”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Framtidslandet

Foto: ØYVIND LUND

Uppdrag: Rädda bygden!

varmland-kartaAck Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

Lyssna på eller ladda ner reportaget

Värmland i siffror

275 904 människor bor i Värmlands län som är Sveriges åttonde största till ytan.

Invånare per kvadratkilometer: 16 personer (genomsnittet i Sverige är 23)

Andelen av befolkningen utanför tätort: 26 procent (Sverige: 15)

Arbetslöshet: 8 procent (Sverige: 7,3)

BNP* per invånare: 309 00 kronor (Sverige: 393 000 kronor)

*BNP – värdet av varor och tjänster som produceras under ett år.

Källa: SCB

Kurvorna som ska vändas

– Inget bra alls. Det ser helt enkelt inte bra ut.

Thomas Rehn, lokalombudsman på IF Metall Värmland, bekymras över sitt hemlän. Han ser många unga utan arbete – samtidigt skriker företagen efter folk. Ser hur många av hans medlemmar snart pensioneras – utan att företagen kommit på hur de ska ersättas. Och han ser hur många livskraftiga småföretag läggs ner då ingen tar över när ägarna går i pension.

Befolkningen minskar; i dag bor det tiotusen färre i Värmland jämfört med för tio år sedan. Och i den ekonomiska rankning som listar landets alla län efter hur mycket var och en producerar – regional BNP per person – har Värmland rasat. Bara två län är sämre. På 1980-talet befann sig Värmland på den övre halvan.

– Kan vi bara titta på då? Sitta med armarna i kors?

Om vi ska lyckas vända utvecklingen krävs mobilisering, säger Thomas Rehn. Av arbetsgivarna, sparbankerna, kooperationen, arbetsförmedlingen, myndigheter, kommuner, regionen, fackföreningsrörelsen.

Thomas Rehn är bokbindaren och offsettryckaren som blev lokalombudsman på IF Metall. Han bekymras över sitt hemlän. Befolkningen minskar och arbetslösheten är hög trots att företagen behöver folk. ”Vi måste vända det här och vi måste göra det själva.”

Thomas Rehn är bokbindaren och offsettryckaren som blev lokalombudsman på IF Metall. Han bekymras över sitt hemlän. Befolkningen minskar och arbetslösheten är hög trots att företagen behöver folk. ”Vi måste vända det här och vi måste göra det själva.”

Då och då dyker det upp ett namn när han pratar: Mondragón, en stad i norra Spanien. Platsen för världens största arbetarkooperativ med 80 000 medlemmar i hundratals exportinriktade industriföretag, med egen bank, egna universitet, med ett utvecklat samarbete mellan företagen.

– Men det går inte att kopiera vad andra har gjort. Vi kan göra något annat.
Medel finns till buds. I EUs fonder väntar 70 miljarder kronor. Vi måste bestämma oss, säger Rehn, hur vi vill använda de pengarna.

Framtiden för ett skogslän? Kanske går den att skönja i en oansenlig byggnad som murades upp i industrialismens barndom.

En helt annan värld

De sa: Från utsidan ser det ut som en gammal rutten fabrik. Men på insidan finns vår framtid.

Per Gustafsson och Helena Einarsson hade just gått av skiftet vid Nordic Papers kraftpapperfabrik i Bäckhammar. Byggnaden de passerade var en gång del av ett järnbruk som lades ned i samband med att den tekniska utvecklingen på 1860-talet blåste bort de flesta av Bergslagens hyttor och hammare. Det gamla järnbruket blev en sulfatfabrik.

Inne i den ”gamla ruttna fabriken” huserar nu Lignocity, ett samarbete för att ”utveckla framtidens skogsbaserade bioekonomi”. Bakom väggarna finns en testbädd där skogsföretagen utvecklar teknik som förädlar lignin, en restprodukt från massatillverkningen och som i framtiden kan användas som bränsle eller lättviktsmaterial.

Lignocity är resultatet av Paper Province, ett klustersamarbete mellan uppåt hundra företag : länets sju pappers- och massabruk, underleverantörer, de stora maskintillverkarna. IF Metall gick in som delägare ”för att kunna vara med och driva utvecklingen”.

