Industriarbetarnas tidning

Dålig arbetsmiljö kan orsaka artros

1 september, 2016

forskare-artros
Eva Vingård.

Dålig arbetsmiljö ökar risken att få ledsjukdomen artros i knä och höft.

– Det handlar om arbeten där man lyfter och bär tungt, arbetar mycket knästående eller är i böjd eller vriden position, säger professor Eva Vingård.

Detta är artros:

Artros är en vanlig ledsjukdom som drabbar ungefär var fjärde person över 45 år i Sverige. Personer med artros har ofta ledsmärta, stelhet och nedsatt rörlighet. Artros utvecklas vanligen över flera årtionden, men kan också förlöpa snabbare.

Den samlade forskningen visar att regelbunden och handledd fysisk träning minskar artrosbesvär i höft och knä.

Läs också:

Farliga vibrationer kartläggs

Hon har för SBU (Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering) lett en undersökning av vad forskningen vet om sambanden mellan arbetsmiljö och artros. Bakgrunden är att var fjärde person över 45 år i Sverige drabbas av artros (se faktaruta).

Genomgången visar bland annat att man oftare än andra får artros om man har:

  • knästående eller stående arbete
  • arbetar i böjd eller vriden ställning
  • lyfter och bär i arbetet, går i trappor eller klättrar på stege
  • har ett fysiskt ansträngande arbete

Kvinnor och män med likartad arbetsmiljö får artros i samma omfattning. De som sitter i sitt arbete har lägre förekomst av artros.

En slutsats av forskningsgenomgången är att det behövs mer forskning:

– Det verkar rimligt att inte bara höfter och knän drabbas, utan även händer och andra leder, säger Eva Vingård.

– Dessutom behöver vi veta mer om orsakerna: När det gäller tunga lyft, exempelvis, så vill vi veta om det är tyngden på det man lyfter eller hur ofta man lyfter som orsakar artrosen. Förmodligen är det både och, i kombination.

Granskningen började med 6 000 rapporter, till slut fick man fram 35 som motsvarade kraven. I sin rapport påpekar forskarna att det på vissa områden saknas forskning, eller finns för få studier.

– Det gäller bland annat vibrationer, när man arbetar med handhållna verktyg. Det finns några studier som tyder på ett samband med artros, men inte tillräckligt många.

Ytterligare skäl för mer forskning är att kunna ta fram gränsvärden som visar hur arbetet ska utformas så att det inte skadar. I SBU-rapporten understryks också behovet av direkta studier av sådana arbetsmiljöer där man kunnat konstatera vetenskapligt säkerställda samband med artrosbesvär.

I väntan på all denna forskning, vad kan göras i arbetsmiljöarbetet nu?

– Nu när man känner till dessa skadliga faktorer måste man se till att minska dem så mycket som möjligt. Se över arbetsorganisationen, fråga sig om man måste jobba så mycket knästående, utveckla nya teknologier för arbetet.

En kommentar till “Dålig arbetsmiljö kan orsaka artros

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Judo kan mildra fallet

Judo kan mildra fallet

Lär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

Efter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

Ett livslångt lidande

Ett livslångt lidande

Vibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

De som är mellan 30 och 49 år drabbas hårdast av jobbstress. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning av besvär till följd av arbetet.

”Unga är extra utsatta”

”Unga är extra utsatta”

En siffra sticker ut i undersökningen av IF Metallarnas fysiska arbetsmiljö: Hela 71 procent besväras av buller flera gånger i veckan. ”Siffran borde ha förbättrats med tanke på de insatser som görs. Vi behöver studera det noggrannare”, kommenterar förbundsordförande Marie Nilsson.

Bemanningens pris

Bemanningens pris

För 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

Pappersbranschen är på väg att införa ett nytt system för att rapportera arbetsskador. Facket oroar sig för att olyckor ska ”mörkas” och äventyra medlemmarnas försäkringsskydd. Så blir det alls inte, svarar arbetsgivarna.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.