Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt”

Peter Larsson om att grundläggande kunskaper kommer att behövas även i framtiden.

Migrationen och den svenska modellen

”Bekväma myter – men livsfarliga”

Foto: Arenagruppen

Foto: Arenagruppen

Debatt I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

Om skribenten:

Sandro Scocco är chefsekonom på Arena Idé. Han har tidigare varit chefsekonom på Global Utmaning och har tidigare haft samma tjänst på Arbetsmarknadsverket och ITPS.

Invandring verkar vara en bra sak på lång sikt för det mottagande landet om man ska tro på internationell forskning. Det är uppenbarligen något som lätt glöms bort när kostnaderna för asylmottagandet uppstår här och nu. Det är ju då kostnadsdebatten uppstår. En debatt som lätt havererar in i myter med främlingsfientliga undertoner.

Tyvärr upprepas ofta olika myter av människor som inte alls är främlingsfientliga, men som skrämts upp av alarmistiska och invandringskritiska debattörer (som det numera heter) med budskap om nationens och välfärdsstatens undergång.

Lät oss därför reda ut några frågor.

För det första myten om statsfinansiellt kaos. Kostnaderna för den kraftiga flyktingvågen 2015 är naturligtvis stora, men i den just lagda statsbudgeten beräknas effekten på det finansiella sparandet i år uppgå till 0,6 procent av BNP (25 miljarder) och 0,2 procent nästa år.

Ekonomistyrningsverket har dock skrivit ned statens lånebehov jämfört med före flyktingskrisen, trots kostnadsökningen. Anledningen är att skatteintäkterna var överraskade stora. Den positiva ”skattechocken” var alltså större en den negativa ”flyktingchocken”. Sanningen är att vare sig det ena eller det andra är en särskilt stor chock för statsfinanserna.

För det andra har vi myten om att invandringen drabbar lågutbildade. De riskerar att konkurreras ut av lågutbildade invandrare. Kort sagt det kära gamla temat – de tar våra jobb.

Forskning visar dock att invandrare mycket riktigt i hög utsträckning tar enklare och fysiskt mer krävande arbeten inom service, konstruktion och tillverkning. Men forskningen visar också på en så kallade ”bumping up”-effekt, att i länder med invandring trycks infödda uppåt på arbetsmarknaden och får mer kvalificerade och mindre fysiskt krävande yrken, utan att risken för arbetslöshet ökar. Det gäller även för lågutbildade. Så invandrare tar inte våra jobb, de ta bara de smutsigaste och sämst betalda – så vi kan få bättre jobb. Inte så mycket att klaga på om man är infödd.

För det tredje kommer myten om nödvändigheten om enkla jobb som ett brev på posten. Logiken är att då invandrare i snitt har lägre utbildning måste fler enkla jobb fram. Det bygger på att man inte förstått dynamiken ovanför, utan ser både människor och arbetsmarknaden som något statistiskt. Som professor Jonas Vlachos konstatrerar ”Resultaten tyder på att företag och arbetsmarknad anpassar sig på sätt som inte fångas av de allra enklaste modellerna av arbetsmarknadens funktionssätt”.

Det finns inte heller empiriskt forskningsstöd för att länder med högre invandring skulle ha en större låglönesektor. På mer anekdotisk nivå kan vi notera att exempelvis både Japan och Finland, som har en extremt låg andel utlandsfödda, har större låglönesektor än Sverige, med en internationellt hög andel utlandsfödda.

Svenskt Näringsliv (SN) skriver i en rapport. ”Omkring hälften av arbetskraften i Sverige i dag beräknas vara överutbildad – en ökning från ca 10 procent i mitten av 1970-talet. Det leder också till undanträngningseffekter, ”bumping down”, dvs. att lägre utbildade får än svårare att hitta rätt matchade jobb. Detta riskerar att leda till ökad arbetslöshet i dessa grupper.”

Att SN propagerar för fler enkla jobb och lägre löner med den analysen är lite märkligt. De borde propagera för fler högproduktiva jobb, men ibland kanske vissa myter helt enkelt är bekväma. Den bekväma myten kan dock vara livsfarlig för samhällsklimatet i stort.

Läs mer: Debatt | Industrin och migrationen | Opinion

1Kommentarer

Pelle Johansson:

Tänk om det lutheranska synsättet på fenomenet arbete kunde förändras så att vi kunde rekrytera två på varje 8 timmars arbetsdag och dessutom ett införde medborgarlön där vi kunde vara överens om att det finns andra sätt att arbeta. Det stora flertalet kunde dela på en anställning och därmed behöva en halv medborgarlön medan en del skulle behöva en full medborgarlön för att deras brinnande intresse för exempelvis skrivandet, målandet, musicerandet eller annat som inte medgav fyra timmars arbete. Jag har funderat på fenomenet medborgarlön alltsedan boken Lärobok för 80-talet påtalade den som en framtida lösning på den brist på arbete som skulle komma att ske, men som dessvärre aldrig har medfört någon omfattande diskussion. Känner idag en större glädje än på länge tack vare en alltmer förekommande polemik kring medborgarlönen i länder som inte har det tunga lutheranska ok som vi svenskar dessvärre tycks fortsätta att bära, trots den smärta det innebär!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Sänkta löner fel väg att gå"

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

"Vi behöver sänka timkostnaden"

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

2

"Vi behöver prata om integration – men i vad?"

Gästkrönika"Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?", skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

"Solidaritet är mer än den svenska modellen"

GästkrönikaVad står egentligen uttrycket "Svenska modellen" för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

7
Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

"En fråga om höger och vänster"

KrönikaDet är inte invandringen utan den borgerliga regeringens stora skattesänkningar som ligger bakom utarmningen av vår gemensamma välfärd.

1

Vilket Sverige vill vi ha?

"Vi metallare vet att man måste ställa upp för varandra om det ska bli bra. En human flyktingpolitik hör till den svenska modellen". Det skriver Anna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, angående den lag om tillfälliga uppehållstillstånd som riksdagen väntas anta i dagarna.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Efter coronan

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

debattFör att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

1

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

KrönikaUtan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

DEBATTEn del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

DebattHär är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

1

Jämlikhet är bästa skyddet

LEDAREPrecis som vi har en försvarsberedning som tolkar de militära säkerhetshoten bör en hälsoberedning tillsättas som värnar vår välfärdsberedskap, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetsrätten

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

1

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

2

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Är det Tom Cruise som räddar oss?

KrönikaDet finns tid för tankar nu när verkligheten har blivit som en film, skriver Carl-Einar Häckner.

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

DEBATTLåt oss slå två flugor i en smäll och lösa ungdomars brist på sommarjobb genom att de får för dem anpassade jobb i skogs och jordbruket – som i år inte kan anställa säsongsarbetare på grund av coronakrisen. Det skriver Robert Johansson, S.

2

Anständiga utnyttjar inte krisen

KrönikaDet finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

1

Coronakrisen

Ensamheten är inte jämlik 

KRÖNIKACoronakrisen fungerar som ett förstoringsglas över känslor vi redan bär på. Ensamhet är inget naturtillstånd – vi kan organisera ett samhälle som inte splittrar oss, skriver Daniel Mathisen.

Dagarna då livet förändrades

KRÖNIKA”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.