Per nickade in mot den gamla fabriksbyggnaden och sa ”tänk när man går in där”.

– Först är det mörkt och ruggigt och man känner spåren efter roteraren som var själva helvetet på jorden för en sulfatarbetare. Jävelskapet sitter i väggarna, det går liksom aldrig bort.

Men, fortsatte han, sedan öppnas dörren in till något som liknar ett högteknologiskt mejeri och man känner sig som Alice när hon steg ner genom hålet och hamnade i underlandet.

– En helt annan, underbar värld.

I den gamla sulfatfabriken i Bäckhammar finns samarbetsprojektet Lignocity. En bra grej, enligt Per Gustafsson från Pappers avdelning. ”Företagen måste samarbeta med varandra. Och med resten av samhället.” Foto: ØYVIND LUND

I den gamla sulfatfabriken i Bäckhammar finns samarbetsprojektet Lignocity. En bra grej, enligt Per Gustafsson från Pappers avdelning. ”Företagen måste
samarbeta med varandra. Och med resten av samhället.” Foto: ØYVIND LUND

Här stängs inga  bankkontor

Där Klarälven kränger sig fram mellan bergen, där har en högre makt lagt ut breda grönfrodiga remsor mellan vattnet och sluttningarna. Byarna ligger tätt och storskogen klättrar uppför dalgångarna för att bortom krönet breda ut sitt taggiga täcke mot horisonten. Den som åkte här på sjuttiotalet plågades av kvistiga kalhyggen. Nu reser sig den återuppväxta skogen till en tyst, mäktig fond bakom lutande ängslador nere vid vattnet.

Hur många hundra skogsarbetare bodde i dessa byar innan mekaniseringen? Hur många gårdar övergavs?

Långt upp i älvdalen ligger Sysslebäck där det fristående Konsum Värmland, som inte är med i Coop Sverige, nyligen satsade tolv miljoner i en ny stor butik. Och det var här i denna glesa bygd – i utkanten av det Sverige där storbankerna under det senaste årtiondet lagt ner över 250 bankkontor – som Fryksdalens sparbank häromåret öppnade ett nytt kontor.

Inför öppnandet lär 350 personer ha samlats till stormöte för att diskutera bankens öppettider.

Bankpersonalen drog in oss i personalrummet, bjöd på fika, berättade om den ”smått hysteriska kundanstormningen” de första dagarna. En och annan kund anslöt vid kaffet. Vi satt i en bank vars vd sagt att ”om en storbank drar in tre miljoner på en liten ort så går hälften till aktieägarna, resten till banken. När vi drar in tre miljoner går 2,5 miljoner tillbaka till medlemmarnas egen bank och resten kan vi stötta lokal verksamhet med”.

I Sysslebäck har en del av överskottet gått till att ge äldreboendet en uteplats. Och till traktens fotbollslag, Nordvärmlands FF, topplag i division tre.

Tillbaka på väg söderut rastade vi på Nordvärmlands livs i Ambjörby. Butiken som byn och fotbollslaget tog över efter ICA. Driften säkrades, omsättningen ökar och med lån från bygdens bank byggs butiken ut med en liten restaurang och kafé.

I butiken sprang vi ihop med Torbjörn Persson som jobbat både på sågen och på den nedlagda spånskivefabriken. Nu är han ”allti-allo både i fotbollslaget och i affären”. Fotbollslaget är stommen i den ekonomiska förening som driver affären. En fotbollsförening som i sin tur är en sammanslagning av sju klubbar.
Kan sju fotbollsklubbar samsas och samarbeta, då kan alla, sa Torbjörn.

Fotbollslaget räddade byns affär och spelarna hjälper till med renoveringen. Yasmin Campara lämnade Bosnien för att spela i Nordvärmlands FF. På fritiden hjälper han till att måla det som ska bli butikens restaurang och kafé i Ambjörby. Foto: ØYVIND LUND

Fotbollslaget räddade byns affär och spelarna hjälper till med renoveringen. Yasmin Campara lämnade Bosnien för att spela i Nordvärmlands FF. På fritiden hjälper han till att måla det som ska bli butikens restaurang och kafé i Ambjörby. Foto: ØYVIND LUND

När ingen tar över

I dag heter det lean, förr ordning och reda. Lådor med handskrivna etiketter signalerar att den som startade GH smide & svets i Karlstad insåg förutsättningen för ett framgångsrikt företag.

