Alla gånger jag inte dött på jobbet
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Industriarbetarnas tidning
Dålig arbetsmiljö ökar risken att få ledsjukdomen artros i knä och höft.
– Det handlar om arbeten där man lyfter och bär tungt, arbetar mycket knästående eller är i böjd eller vriden position, säger professor Eva Vingård.
Artros är en vanlig ledsjukdom som drabbar ungefär var fjärde person över 45 år i Sverige. Personer med artros har ofta ledsmärta, stelhet och nedsatt rörlighet. Artros utvecklas vanligen över flera årtionden, men kan också förlöpa snabbare.
Den samlade forskningen visar att regelbunden och handledd fysisk träning minskar artrosbesvär i höft och knä.
Hon har för SBU (Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering) lett en undersökning av vad forskningen vet om sambanden mellan arbetsmiljö och artros. Bakgrunden är att var fjärde person över 45 år i Sverige drabbas av artros (se faktaruta).
Genomgången visar bland annat att man oftare än andra får artros om man har:
Kvinnor och män med likartad arbetsmiljö får artros i samma omfattning. De som sitter i sitt arbete har lägre förekomst av artros.
En slutsats av forskningsgenomgången är att det behövs mer forskning:
– Det verkar rimligt att inte bara höfter och knän drabbas, utan även händer och andra leder, säger Eva Vingård.
– Dessutom behöver vi veta mer om orsakerna: När det gäller tunga lyft, exempelvis, så vill vi veta om det är tyngden på det man lyfter eller hur ofta man lyfter som orsakar artrosen. Förmodligen är det både och, i kombination.
Granskningen började med 6 000 rapporter, till slut fick man fram 35 som motsvarade kraven. I sin rapport påpekar forskarna att det på vissa områden saknas forskning, eller finns för få studier.
– Det gäller bland annat vibrationer, när man arbetar med handhållna verktyg. Det finns några studier som tyder på ett samband med artros, men inte tillräckligt många.
Ytterligare skäl för mer forskning är att kunna ta fram gränsvärden som visar hur arbetet ska utformas så att det inte skadar. I SBU-rapporten understryks också behovet av direkta studier av sådana arbetsmiljöer där man kunnat konstatera vetenskapligt säkerställda samband med artrosbesvär.
I väntan på all denna forskning, vad kan göras i arbetsmiljöarbetet nu?
– Nu när man känner till dessa skadliga faktorer måste man se till att minska dem så mycket som möjligt. Se över arbetsorganisationen, fråga sig om man måste jobba så mycket knästående, utveckla nya teknologier för arbetet.
Samtidigt frågar man sig varför mindre söker till yrkesprogrammen?