Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Karusellen snurrar allt snabbare

20 oktober, 2016

Skrivet av

Malena Ernman är opersångerska och debattör.
Malena Ernman är opersångerska och debattör.

Krönika Hur fort är fort nog? Alla klarar inte av att anpassa sig till den uppskruvade hastigheten.

Det tar 23 timmar, 56 minuter och 4,091 sekunder för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel och fullborda ett dygn. Ibland känns som det går lite fortare, men det stämmer inte. Däremot så finns det andra saker som snurrar runt i vår vardag och som tveklöst ökar i hastighet – våra liv till exempel.

När jag var liten så sa man att en dator aldrig kunde ersätta en människa. ”Titta bara på schack! En dator kan inte slå en människa”, sa man. Men år 1990 kom en man vid namn Ray Kurzweil och sa att eftersom världens datakapacitet dubbleras varje år – så kommer en dator att slå världens bästa schackspelare innan år 1998. Och mycket riktigt, i maj 1997 så besegrades den regerande schackvärldsmästaren Garri Kasparov av dataprogrammet Deep Blue.

I dag är Kurzweil utvecklingschef på Google och hävdar saker som att: Ett barn utrustat med en smartphone och som lever på den afrikanska landsbygden har tillgång till mer intelligent kunskap än vad den amerikanska presidenten hade för bara 20 år sen. Och att datorer kommer att besitta en konstgjord mänsklig intelligens är självklart bara en tidsfråga – en tidsfråga som enligt Kurzweil kommer att besannas år 2029.

Det säger en del om vilken hastighet som vårt samhälle förändras i just nu. Men det säger inte allt. Vi producerar mer. Vi konsumerar mer. Vi reser mer. Vi upplever mer. På sociala medier så kommunicerar vi vår framgångsrikt tillrättalagda vardag samtidigt som vi debatterar samhällsfrågor i en hastighet och omfattning som får 1990-talet att framstå som det gamla bondesamhället. Det i sin tur resulterar i att våra tankegångar allt oftare ställs på sin spets; inte sällan med ett allt mer polariserat samhälle som följd.

Världen är som en karusell som snurrar fram i ett allt högre tempo – fortare och fortare. Men när är fort nog? Når vi nånsin en kritisk punkt där vi inte längre kan blunda för alla de som inte klarar av att anpassa sig till hastigheten; de som ramlar av i farten?

För faktum är att mitt ibland alla uppåtstigande tillväxtkurvor så mår vi människor allt sämre.
Den psykiska ohälsan ökar explosionsartat. Antalet psykiatriska diagnoser
ökar explosionsartat. Antalet hemmasittande skolelever ökar explosionsartat.

Vi kastar desperata blickar i backspegeln för att hitta några enkla, konserverade lösningar som kan fungera i dag. Som om vi inte färdas på okända vatten? Som om inte dagens nya, individuella samhälle kräver nya, individuella lösningar? Vår framtid erbjuder enorma möjligheter. Jag hoppas bara vi lär oss att fördela de möjligheterna bättre än vi gör i dag.

2 kommentarer till “Karusellen snurrar allt snabbare

  • Nästan alltid är din text underbyggd och klok men ”lavinartat” ökar inte hemmasittarna. Det betyde inte att för varje barn som det blir ett alternativ är en form av misslyckande för skolorna. Kartläggning av hemmasitare etc började runt 2008.

  • Tyvärr monteras också en del av den psykiska hälsovården ner. I Lund har man inskränkt möjligheterna till psykologisk och psykoterapeutisk behandling (t ex för unga vuxna som p g a ångestsymtom hamnar i nämnda situationer). Det handlar om prioriteringar. Allt åt alla är givetvis en utopi. Eller ska vi stoppa världen, så får dom som tycker att det går för fort, hoppa av? Eller vad föreslår Malena?

Lämna ett svar till Eva Östner Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

I år önskar jag mig ett mirakel

I år önskar jag mig ett mirakel

Malena Ernman har för första gången på länge en tydlig önskan till jul.

Volontären fick pris – men sen då?

Årets svensk från 2015 finns kvar, i allra högsta grad. Men jakten på ekonomisk tillväxt fyller hela tiden i de gränser hon suddar ut.

”Vi slår värmerekord – men vem bryr sig?”

”Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Men lösningen ligger alltid hos någon annan”, skriver Malena Ernman.

Vi måste offra världen för klimatets skull

Jag har alltid varit flygrädd. Jag har alltid avskytt precis allt som har med flygresor att göra. Utom när man väl har landat förstås.

Det älskar jag med Sverige

”I en bred och inkluderande nationalism får alla människor plats” skriver Malena Ernman i en krönika.

Vi som fångade för många dagar

Malena Ernman.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Tid eller pengar, det är frågan

Tid eller pengar, det är frågan

Marcus Raihle: Hur mycket fritid är jag beredd att sälja och hur mycket pengar behöver jag för att klara min fritid?

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Är det verkligen okej så många upplever att jobbet är meningslöst, och – frånsett lönen – gör livet sämre, skriver David Eklind Kloo, författaren till boken Arbetets mening.

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

Nu behövs ordentliga satsningar på infrastruktur och kompetensutveckling för att den positiva utvecklingen i norra Sverige inte ska stanna av, skriver Carola Andersson på IF Metall södra Västerbotten.