När grundaren gick i pension tog dottern Christina Johnzon över. I dag, när hon själv närmar sig sjuttio, vill däremot ingen ta över.

Hon tittade ut genom fönstret. Verkstaden ligger inklämd mellan en secondhand-marknad och cykelgrossist. På andra sidan gatan en bilsalong med såväl besiktning som biltvätt.

– Fram tills för tio år sedan var det nästan bara industrier här ute.

Mobilen ringde. En polack ville köpa några av maskinerna. Verkstan säljs nu maskin för maskin. Sex anställda har fått söka annan försörjning.

De nötta, oljiga lådorna i verktygsrummet ska dottern i Stockholm ha. Varken dottern eller sonen är intresserade av att ta över.

Foto: ØYVIND LUND

Foto: ØYVIND LUND

– Du vet sonen jobbar i finansbranschen med hedgefonder och sånt och dottern, hon håller på med hjälpprojekt nere i Afrika. Ingen vill ta över ett sånt här företag.

Och de anställda, vill inte de? Vi gick runt bland de tre som fortfarande var kvar på verkstaden. Svaret var entydigt.

På vägen ut ur Karlstad passerade vi det Kroppkärr där Christina Johnzons far en gång startade sin lilla mekaniska verkstad utifrån farfaderns bysmedja. Verkstan revs för en bensinmack som senare blev en pizzeria som erbjuder pizzor med chokladkräm.
Generationsväxlingen är ett problem. Enligt intresseorganisationen Företagarna hotas hundratusentals jobb när ingen tar över.

Kan man göra något? I Munkfors, Hagfors, Sunne och Torsby funderas det. Med stöd från EUs fonder vill kommunerna erbjuda utbildning och riskkapital till den som vill ta över företag.

Far grundade företaget, hon tog över. Men nu läggs det ner. Ingen vill köpa Christina Johnzons GH smide & svets. ”Vi är inget minusföretag, men det ligger väl inte i tiden att hålla på med sånt här.” Foto: ØYVIND LUND

Far grundade företaget, hon tog över. Men nu läggs det ner. Ingen vill köpa Christina Johnzons GH smide & svets. ”Vi är inget minusföretag, men det ligger väl inte i tiden att hålla på med sånt här.” Foto: ØYVIND LUND

Ett pilotprojekt för framtiden

Den dag vi besökte Mathias Lindquist, IF Metallaren som är kommunalråd i Munkfors, hade arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv rankat just Munkfors som näst bäst i landet i att förbättra sitt näringslivsklimat.

Gamla socialdemokratiska bruksorter brukar knappast rosas för sitt företagsengagemang.
Vi mötte Mathias Lindquist nere på Munkforssågar. Där har han stått i härdningen i sjutton år.

Kommunalrådet brukar vara ute på företagen. Han talar om att vara lyhörd, föra dialog, samverka – signalord som låter som politikerklyschor. Men för en kommun med ett invånarantal (3 500) som motsvarar ett par stockholmskvarter, är samverkan en fråga om överlevnad.

Metoderna kan vara olika. Som att uppmuntra Munkforsborna att handla mer i kommunens egna butiker i stället för att åka till Karlstads stormarknader. Om folk shoppar hemma ökar affärernas utbud och det kan locka fler att bosätta sig på orten.

–Därför utlyste vi en kvittotävling där den som hade flest kvitton från Munkforsbutikerna kunde vinna 10 000 kronor. Det blev riktigt lyckat.

Kommunalrådet Mathias Lindquist var härdare på Munkforssågar i sjutton år, då han bland annat jobbade med Peter Wiklund. Att få bygdens företag att samverka är viktigt, tycker han. ”Ofta pratar vi om nya företag, nya idéer, innovationer. Men alltför sällan om de befintliga företagen och hur de ska växa och frodas.” Foto: ØYVIND LUND

Kommunalrådet Mathias Lindquist var härdare på Munkforssågar i sjutton år, då han bland annat jobbade med Peter Wiklund. Att få bygdens företag att samverka är viktigt, tycker han. ”Ofta pratar vi om nya företag, nya idéer, innovationer. Men alltför sällan om de befintliga företagen och hur de ska växa och frodas.” Foto: ØYVIND LUND

Nu tar Munkfors ett steg till. Tillsammans med Torsby, Sunne och Hagfors vill man med pengar från EUs socialfond starta utbildning för den som vill ta över och driva företag. Ingen har riktigt tagit i frågan eftersom det inte ses som naturligt att ta över företag, säger han.

