Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Bekväma myter – men livsfarliga”

21 september, 2016

Foto: Arenagruppen
Foto: Arenagruppen

Debatt I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

Om skribenten:

Sandro Scocco är chefsekonom på Arena Idé. Han har tidigare varit chefsekonom på Global Utmaning och har tidigare haft samma tjänst på Arbetsmarknadsverket och ITPS.

Invandring verkar vara en bra sak på lång sikt för det mottagande landet om man ska tro på internationell forskning. Det är uppenbarligen något som lätt glöms bort när kostnaderna för asylmottagandet uppstår här och nu. Det är ju då kostnadsdebatten uppstår. En debatt som lätt havererar in i myter med främlingsfientliga undertoner.

Tyvärr upprepas ofta olika myter av människor som inte alls är främlingsfientliga, men som skrämts upp av alarmistiska och invandringskritiska debattörer (som det numera heter) med budskap om nationens och välfärdsstatens undergång.

Lät oss därför reda ut några frågor.

För det första myten om statsfinansiellt kaos. Kostnaderna för den kraftiga flyktingvågen 2015 är naturligtvis stora, men i den just lagda statsbudgeten beräknas effekten på det finansiella sparandet i år uppgå till 0,6 procent av BNP (25 miljarder) och 0,2 procent nästa år.

Ekonomistyrningsverket har dock skrivit ned statens lånebehov jämfört med före flyktingskrisen, trots kostnadsökningen. Anledningen är att skatteintäkterna var överraskade stora. Den positiva ”skattechocken” var alltså större en den negativa ”flyktingchocken”. Sanningen är att vare sig det ena eller det andra är en särskilt stor chock för statsfinanserna.

För det andra har vi myten om att invandringen drabbar lågutbildade. De riskerar att konkurreras ut av lågutbildade invandrare. Kort sagt det kära gamla temat – de tar våra jobb.

Forskning visar dock att invandrare mycket riktigt i hög utsträckning tar enklare och fysiskt mer krävande arbeten inom service, konstruktion och tillverkning. Men forskningen visar också på en så kallade ”bumping up”-effekt, att i länder med invandring trycks infödda uppåt på arbetsmarknaden och får mer kvalificerade och mindre fysiskt krävande yrken, utan att risken för arbetslöshet ökar. Det gäller även för lågutbildade. Så invandrare tar inte våra jobb, de ta bara de smutsigaste och sämst betalda – så vi kan få bättre jobb. Inte så mycket att klaga på om man är infödd.

För det tredje kommer myten om nödvändigheten om enkla jobb som ett brev på posten. Logiken är att då invandrare i snitt har lägre utbildning måste fler enkla jobb fram. Det bygger på att man inte förstått dynamiken ovanför, utan ser både människor och arbetsmarknaden som något statistiskt. Som professor Jonas Vlachos konstatrerar ”Resultaten tyder på att företag och arbetsmarknad anpassar sig på sätt som inte fångas av de allra enklaste modellerna av arbetsmarknadens funktionssätt”.

Det finns inte heller empiriskt forskningsstöd för att länder med högre invandring skulle ha en större låglönesektor. På mer anekdotisk nivå kan vi notera att exempelvis både Japan och Finland, som har en extremt låg andel utlandsfödda, har större låglönesektor än Sverige, med en internationellt hög andel utlandsfödda.

Svenskt Näringsliv (SN) skriver i en rapport. ”Omkring hälften av arbetskraften i Sverige i dag beräknas vara överutbildad – en ökning från ca 10 procent i mitten av 1970-talet. Det leder också till undanträngningseffekter, ”bumping down”, dvs. att lägre utbildade får än svårare att hitta rätt matchade jobb. Detta riskerar att leda till ökad arbetslöshet i dessa grupper.”

Att SN propagerar för fler enkla jobb och lägre löner med den analysen är lite märkligt. De borde propagera för fler högproduktiva jobb, men ibland kanske vissa myter helt enkelt är bekväma. Den bekväma myten kan dock vara livsfarlig för samhällsklimatet i stort.

En kommentar till “Bekväma myter – men livsfarliga

  • Tänk om det lutheranska synsättet på fenomenet arbete kunde förändras så att vi kunde rekrytera två på varje 8 timmars arbetsdag och dessutom ett införde medborgarlön där vi kunde vara överens om att det finns andra sätt att arbeta. Det stora flertalet kunde dela på en anställning och därmed behöva en halv medborgarlön medan en del skulle behöva en full medborgarlön för att deras brinnande intresse för exempelvis skrivandet, målandet, musicerandet eller annat som inte medgav fyra timmars arbete. Jag har funderat på fenomenet medborgarlön alltsedan boken Lärobok för 80-talet påtalade den som en framtida lösning på den brist på arbete som skulle komma att ske, men som dessvärre aldrig har medfört någon omfattande diskussion. Känner idag en större glädje än på länge tack vare en alltmer förekommande polemik kring medborgarlönen i länder som inte har det tunga lutheranska ok som vi svenskar dessvärre tycks fortsätta att bära, trots den smärta det innebär!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Vad händer med humorn nu?

Vad händer med humorn nu?

Carl Einar-Häckner om att ligga på soffan och vänta på bättre tider.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

”Vi behöver sänka timkostnaden”

Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

”Sänkta löner fel väg att gå”

”Sänkta löner fel väg att gå”

Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

Vad står egentligen uttrycket ”Svenska modellen” för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

”Vi behöver prata om integration – men i vad?”

”Vi behöver prata om integration – men i vad?”

”Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?”, skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

En utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

”Därför ska du inte protest­rösta på SD”

”Därför ska du inte protest­rösta på SD”

Låt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.