Industriarbetarnas tidning

Lådfabriken som fick en lysande idé

31 oktober, 2016

Designade lampor, toaletter, bord, bänkar och bobiner tillverkas i dag av en wellpappindustri som förut endast framställde lådor. Arbetarna och ledningen på Tre Well Emballage AB har insett att produktionen måste breddas för att företaget ska kunna överleva.

Tre Well Emballage

Företaget startades 1969 av bröderna Lars och Hans Kriström. Fadern Viktor Kriström­ hade sedan 1930-talet tillverkat trälådor i och kring Upplands Väsby.

2009 tog Lars Kriströms dotter, Kathryn Arnborg, över och företaget gick igenom en rekonstruktion. Tre Well hade som mest ett 30-tal anställda men består nu av åtta medarbetare.

Företagets produktion vilar på flera ben: traditionellt emballage, förpackningar för känsligt gods, plastprodukter och design.

Några av de designade produkterna är valsedelställ, utställningsdisplayer, ljudförbättrande akustikpaneler, superstarka bobiner och miljövänliga toaletter.

De oändliga möjligheternas material

Ordet well härstammar från tyskan­s welle, vilket betyder våg.

Wellpapp är ett eller flera lager vågformat papper, som limmas på eller mellan planskikt av papper.

Materialet kan stansas, vikas, limmas ihop med mera till skräddarsydda produkter i alla upptänkliga former, konstruktioner och storlekar.

Några av industrins aktörer ut­över Tre Well är Stora Enso Packaging, Smurfit Kappa i Sverige, DS Smith Packaging Sweden AB och Peterson Packaging.

Källa: Svenska wellpappföreningen

I början av januari var det lilla familjeföretaget Tre Well i Märsta industriområde en av de över 800 utställarna på Formex, expon för nordisk inredningsdesign. Många besökare lockades till montern där bland annat flera originella lampor av wellpapp drog blickarna till sig.

Företagets vd, Kathryn Arnborg, var naturligtvis glad över uppmärksamheten, men hon trodde inte riktigt att det kunde leda till verkliga affärer. Det visade sig att hon hade fel. En affär som snabbt konkretiserades var att tillverka montrarna till Gustavsbergs Porslinsmuseums utställning om Umeåsonen och formgivaren Stig Lindberg, som i år skulle ha fyllt 100 år.

Kathryn Arnborg blev också bjuden att sätta upp tjugo lampor och åtta bänkar av wellpapp i entrén till GastroNord & Vinordic på Stockholmsmässan i slutet av april. En av köksmästarna som besökte mässan gillade lamporna och det resulterade i sin tur i att företaget fick vara med och snygga till kafeterians kassettak på IFU Arena, den alldeles nybyggda och jättelika idrottsanläggningen i Uppsala.

– Kafeterian såg först ut som en sjukhuskorridor. Det var ingen trivsam miljö för representation och vi hade en begränsad budget. Lampor av wellpapp passar bra i vår ekologiska profil och hur ballt är inte det? De är vrålhäftiga, praktiska och billigare än andra alternativ, säger IFU Arenas vd Tomas Grönberg.

”Lampor av wellpapp passar bra i vår ekologiska profil och hur ballt är inte det?”

Tre Wells senaste designerpraktikant, Karin Wennerberg från Nackademin, fick uppdraget att formge lamporna. Hon fick veta att skärmarna varken fick skruvas i taket eller kosta för mycket att producera.

– Och mönstret skulle gärna påminna om en bandyboll. Det är skönt med tydliga ramar, säger Karin Wennerberg.

Hon hade en grovskiss redan dagen efter första mötet och testade sedan olika lösningar vid skärbordet. Inom en vecka var den första prototypen klar. Hennes handledare är den prisbelönta förpackningsdesignern Barbro Norin, som tror att den tuffare globala konkurrensen i branschen ska mötas med nya idéer. Det är en strategi som företagsledningen också tror på och hennes skaparlust är en viktig källa till produktionsförnyelsen på Tre Well.

– Jag har fått ganska fria händer. Wellpapp har många möjligheter och det handlar hela tiden om att tänka fram nya produkter, men som helst ska kunna produceras billigt, förklarar Barbro Norin.

Att formge och tillverka lampor i wellpapp är i sig inte banbrytande. Det finns redan aktörer som exempelvis Graypants i Amsterdam, som också producerar smakfulla föremål av wellpapp. Men det är definitivt värt ett försök att slå sig fram inom inredningsmarknaden. En enda lampa kan säljas för flera tusen kronor, vilket en låda oerhört sällan ger i intäkter.

– Jag får inspiration av det jag ser runt omkring mig och förstås på webben. Man tar en bit här och en bit där, man lär känna materialet och maskinernas möjligheter, och det ger resultat, säger Barbro Norin.

Det ekonomiska resultatet de senaste månaderna har varit bättre än samma period året innan. Mitt under intervjun blir Kathryn Arnborg kontaktad av Houzz, en amerikansk webbplats om arkitektur, landskapsplanering och heminredning, som lär ha över 40 miljoner unika besökare per månad och vill börja sälja Tre Wells lampor på sajten.