– Kan man som intresserad få utbildning och hjälp på vägen, då kan människor ta steget.

Men det räcker inte med utbildning. Pengar behövs också, riskkapital. Mathias Lindquist tycker att bankerna är alltför försiktiga. Han nämner en blomsteraffär i Forshaga.

– Hon som ville ta över fick inget banklån, trots att butiken var väletablerad. Hennes föräldrar fick ta lån istället.

Ola Evensson, Fryksdalens sparbank, vill fullfölja bankens uppdrag från 1856. Vi finns till för bygden, därför stängs inga kontor, tvärtom. Foto: ØYVIND LUND

Ola Evensson, Fryksdalens sparbank, vill fullfölja bankens uppdrag från 1856. Vi finns till för bygden, därför stängs inga kontor, tvärtom. Foto: ØYVIND LUND

Sedan blev hon korad till årets företagare.

De stora bankerna ”saknar förankring och kunskap och sågar i princip allt”, säger han. Därför är lokalt förankrade banker viktiga. En sådan bank fanns inte i Forshaga. Däremot i Sunne.

Lokal och lojal

Vi steg in på Fryksdalens sparbank i Sunne, en av tre fristående sparbanker i Värmland. På väg till vd:n Ola Evensson höll vi på att trassla in oss i bannern som stod i entrén. Vi läste: ”Lokal och lojal. Lev globalt – handla lokalt. En gemensam rörelse för ett livskraftigt och levande Värmland.”

Här gäller mottot sedan starten 1856: att räntevinsten kommer orten till godo.

– Här är det inga aktieägare som tar halva vinsten. Vårt överskott stannar i vår bank som vi äger tillsammans.

Nu skjuter banken till pengar till The wood region, ett innovationscenter för trä- och trämekanisk tillverkning. Banken planerar också att avsätta några miljoner till utlåning med högre risk – utan att det påverkar bankens övriga kapital. Entreprenörer ska snabbt kunna få låna pengar ”till tillväxtbefrämjande projekt”.

Prisfall dödar
Linnea Olsson från Storfors fick mersmak av industriarbete när hon jobbade på rörverket. I dag vidareutbildar hon sig på yrkesakademin i Karlskoga. ”Visst, det är mycket killar och många tror att det är sexistiskt och så. Men det är en fördom.” Foto: ØYVIND LUND

Linnea Olsson från Storfors fick mersmak av industriarbete när hon jobbade på rörverket. I dag vidareutbildar hon sig på yrkesakademin i Karlskoga. ”Visst, det är mycket killar och många tror att det är sexistiskt och så. Men det är en fördom.” Foto: ØYVIND LUND

En dystrare värld möter den som vandrar bland de ödsliga byggnader som en gång var Storfors bruk. Härifrån försvann i fjol OSTP, ett av Europas modernaste rörverk trots att lokala intressenter ville ta över.

Allt tycktes gå vägen. Efter slutförhandlingarna återstod bara några underskrifter. Men kvällen innan fick kommunens näringslivschef, Börje Andersson, telefon från den italienska ägaren: ”Jag säljer inte. Kan inte jag driva verksamheten, kan ingen.” 80 personer förlorade sina jobb, rörverket plockades isär.

Vi talade om ”de globala värdekedjorna”, nätverk av företag som spänner över världen och där även specialiserade mindre företag kan finna sin plats. OSTP i Storfors var ett sånt, nischat på rör till den globala olje- och gasindustrin. Sedan föll råvarupriserna och värdekedjan brast i tusen länkar.

En av dem som förlorade jobbet var Linnea Olsson. Skoltrött och med bristande närvaro på elprogrammet sökte hon sig till rörverket. Fabriksgolvet gav mersmak. Nu utbildar hon sig till CNC-operatör vid yrkesakademin i Karlskoga.

