Industriarbetarnas tidning
5 oktober, 2016
Skrivet av Redaktionen
”2015 ändrade man terminologin och vi har gått från att prata om prognoser. Det händer så mycket så fort och vi kan bara tyda möjliga utvecklingar.”
Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker på Migrationsverket om svårigheten att förutse flyktingströmmar.
”Flyktingkrisen har ökat tillväxten i Sverige & Tyskland.”
Peo Hansen, professor i statsvetenskap i Linköping.
”Komplexiteten som föregår migration är en av huvudorsakerna till varför prognoser inte låter sig göras. Det finns människor som stannar kvar trots de mest fruktansvärda påfrestningar.”
Malin Mobjörk, forskare vid Stockholm International Peace Research Institute.
”Vi hoppas att vi denna dag ska få lära oss mer om migration på vetenskaplig grund.”
Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier (mitten).
”Vi lever i migrationens tid och kommer att göra så under lång tid framöver. Räcker jobben? Håller den svenska modellen?”
Helle Klein, till vänster, chefredaktör Dagens Arbete.
”Välgrundade åsikter är en mycket viktig del av det offentliga samtalet.”
Patrik Hedenius, till höger, chefredaktör Forsknings & Framsteg.
”Det är som är beklämmande för mitt skrå är att man springer i flock. Migration och integration har inte varit ett bevakningsområde som andra. Medierna har brustit i relevans, till exempel har man inte behandlat Jimmie Åkesson som en vanlig partiledare.
Lasse Granestrand, (till höger), frilansjournalist och författare till boken I Sveriges väntrum.
”Finns inget annat politikområde där de traditionella mediernas sätt att beskriva verkligheten har utmanats så kraftigt”
Lars Truedsson, chef för institutet för mediestudier.
”Nyttoargumenten har fått för stor plats. Människor på flykt måste få hjälp, Sverige har undertecknat konventionen om mänskliga rättigheter”
Linn Bursell, journalist och författare till boken Gå bara. Min flykt från Somalia till Sverige.
”Vi har inte data för vilka värderingar människorna som kommer hit har med sig.”
Pontus Strimling, normforskare vid Institutet för framtidsstudier.
”Vi ska vara väldigt försiktiga med att slå oss för bröstet och tycka att vi är så mycket bättre. För det handlar inte om det.”
Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare för World Values Survey.
”Könstympning som är en djup rotad tradition, försvinner väldigt fort bland somalier i Sverige och det går mycket fortare än en generation.”
Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård, Uppsala universitet.
”De populistiska partierna har gemensamma drag. De är antielitistiska, populistiska, de säger sig talar sig för åsidosatta, folkligt förnuft. Inledningsvis har de burits fram av karismatiska ledare, som är fräcka i mun.”
Bengt Lindroth, journalist och författare till ”Väljarnas hämnd”
”De högerpopulistiska väljarna är rent generellt mera missnöjda. Det följer av att de etablerade partierna har glömt deras frågor.”
Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
”Jag är kritisk till benämningen populistiska partier: den etniska nationalismen styr mer än populismen. Det är radikala högerpartier.”
Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.
”Vi måste använda alla verktyg som finns för att klara integrationen – alltså även lönebildningen”
Jonas Frycklund, tf chefsekonom Svenskt Näringsliv.
”Lägre lön under utbildning är OK, men vi vill inte permanenta låga lönenivåer. Vi vill inte ha en underklass i Sverige”
Berit Müllerström, vice ordförande LO.
”Den stora klyftan i dag är inte mellan dem med hög respektive låg utan mellan dem som har ett jobb och de som är utan. Vi har skapat en underklass. Vi kommer att ha ett stort utanförskap om vi inte har jobb där det är väldigt billgt att anställa folk”
Andreas Bergström, vice vd för tankesmedjan Fores.
”Vi tycker inte att staten ska avgöra lönefrågan, så vi vänder oss emot dem som tycker att vi ska sätta minimilöner”
Erik Nilsson, till höger, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet.
I stället för att ta hit människor för att utföra lågkvalificerade arbeten behövs kortare utbildningsinsatser till arbetssökande som redan finns i Sverige, skriver Magnus Persson, SD.
Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.
De populistiska, invandrarkritiska partierna är här för att stanna, det var en av slutsatserna under en debatt på Migrationsdagen. Över hela Europa har partierna blivit alltmer proffsiga och rent av dugliga att regera.
Tar de nyanlända våra jobb, hur bidrar de till vår ekonomi, har vi råd med vår flyktingpolitik, som kostade 50 miljarder i fjol? DA ställde frågorna till migrationsforskaren Joakim Ruist. På den senaste svarar han: ”Det är mycket pengar, men ändå långt ifrån några summor som kan förändra välfärdsmodellen.”
Flyktingkrisen i har både i Sverige och EU framställts som en dyr börda som kostar. Men den har ökat tillväxten och visat att det finns alternativ till åtstramningspolitiken, säger professor Peo Hansen. Han hävdar att EU:s flyktingsamarbete inte alls handlar om mänskliga rättigheter.
Följ med i rapporteringen från vår heldag om migration, en av våra verkliga ödesfrågor. Dagens Arbete anordnar konferensen tillsammans med Institutet för framtidsstudier och tidningen Forskning & Framsteg.
Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.
I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.
Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.
Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.
Lindbäcks trähusfabrik i Piteå har fått in nya ordrar på 1,5 miljard kronor i år.
GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö är inte imponerad av regeringens förslag. Trä- och möbelföretagens vd är mer positiv.
Betongföretagen står näst på tur när krisen i byggbranschen tvingar företag till uppsägningar.
Rekonstruktionen som inleddes i januari kunde inte rädda Anebyhusgruppen. Förra veckan begärde de sig själva i konkurs.
Det senaste året har bostadsbyggandet mer än halverats.
Byggkrisen fortsätter slå hårt mot underleverantörerna. Förra veckan lades de största varslen hittills på Sveriges största fönstertillverkare, Elitfönster och Svenska fönster.
Bostadsbyggandet är i en allvarlig kris som kräver politiska åtgärder. Det var budskapet under rundabordsmötet som bostadsminister Andreas Carlson (Kd) bjudit in till. GS ordförande Per-Olof Sjöö vill se politiska åtgärder.
Den värsta byggkrisen på många år slår hårt mot husföretagen och deras underleverantörer. Svenska fönster tvingas nu säga upp nästan hundra industriarbetare.
