Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”En fråga om höger och vänster”

15 september, 2016

Skrivet av Per-Olof Sjöö

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.
Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

Krönika Det är inte invandringen utan den borgerliga regeringens stora skattesänkningar som ligger bakom utarmningen av vår gemensamma välfärd.

Det finns företeelser i livet som gör en mer eller mindre förundrad. Till denna kategori hör bland annat den alltmer utbredda uppfattningen att brister i vård- och omsorgssektorn beror på invandringen.

Jag förmodar att argumentationen vilar på antagandet att kostnader för invandringen tär på resurser som annars skulle kunnat gå till vård och omsorg. Det vore ju förskräckligt, om det nu vore så enkelt förstås.

Under de borgerliga regeringsåren (2006–2014) genomfördes skattesänkningar i storleksklassen 140 miljarder. Är det någon som tror att en sådan enorm omfördelning av resurser i samhället inte påverkar alla våra skattefinansierade sektorer? Samtidigt drev man igenom en hårdför ideologisk privatiseringslinje vilket innebar att gemensam egendom slumpades ut till reapriser. Några få har blivit väldigt rika men vi har alla blivit fattigare genom denna operation.

Hur detta påverkar människors upplevelse av välfärdssektorerna pratas det väldigt lite om. Det är i varje fall relevanta faktorer att ta med i beräkningen när vi diskuterar vår gemensamma välfärd.

Frågan blir än mer intressant om vi betraktar det framtida behovet av arbetskraft. Det är en allt större utmaning för alla branscher på svensk arbetsmarknad.

I takt med att vi blir allt äldre ökar behovet av arbetskraft. I den offentliga sektorn är utmaningen än större eftersom människors behov av vård och omsorg också kommer att öka i framtiden.

För den som är intresserad av att vår gemensamma välfärd ska fungera är det helt enkelt nödvändigt att försöka hitta svar på hur dessa utmaningar ska lösas. Den klassiska konflikten mellan höger och vänster är helt avgörande. De borgerliga partierna svarar sänkta skatter på alla frågor. För vanliga löntagare innebär det sämre och dyrare välfärd.

Om vi ställer invandring mot välfärd gynnas skattesänkarna eftersom konsekvenserna av deras politik hamnar under radarn.

Lyckas vi med att kombinera ett starkt utbildningssystem med en arbetsmarknad som kan leverera trygghet i omställning så kommer Sverige att kunna vara ett land som kombinerar generell välfärd med konkurrenskraftigt näringsliv.

Vår gemensamma välfärd är alltså i mångt och mycket en fråga om politiska prioriteringar. Det är komplext och mångbottnat och låter sig inte lösas med förenklade
resonemang.

Jag tror att vi skulle komma en bra bit på rätt väg om vi börjar betrakta de människor som flytt till vårt land som värdefulla resurser i bygget av vår framtida välfärd. För vad annars skulle en människa vara?

En kommentar till “En fråga om höger och vänster

  • Hej!
    Jag tycker att de som gömmer undan skatt på olika knepiga sätt ska bestraffas De om några har kostat samhället massor i förlorade skatte inkomster!

Lämna ett svar till Lena bordin Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

GS kritiserar fotbolls-VM

GS kritiserar fotbolls-VM

GS-facket riktar hård kritik mot FIFA med anledning av fotbolls-vm i Qatar.

GS: Risk att villkor för maskinförare dumpas

GS: Risk att villkor för maskinförare dumpas

Stora Enso bidrar till lönedumpning i skogen. Det menar GS-facket som anklagar skogsbolaget för att ha en ny affärsstrategi, där migrantarbetare ska ersätta svenska maskinförare.

Prispress driver fusk med löner i skogen

Prispress driver fusk med löner i skogen

Skogsbolagens prispress tvingar entreprenörerna att fiffla med lönerna. Adam från Polen har aldrig blivit så lurad som när han kom till Sverige för att plantera träd.

Dags för ett bättre normaltillstånd

Dags för ett bättre normaltillstånd

När vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt parterna ta hand om las

Låt parterna ta hand om las

En av de få saker vi vet säkert just nu är att arbetslösheten stiger, och väntas stiga ännu mer. Därför måste regeringen också ompröva kravet på ändringarna i anställningsskyddet, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Räta på ryggen, alla välfärds­arbetare”

Det gäller att arbetsgivarna förstår att utan ert kunnande skulle inte en enda produkt lämna utlastningen. Det ska synas i de nya kollektivavtalen, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2023

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.