–Jag gillar verkligen industrin. En känner sig behövd och får uppskattning för det man gör.

Jobb då? Kanske löser det sig, genom något som heter Ung verkstad.

Blåvitt fixar matchningen

Till slut tog sig Lars-Gösta Elofsson namnet Blåvitt. Det var ju det han ändå fick heta när han började som svetsare på Karlstad Mekaniska Verkstad. Entusiasmen för blåvita fotbollslaget IFK Göteborg bär han med sig när han nu lotsar unga till industrin.

Inom IF Metalls Värmlandsavdelning pensioneras var femte medlem, 1 600 personer, de närmaste åren. Samtidigt går 900 medlemmar arbetslösa, flest yngre. Vart femte företag uppges inte få tag i den personal det vill ha.

Tillsammans med arbetsförmedlaren Janne Asp besöker Blåvitt 27 industriföretag för att kartlägga företagens behov av arbetskraft.

På verkstadsföretaget Wenmac i Kil tar personalchefen Camilla Alfredsson emot. Av 85 verkstadsarbetare pensioneras var tionde inom några år.

– Visst talar vi om det ibland, men någon strategi hur vi ska fylla luckorna har vi inte.

Behöver ni anställa ungdomar? Hur ska vi utbilda dem? Lars-Gösta ”Blåvitt” Elofsson från IF Metall hör sig för hos Wenmacs personalchef Camilla Alfredsson. I projektet Ung verkstad samarbetar Arbetsförmedlingen, Teknikföretagen, Paper Province, Teknikcollege och IF Metall Värmland. Foto: ØYVIND LUND

Behöver ni anställa ungdomar? Hur ska vi utbilda dem? Lars-Gösta Blåvitt Elofsson från IF Metall hör sig för hos Wenmacs personalchef Camilla Alfredsson. I projektet Ung verkstad samarbetar Arbetsförmedlingen, Teknikföretagen, Paper Province, Teknikcollege och IF Metall Värmland. Foto: ØYVIND LUND

Asp och Blåvitt berättar vad de kan göra. Kolla vilka ungdomar som finns och som kan tänkas vara intresserade av att komma till företaget.

– Ni får personal som är utbildad till viss del, men ni kan också vara med och påverka utbildningen. Så att den blir skräddarsydd för era behov, upplyser Blåvitt.

Handledning då? De slimmade arbetsplatserna har ju inte tid med sånt. Här bekostas den av Arbetsförmedlingen.

Dyrare mjölk?
Ja tack!

Är Värmland annorlunda? Vi funderade när vi tittade ut över hagarna som böljade runt Nysätra. Jan-Ove Larsson har släppt ut sina 160 mjölkkor.

Bortom hagarna ligger ett mejeri, tidigare stängt men som nu öppnats igen sedan Konsum Värmland lovat sälja den lokalproducerade mjölken. Två kronor dyrare än vanlig fjärrproducerad mjölk. De två extra kronorna tillfaller mjölkbonden. Värmlandsmjölken har blivit en succé. Mejeriet började med att producera 1 000 liter per dag – nu görs 19000 liter om dagen. Folk bryr sig, säger Jan-Ove Larsson.

– Man vill ha öppna landskap, man vill se djur ute på bete. En levande landsbygd kanske är värd en extra slant.

Trivs bäst i öppna landskap. Under de senaste trettio åren har antalet gårdar med mjölkkor i Sverige minskat från 35 000 till runt 4 000. Men Värmlands mjölkbönder har fått nytt hopp. Foto: ØYVIND LUND

Trivs bäst i öppna landskap. Under de senaste trettio åren har antalet gårdar med mjölkkor i Sverige minskat från 35 000 till runt 4 000. Men Värmlands mjölkbönder har fått nytt hopp. Foto: ØYVIND LUND

Ett delat land

Sverige går i otakt. I dag är klyftorna mellan olika delar av landet större än på länge.
En professor i ekonomisk historia, Kerstin Enflo, har forskat i den regionala ojämlikheten. Mellan 1940 och 1980 minskade skillnaderna mellan olika landsändar. Men de senaste trettio åren har den regionala ojämlikheten ökat.

