare och utbildade sig till svetsare. När DA mötte honom 2016 hade han ett nystartsjobb på Dala Kommunalteknik. Nu har han fast arbete och har nyss blivit husägare.

Roger Larsson, Henrik Lindström, Hans Ärlemar, Keijo Naisniemi och jämthunden Cigge. Foto: Jonas Löfvenberg

”Kaffet är nästan det viktigaste”

Da testarJakten är viktig, men den kräver också riktigt hett kaffe. DA har låtit fyra kompisar i Nianfors testa fram den bästa termosen att ha med sig på älgpasset.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.