Madelene Engman, GS avtalssekreterare. Foto: Marie Edholm
Makten över sin egen tid kommer högt upp på GS-medlemmarnas önskelista inför avtalsrörelsen. På avtalssekreterare Madelene Engmans lista finns bland annat en LO-samordning.
Det har knappt gått ett år sedan samordningen mellan LO-förbunden sprack, men det är redan dags för en ny avtalsrörelse. Inom en månad ska LO:s representantskap fatta beslut – att gå tillsammans med gemensamma krav i vinterns förhandlingar eller gå var och en för sig.
– Det är svårt att överblicka konsekvenserna om vi skulle misslyckas med samordningen igen, men vi står i så fall inför en osäker situation, säger Madelene Engman, avtalssekreterare på fackförbundet GS.
Just nu pågår ett intensivt arbete inom LO:s avtalsråd som har extra möten under september för att diskutera principerna för en samordning och vad en gemensam plattform i så fall ska innehålla. Viljan till en samordning finns där, menar Madelene Engman.
– Men kan vi och förmår vi? det är de svåra frågorna.
Bakgrunden till förra årets splittring är inte att förbunden tycker illa om varandra, utan att det finns starka hjärtefrågor och att de skiljer sig åt mellan förbunden. Madelene Engman lyfter upp LO:s långsiktiga gemensamma mål fram till 2028. Mål som har diskuterats och slagits fast tillsammans inom LO.
– Det är många oerhört viktiga frågor, men vi har inte prioriterat målen och inte diskuterat exakt hur vi ska gå tillväga. Behoven mellan förbunden skiljer sig åt – jämställda löner, jämlika löner, anställningstrygghet. Heltid som norm är till exempel ingen viktig fråga inom GS, medan det för andra förbund är fullständigt avgörande. Vad ska vi prioritera först? Det är svårt att ställa så många viktiga saker mot varandra.
En av de grundläggande förutsättningarna i LO:s gemensamma mål är att den internationellt konkurrensutsatta industrin ska sätta märket. Löneökningen som industrins parter enas om ska alltså resten av LO-förbunden följa.
Så har det sett ut sedan industriavtalet användes första gången 1997 och det har bidragit till en hög reallöneutveckling och stabilitet. Men det leder samtidigt till att lågt värderade kvinnoyrken får svårt att komma i kapp de högre lönerna inom industrin. Modellen bygger på att det finns utrymme för att vissa grupper får mer än märket, som till exempel undersköterskorna i förra avtalsrörelsen.
Samtidigt är det svårt för de förbund som finns i branscher som tuffar på starkt att förklara för sina medlemmar att de inte kan få högre löneökningar för att industrin ska bestämma nivån.
– Det är ingen hemlighet att det med industrins normerande roll finns svårigheter både att komma överens om det fullt ut och att sedan hantera det rent praktiskt. Men det jag vill göra nu, det är att vi får diskutera alla de här frågorna ordentligt i stället för att vi ska sätta ner foten medialt.
Fritiden viktig för GS medlemmar
Under fredagen har GS avtalsdelegationer träffats för att inleda arbetet med att ta fram kraven till avtalsrörelsen. Strax före jul kommer fack och arbetsgivare att växla krav med varandra.
Vilka frågor tycker medlemmarna är viktigast?
Ove Dahl, klubbordförande på Hilding Anders, Rydaholm, stoppmöbelavtalet
– Bemanning och inhyrning. Man vill helst inte att vi ska ha bemanningsanställda, utan vill gå tillbaka till hur det var tidigare. Men det ligger utanför avtalsområdet, så det är inte en fråga för våra förhandlingar.
Arbetstidskontot är alltid viktigt. Det är heligt. Helst skulle man vilja ha fler timmar. Man vill absolut inte ha en försämring. Vi märker att fritiden är viktig för medlemmarna. Man vill ha möjlighet att förfoga över sin egen tid, veta hur dags man ska gå hem och när man är ledig.
Matilda Lövgren, klubbordförande på Ruter AB, Laholm, infomediaavtalet
– Frågan om följsam arbetstid. Det är många som säger stopp till mer. Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet, men man vill veta hur dags man slutar på dagen så att man kan åka och hämta barnen. Och man vill veta när man har helgledigt.
– Otrygga anställningar och stapling av visstid och vikariat är ett problem i vissa områden. Sen kommer det alltid önskemål om arbetstidskontot, att man vill ha fler timmar. Vi kan säkert förvänta oss att arbetsgivarna vill tanka över tiden från arbetstidskontot till pension. Pensionen är en jätteviktig fråga och den måste vi lösa. Men det kan inte ske inom enskilda avtalsområden, det måste ske på en högre nivå.
– Syftet med arbetstidskontot var att folk skulle få kortare arbetstid, men sen har vi fått olika valmöjligheter i sågverksavtalet. Man kan välja tid, pengar eller pensionspremier. Behoven ser olika ut beroende på var man är i livet. Yngre väljer oftare pengar för de ska köpa bostad, småbarnsföräldrar väljer tid och lite äldre kanske väljer pension.
Arbetsskadeförsäkringen är nog den enskilt viktigaste. Plus övriga socialförsäkringar som inte har stärkts alls. Man har urholkat dessa försäkringar så till den milda grad att man inte litar på dem.
Frågor som i stort och gemensamt berör alla LO-förbund litet som stort bör vara prio ett för LO.
Arbetsskadeförsäkringen är nog den enskilt viktigaste. Plus övriga socialförsäkringar som inte har stärkts alls. Man har urholkat dessa försäkringar så till den milda grad att man inte litar på dem.