Några dagar senare får Tre Well dessutom en stor order på en mycket tålig ny typ av bobin av wellpapp, som man tidigare tagit fram och redan sökt patent för.

– Jag tror ju på papprets oändliga möjligheter och det går att hitta på mängder av användningsområden. Vi har till exempel gjort en wellpapptoalett som vi har testat i vår båt och den funkar alldeles utmärkt, säger Kathryn Arnborg.

”2009 var det ingen som trodde att vi skulle överleva. Men vi är kvar.”

Toaletter av wellpapp var nog inte något som man trodde skulle komma att tillverkas i lådfabriken när den startades 1969. Det var inte heller en tänkbar affärsidé då Juha Jäppinen, numera säljare och ordermottagare, började jobba 1989. Men det är fullt rimligt att tänka så nu, när han är på väg att gå i pension.

– Det har varit väldigt roligt att se vad det blev av företaget. Men allt som är roligt varar inte för evigt. Allting förändras hela tiden och emballagebranschen är ingen skyddad marknad längre, säger Juha Jäppinen.

Branschen har sett ungefär likadan ut i alla år, påpekar Magnus Jansson, en av de tre anställda som finns kvar på produktionsavdelningen. Den största skillnaden i dag är att det blir mindre lådor och plastjobb som görs, samtidigt som fler designade produkter når nya kunder.

– Jag hoppas att branschen vänder. Design har inte gett så mycket hittills, men man måste å andra sidan göra någonting för att förändras, säger Magnus Jansson.

Han bildar tillsammans med Jasmin Tabakovic och Yousef Arshadi ett mycket professionellt team, som vet vad som behöver göras samt hur och i vilken takt.

De har jobbat sammanlagt ett halvsekel på Tre Well och påminner lite om wellpapp­industrins motsvarighet till ”Tre Amigos”, branschens osynliga vardagshjältar på det hårda fabriksgolvet, som med humor som vapen kämpar vidare i ur och skur.

Det räcker med några minuter i produktionshallen för att själv må bra av den sköna, kamratliga atmosfären som de har skapat. Magnus Jansson trivs bättre nu än när han började jobba för 22 år sedan.

– Jag har gjort det här så länge. Det är kollegorna som gör jobbet roligt, säger han.

– Vi sköter oss själva bra. Vi öppnar och vi stänger, och vi vet vad vi ska göra, säger Jasmin Tabakovic.

Kan ni tänka er att börja massproducera lampor i stället för lådor?

– Självklart. Vi får lära oss det också om det behövs, säger Yousef Arshadi.

Deras positiva förhållningssätt till arbetsuppgifterna och deras tillmötesgående attityd till omställningen som krävs, lär bli två viktiga framgångsingredienser framöver. För ju färre anställda, desto mer beroende blir ägaren av varje medarbetare som är kvar för att lyckas.

– Företaget behöver oss och vi behöver företaget, säger Jasmin Tabakovic.

Wellpappförpackningar är en mättad bransch och risken att bli utkonkurrerade av den billigare arbetskraften i till exempel Polen och Estland är stor, enligt Katryn Arnborgs man, Torkel. Det går helt enkelt inte att tävla med företag som har höga volymer till väldigt låga priser som affärs­idé. Den som inte vill falla lätt måste stå stadigt på flera olika ben.

Tre Well har därför också breddat sig som återförsäljare åt utländska företag verksamma inom farligt gods-segmentet. Utmaningarna är dock fortfarande stora och framtiden förblir likaledes osäker.

Paret Arnborgs mål i första hand är att öka vinsten och själva kunna trappa ner. Något generationsskifte är inte troligt som det ser ut just nu.

– Om vi i framtiden skulle sälja företaget vill vi vara säkra på att både Tre Well och jobben finns kvar efter försäljningen, säger Kathryn Arnborg.

Kathryn Arnborg hoppas att fabriken snart kan bli tillräckligt självgående så att hon inte ständigt måste vara på plats, men det förutsätter att någon annan klarar av att axla ansvaret.

Yousef Arshadi fick faktiskt frågan att ta över arbetsuppgifterna efter Juha Jäppinen och kanske bli den som i sinom tid skulle driva rörelsen vidare.

– Men jag tackade nej för jag tyckte att det skulle bli för mycket ansvar. Jag trivs bäst här på produktionen, säger Yousef Arshadi.

Kathryn Arnborg har nyligen anställt en annan person som är villig att ta den rollen. Nu har det gått sju år sedan Kathryn Arnborg tog över familjeföretaget och ett ekonomiskt stålbad krävdes för att rädda det undan konkurs.

Hon trodde först att bara tre år skulle krävas för att få upp vinsten tillräckligt mycket för att kunna sälja Tre Well. Det var en alldeles för optimistisk kalkyl och hon har fått arbeta hårt i motvind nästan hela tiden.

– Det är bara det senaste året som det har varit roligt att leda företaget, säger Kathryn Arnborg och konstaterar vidare:

– 2009 var det ingen som trodde att vi skulle överleva. Men vi är kvar, vi börjar få utdelning på det mesta vi gör, vi har flera projekt på gång och nu tror jag på allvar att det vänder för oss.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.