Trenden är riskfylld. I en rapport till SNS, Studieförbundet Näringsliv och samhälle, varnar hon: ”Stora regionala klyftor hotar sammanhållningen i samhället och kan skapa politisk oro och sociala konflikter.”

Kanske är Värmland annorlunda i sina försök att möta de påfrestningar som globaliseringen utsätter landsändan för. Men Värmland kan själv inte lösa allt, enligt Thomas Rehn. Han vill se en samlad utbildnings-, arbetsmarknads-, närings- och regionalpolitik. Och de stora bankerna måste med. Trycket från omvärlden är brutalt.

– Globaliseringen är inget annat än välslipade knivar som skär i vår kropp. Därför måste vi mobilisera. Ingen annan gör det åt oss.

Men, säger han, det är bråttom. Och vi har egentligen bara börjat.


hg@da.se

6Kommentarer

Stellan:

Bygg extremt bra bilvägar, gratis kollektivtrafik och fibernät i och till/från glesbygden. Då minskar betydelsen var man befinner sig eftersom vi tillbringar mer tid i det virtuella rummet dvs datorer, surfplattor och smartphones. Glesbygden har en enorm potential att mäta sig med storstaden på detta område och därmed en framtid.
Folk måste kunna ta sig dit och från enkelt och kan då enklare starta företag om infrastrukturen är bra. Ställ om tänkandet när det gäller jobba på distans. Alla behöver inte sitta i samma kontorslandskap i Kista för att kunna jobba. Tekniken finns ju.

Stewe Cato:

Kapitalet vill inte vara med utan få en stor del utav avkastningen, det koncentreras på det omtalade navet och förde landet av möjlighet till utveckling landet och regionerna. Marknaden är ett verktyg sägs det. Men för vem?

stevO:

Bilvägar, gratis kollektivtrafik och fibernät i och till/från glesbygden är inte orsaken till förfallet. Det är för höga skatter i Sverige som är orsaken.

Lennart Olsson:

Varför är alla kommunpolitiker så j…a tysta därhemma i Värmland? Har sett denna förödelse av en hembygd i över 40-år och kanske lagt märke till på ett annat sätt än de fastboende i och med att jag bott i Stockholm!? Vi är för tysta och snälla ute på glesbygden och tolerant dålig service och höga skatter, jag fattar det inte. Kanske Po Tidholm kan väcka folket ute i bygderna och framförallt de sovande kommunpolitikerna!

Rupert Svennson:

Varför inte erbjuda skatteförsörjda nyanlända att bosätta sig i glesbygden och därifrån fylla kollektivtrafiken med arbetsresor.

Bengt Andersson:

Vägtullar kan vara ett sätt för glesbygden att dra in pengar som i sin tur används för landsbygdens utveckling. Bilda en ekonomisk förening och få in hela glesbygdskommunens befolkning som medlemmar. Låt samtliga övriga som ska passera bygden betala en vägtull för att ta sig igenom. Vägtullens avgift, säg 5 000 kronor går direkt in till den ekonomiska föreningen som förvaltar kapitalet till direkt förmån för utveckling av nya näringar i bygden som kommer till nytta för dess befolkning. Kan Stockholm och Göteborg använda sig av trängselavgift så kan glesbygden använda sig av vägtullar.

Leve landsbygden!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

DebattRegeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

Så kan fack och företag utveckla glesbygden

AnalysDagens Arbetes glesbygdsreportage från Värmland har lett till en livfull debatt om regional utveckling, som har lockat forskare, ekonomer och ministrar. DA:s Harald Gatu sammanfattar debatten och lyfter fram en fråga som ingen ännu diskuterat.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

Debatt"Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet", skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

DebattEnklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

"Ta vara på eldsjälarna"

DebattStäderna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

DebattRiksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

"Arbetarägande bromsar nedrustningen"

DEBATTVi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

DebattSka man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

Dags för Swedish deal

LedarePo Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en "Swedish deal" för stad och land, skriver Helle Klein.

"Klyftorna kan utjämnas"

DebattKlyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

1

Hela Sverige måste hålla ihop

LedareSD:s framgångar är ett utslag av ett ojämlikt Sverige och ett segregerat mediesamhälle.

