Industriarbetarnas tidning

GS vill värna LO-samordningen

16 september, 2016

Skrivet av

Madelene Engman, GS avtalssekreterare. Foto: Marie Edholm
Madelene Engman, GS avtalssekreterare. Foto: Marie Edholm

Makten över sin egen tid kommer högt upp på GS-medlemmarnas önskelista inför avtalsrörelsen. På avtalssekreterare Madelene Engmans lista finns bland annat en LO-samordning.

Det har knappt gått ett år sedan samordningen mellan LO-förbunden sprack, men det är redan dags för en ny avtalsrörelse. Inom en månad ska LO:s representantskap fatta beslut – att gå tillsammans med gemensamma krav i vinterns förhandlingar eller gå var och en för sig.

– Det är svårt att överblicka konsekvenserna om vi skulle misslyckas med samordningen igen, men vi står i så fall inför en osäker situation, säger Madelene Engman, avtalssekreterare på fackförbundet GS.

Just nu pågår ett intensivt arbete inom LO:s avtalsråd som har extra möten under september för att diskutera principerna för en samordning och vad en gemensam plattform i så fall ska innehålla. Viljan till en samordning finns där, menar Madelene Engman.

– Men kan vi och förmår vi? det är de svåra frågorna.

Bakgrunden till förra årets splittring är inte att förbunden tycker illa om varandra, utan att det finns starka hjärtefrågor och att de skiljer sig åt mellan förbunden. Madelene Engman lyfter upp LO:s långsiktiga gemensamma mål fram till 2028. Mål som har diskuterats och slagits fast tillsammans inom LO.

– Det är många oerhört viktiga frågor, men vi har inte prioriterat målen och inte diskuterat exakt hur vi ska gå tillväga. Behoven mellan förbunden skiljer sig åt – jämställda löner, jämlika löner, anställningstrygghet. Heltid som norm är till exempel ingen viktig fråga inom GS, medan det för andra förbund är fullständigt avgörande. Vad ska vi prioritera först? Det är svårt att ställa så många viktiga saker mot varandra.

En av de grundläggande förutsättningarna i LO:s gemensamma mål är att den internationellt konkurrensutsatta industrin ska sätta märket. Löneökningen som industrins parter enas om ska alltså resten av LO-förbunden följa.

Så har det sett ut sedan industriavtalet användes första gången 1997 och det har bidragit till en hög reallöneutveckling och stabilitet. Men det leder samtidigt till att lågt värderade kvinnoyrken får svårt att komma i kapp de högre lönerna inom industrin. Modellen bygger på att det finns utrymme för att vissa grupper får mer än märket, som till exempel undersköterskorna i förra avtalsrörelsen.

Samtidigt är det svårt för de förbund som finns i branscher som tuffar på starkt att förklara för sina medlemmar att de inte kan få högre löneökningar för att industrin ska bestämma nivån.

– Det är ingen hemlighet att det med industrins normerande roll finns svårigheter både att komma överens om det fullt ut och att sedan hantera det rent praktiskt. Men det jag vill göra nu, det är att vi får diskutera alla de här frågorna ordentligt i stället för att vi ska sätta ner foten medialt.

Fritiden viktig för GS medlemmar

Under fredagen har GS avtalsdelegationer träffats för att inleda arbetet med att ta fram kraven till avtalsrörelsen. Strax före jul kommer fack och arbetsgivare att växla krav med varandra.

Vilka frågor tycker medlemmarna är viktigast?

Ove Dahl, klubbordförande på Hilding Anders, Rydaholm, stoppmöbelavtalet

Ove Dahl, klubbordförande GS Hilding Anders– Bemanning och inhyrning. Man vill helst inte att vi ska ha bemanningsanställda, utan vill gå tillbaka till hur det var tidigare. Men det ligger utanför avtalsområdet, så det är inte en fråga för våra förhandlingar.