"Så kan landsbygden få nytt liv"

DebattEtt brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage "Uppdrag: Rädda bygden".

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Modellbyggen på bord

En framtid byggd av skräp

SteampunkHemma i enplansvillan i Falun föreställer sig pappersarbetaren Magnus Johansson en värld där industrialismen aldrig ägde rum. Hans många modellbyggen löser upp gränsen mellan historia och framtid.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Foto: Adam Daver

Ny snurr på vinylskivan

Älskade plattaDen var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

1

ljudbok

Med en bok i örat i 30 år

LjudböckerPå Woolpower i Östersund är ljudböcker inget nytt – här har sömmerskorna lyssnat på böcker under arbetstid sedan kassettbandens era. Du kan förstås också lyssna på reportaget här.

Rullarna med etiketter som ska lyftas ur maskinen och packas i kartonger väger 14 kilo. Det låter inte så tungt – men 60 rullar på en dag blir 840 kilo. Foto: Anna Sigge

Ett lyft för Stefans rygg

ReportageI vintras trodde Stefan Svensson att det var kört med jobbet på Boxon etikettryckeri i Borås. Ryggen var trasig efter alla år på industrigolvet. Men arbetsgivaren ville annat.

poäng och nya världar ska ge arbetslust.

Skutskär blir till tv-spel

GamificationBruket i Skutskär har byggt upp en dataspelsvärld av sin arbetsplats, tanken är att göra jobbet mer lockande för unga. Med spelen får operatören bättre överblick, och beröm när läckan är tätad. Lyckas försöket kan det spridas till andra fabriker inom Stora Enso.

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

Välkommen in till neonmuseet. Foto: Linn Bergbrant

Följ med till Londons neontempel

SKYLTMAKAREFamiljen Bracey har varit neonets mästare i flera generationer, deras färgglada skyltar finns i butiker över hela världen och har använts i modereportage och storfilmer. Läs eller lyssna till reportaget om det självlysande museet i London.

Ellinor Johansson och Sebastian Sedell följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Foto: Ylva Bergman

Ökad vinst och ­minskad värk

ROTATIONMeritor har vässat sig till lönsam världsklass genom att effektivisera monteringen av hjulaxlar. Ständig förändring tryggar jobben – men flera anställda klagar på den ökande stressen.

Paul Hansen har arbetat på olika lager i över 20 år. Han trivs på Förlagssystem: ”Det flyter på ganska bra, inga problem.” Foto: David Lundmark

Så lyftes stämningen på boklagret

ARBETSMILJÖTrakasserier, orättvisa arbetsledare, en känsla av att vara utbytbar – stämningen på Förlagssystem var usel. Efter ett omfattande förändringsarbete är situationen mycket bättre, en viktig orsak är minskad inhyrning.

”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

En annorlunda pappersarbetare

KnivskarpHennes verktyg är bland annat skalpell, tång och limpistol. I papper viker hon till elefanter, krukväxter - och till med sig själv. Möt konstnären Fideli Sundqvist, och se DA:s film där hon visar hur du själv kan skapa ett löv.

”Drömmen är ett eget plan”

Fastspänd i en leksak av plast en halv kilometer upp i luften med en surrande propeller framför ansiktet. Exakt där finner pappersarbetaren Rejhan Fejzovic lugnet och njutningen.

Svingar klot efter jobbet

När barnen bodde hemma fanns varken tid eller pengar. Men så fick Elisabeth Ringqvist jobb inom industrin, barnen flyttade ut och hon köpte klot och skor igen. Nu spelar hon i klubb och den 21 maj är det hennes tur i bowling-SM för metallare.

Gäddfiske och pissväder

FiskeMontören Conny Lekmyr älskar att fiska, men avskyr fisk. DA följde honom på jakt efter gäddan, den "svenska sötvattenskrokodilen". Det är lugnt och varmt - "svenneväder", fnyser Conny.

Att vara ung på jobbet

Reportage"När det snackas politik på rasterna, märks det helt klart att man är yngst", säger 25-årige Pierre Kronberg på Holmen Hallstavik.

Carina Johansson granskar utlåningen. Foto: David Lundmark

När kommer Zlatan tillbaka?

EGET BIBLIOTEKSå fick eldsjälen Carina Johansson fart på läsningen på Nobia i Tidaholm.

Modets drottning abdikerar

Som H&M:s chefsdesigner har Margareta van den Bosch klätt både Madonna och stora delar av svenska folket.

Vad ska vi leva av?

REPORTAGENu är avtalsrörelsen igång på allvar igen, det kommer att som vanligt att bli ett manglande om löner, övertidsersättning, pensioner. Men det finns också en bakomliggande, molande fråga: vad ska vi jobba med i framtiden? Harald Gatu ställde den under en resa genom industrisverige 2014. Nu kan du lyssna på reportaget.

Hur mycket pengar är nog?

ReportageDu är pank och tärningen styr din spelpjäs till ett hotell på Norrmalmstorg. Game over! I Monopolvärlden är spelet slut när en person sitter med alla pengar. I verkligheten har 85 superrika personer lika mycket pengar som de 3,5 miljarder fattigaste har tillsammans. Hur länge till kan vi spela?

Rally. Foto: Jan Nordström

Fritiden går i hundra knyck

MotorfrälstAllt började med en Volvo Duett när Uffe Eriksson var tio år. I fjol blev han svensk mästare i rallycross – nu tar han sats i en ny sits.

Rockhammar har 46 anställda varav 40 är pappers­­arbetare. Foto: David Lundmark

"Vi bygger faktiskt en helt ny fabrik"

Det sjuder av optimism i Rockhammar. Nu byggs en ny produktionslinje - en del av ägaren BillerudKorsnäs 900-miljonerssatsning.

Foto: David Lundmark

Hon älskar att ta sig vatten över huvudet

Resan till andra sidan jorden blev starten för något som nu slukar hennes fritid. Camilla Sånebo Hellman är såld på dykning – DA följde med henne under vattnet.

Sebastian Kallionpää har spelat boule så länge han kan minnas. Första gången han tävlade var han sju år. Foto: David Lundmark.

Träffar bakom bruket

Sebastian Kallionpää spänner blicken i grusplanen bakom farsans jobb. Armen svingar framåt och fingrarna släpper klotet. Klang! Stål möter stål i en klockren träff. Välkommen till Oppboga Boulesällskap.

Michael Gustafsson

Stålmannen som gillar motvind

KitesurfningDet går inte en dag utan att han tittar ut och noggrant noterar vad vädergudarna har att erbjuda. Michael Gustafsson är Scanias egen stålman vars enda kryptonit är vindstilla dagar.

Ojnareskogen

Foto: Karl Melander

Striden om kalkbrottet

ReportageEn öken? Eller förutsättningen för liv? 
En konflikt om ett kalkbrott på norra Gotland 
hamnade på löpsedlarna och delade ön i två läger.

Maya Westman provkör en skotare på visningsdagen i Kalix. Jakob Pessa från skogsmaskinsinriktningen hjälper till. Målet med dagen är att locka elever till skolan. FOTO: DAVID LUNDMARK

Succéskolan lockar inte

Hotad utbildningNästan alla som lämnar utbildningen får jobb. Ändå ligger hot om nedläggning över Kalix naturbruksgymnasium. Ska skolan finnas kvar behöver den fler elever.

Nu ska Martin bli Andrea

LivsbeslutEn 41-årig metallarbetare i en liten svensk stad kan inte ljuga längre. Martin vill berätta sin historia för er.

Två läsande verkstadsarbetare. Stefan Löfgren lyssnar när Anders Olofsson berättar om när han ville köpa en bok av Alice Munro: ”Expediten ville inte rekommendera någon till mig eftersom Munro uppskattas mest av kvinnor. Jag gav mig inte, men utan resultat. I stället tipsade hon om Johan Theorin för spänningens skull, ett helt okej tips. Men ändå häpnadsväckande att jag inte fick köpa Alice Munro.” Foto: Niklas Maupoix

"Det här är ingen jävla bokklubb"

Boken som BildningEn gång i månaden träffas de på puben för att 
byta böcker med varandra. Utan litteraturen vore 
vi ingenting, säger de. Absolut ingenting.

11
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.