Arbetstidskontot är alltid viktigt. Det är heligt. Helst skulle man vilja ha fler timmar. Man vill absolut inte ha en försämring. Vi märker att fritiden är viktig för medlemmarna. Man vill ha möjlighet att förfoga över sin egen tid, veta hur dags man ska gå hem och när man är ledig.

Matilda Lövgren, klubbordförande på Ruter AB, Laholm, infomediaavtalet

Matilda Lövgren, klubbordförande GS Ruter AB– Frågan om följsam arbetstid. Det är många som säger stopp till mer. Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet, men man vill veta hur dags man slutar på dagen så att man kan åka och hämta barnen. Och man vill veta när man har helgledigt.

 

 

Susanna Ekeljung, ombudsman avdelning 15 norr, sågverksavtalet.

Susanna Ekeljung, ombudsman GS– Otrygga anställningar och stapling av visstid och vikariat är ett problem i vissa områden. Sen kommer det alltid önskemål om arbetstidskontot, att man vill ha fler timmar. Vi kan säkert förvänta oss att arbetsgivarna vill tanka över tiden från arbetstidskontot till pension. Pensionen är en jätteviktig fråga och den måste vi lösa. Men det kan inte ske inom enskilda avtalsområden, det måste ske på en högre nivå.

– Syftet med arbetstidskontot var att folk skulle få kortare arbetstid, men sen har vi fått olika valmöjligheter i sågverksavtalet. Man kan välja tid, pengar eller pensionspremier. Behoven ser olika ut beroende på var man är i livet. Yngre väljer oftare pengar för de ska köpa bostad, småbarnsföräldrar väljer tid och lite äldre kanske väljer pension.

2 kommentarer till “GS vill värna LO-samordningen

  • Arbetsskadeförsäkringen är nog den enskilt viktigaste. Plus övriga socialförsäkringar som inte har stärkts alls. Man har urholkat dessa försäkringar så till den milda grad att man inte litar på dem.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Läsarnas frågor om avtalen

Läsarnas frågor om avtalen

Avtalsrörelsen är inne i sista fasen, den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare om åsikter och frågor kring avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här får de svar från IF Metall, GS och Pappers.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

Lönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

Industrins heta stridsfrågor

Industrins heta stridsfrågor

Det har blivit mars och Opo – de opartiska ordförandena – kliver in för att leda industrins förhandlingar. Parterna är oense om mycket. Några stridsfrågor är hetare än andra.

LO sätter ned foten i avtalsrörelsen

LO och Svenskt Näringsliv gör gemensam sak och rekommenderar de parter som ännu inte träffat avtal att följa ”märket” som har satts för industrin.

Återgång till ett klassiskt byte

En nöjd fackbas, som slapp undan ”ökad flexibilitet”. En djupt besviken förhandlingschef på Teknikföretagen, som ”saknade grejer att byta”. Årets avtal innebär en återgång till att köpa arbetsfred med pengar, skriver DA:s Harald Gatu.

Rätt till deltid och pengar i plånboken

Pappers avtal är nu klart. Det är på ett år, ger 2,2 procents lönelyft eller 608 kronor i månaden. Avtalet har också en mycket tydlig pensionsprofil, med bland annat rätt till delpension från 60 års ålder.

”Facket ägnar sig åt ett slags diktatförhandlingar”

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe rasar mot det han kallar fackens ”diktatförhandlingar” och säger att man nu ska utreda om industriavtalet ska sägas upp. IF Metalls Anders Ferbe ger dock svar på tal.

”Industrins parter har gjort sitt”

”Industrins parter har gjort sitt”

DA:s chefredaktör Helle Klein kallar avtalet ett fiasko för arbetsgivarna, men betonar vikten av att båda parter vunnit fortsatt arbetsfred.

Parterna säger ja till 2,2 procent

Parterna säger ja till 2,2 procent

Ett nytt avtal för 600 000 industrianställda ger 2,2 procent under ett år, varav 0,2 procent är delpension. Facken säger sig vara nöjda, men arbetsgivarna tycker att avtalet blev för dyrt.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.