Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Så underlättas företagande i glesbygden

24 oktober, 2016

debatt-sfrDebatt Arbetslösheten är lägre i glesbygdskommuner som sätter tilltron nystartade företag snarare än redan existerande. Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

Om skribenten:

Leif Svensson är förbundsordförande för Småföretagarnas riksförbund

Arbetslösheten breder ut sig i glesbygden. Den här negativa trenden är allvarlig men inte omöjlig att bryta. En undersökning, gjord av Småföretagarnas riksförbund, visar att arbetslösheten är lägre i glesbygdskommuner som förlitar sig på arbeten i nystartade företag än i existerande.

Så gott som dagligen kommer rapporter om neddragningar i den kommunala servicen. Det påverkar befolkningen i bygden och blir till en ond spiral. Människor flyttar, framförallt de unga. I en rapport från SACO, publicerad 2013, framkom att ungdomsarbetslösheten i glesbygdskommuner var dubbelt så hög som i förortskommuner till storstäder.

När människor flyttar drabbas inte bara den kommunala servicen. Ortens kanske enda butik och bensinmack tvingas lägga ner och det finns ofta inte tillräckligt befolkningsunderlag för att behålla bank och post. Ännu ett samhälle är på väg att dö ut. Men så här behöver det inte vara.

Småföretagarnas riksförbund har undersökt 110 glesbygdskommuner, vilka klassas som kommuner med låg befolkningstäthet av Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet visar att nya och växande företag spelar en avgörande roll för utvecklingen i glesbygdskommuner. Ju fler som jobbar i nystartade företag desto lägre arbetslöshet. Framförallt när det gäller ungdomsarbetslösheten. De tio kommuner som har det högsta företagandet har 32 procent lägre arbetslöshet och 47 procent lägre ungdomsarbetslöshet än genomsnittskommunerna.

Det här betyder att glesbygden behöver många nya och växande företag, för att skapa förändring och blåsa liv i samhällen som är på väg att utarmas. Det vilar på mångas ansvar att hjälpa till och skapa förutsättningar för detta; och det är bråttom. Småföretagarna har en rad förslag som skulle underlätta för företagare i glesbygd och som kan vara nyckeln till glesbebodda kommuners överlevnad.

1. Kommunerna måste bli mer företagsvänliga, det vill säga lära sig mer om hur det är att starta och driva företag. Ju större kunskap och förståelse för småföretagens villkor och verklighet desto större möjlighet för ett bra företagsklimat i kommunerna.

2. Det måste bli enklare att få olika tillstånd. Exempelvis måste en restaurang eller ett café ha flera olika tillstånd. Lokalen ska vara godkänd för servering och hantering av livsmedel och för alkohol krävs serveringstillstånd. Vid ny- eller ombyggnation måste bygglov sökas. Många företagare tvingas vänta alldeles för länge på sina tillstånd.

3. Kommuner bör undvika att lägga till extra regler utöver de som staten redan beslutat om. Det blir extra krångligt för företagen.

4. Små lokala företag måste få snabb hjälp med kommunala och statliga ärenden samt att tyda krångliga regelverk.

5. Ge garantier om handläggningstider för snabbare hantering av ärenden. Handläggningstiden kan variera mellan 1-3 veckor i en kommun och upp till 10 veckor i en annan.

6 Kommuner och landsting ska inte konkurrera med privata företag så vida inte goda skäl finns. Det kan exempelvis handla om restaurangverksamhet.

7. Införa ett friår för krångliga regelverk. Under det första verksamhetsåret borde företagare bara behöva anpassa sig till de grundläggande reglerna. Det kan bland annat handla om skatte- och bokföringsregler.

8. Låt småföretagen slippa betala skatt på pengar som inte tas ut ur bolaget. Det skulle underlätta för småföretagen att växa.

Om de här förslagen genomfördes skulle många dörrar öppnas för människor att starta företag. Det skulle vara bra för glesbygden och det skulle vara bra för Sverige.

Leif Svensson
förbundsordförande
Småföretagarnas riksförbund

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

Nu behövs ordentliga satsningar på infrastruktur och kompetensutveckling för att den positiva utvecklingen i norra Sverige inte ska stanna av, skriver Carola Andersson på IF Metall södra Västerbotten.

Tips till vår nästa stats­minister

Tips till vår nästa stats­minister

När Stefan Löfven nu avgår vill jag både tacka och se en efterträdare som kraftsamlar mot ojämlikheten, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Sluta utförsäkra covidsjuka

Sluta utförsäkra covidsjuka

Att komma till rätta med bristerna i sjukförsäkringen borde ligga högt på varje politikers prioriteringslista. Här är fem konkreta krav från IF Metall.

Därför behövs en knegarpension

Därför behövs en knegarpension

Den som sliter ut sig och inte kan jobba fram till pensionen bör inte straffas med att bli fattig, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Är det verkligen okej så många upplever att jobbet är meningslöst, och – frånsett lönen – gör livet sämre, skriver David Eklind Kloo, författaren till boken Arbetets mening.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Tid eller pengar, det är frågan

Tid eller pengar, det är frågan

Marcus Raihle: Hur mycket fritid är jag beredd att sälja och hur mycket pengar behöver jag för att klara min fritid?

Löfvens samarbetande ledarskap behövs

Löfvens samarbetande ledarskap behövs

Pragmatismen, som Löfven har i sitt DNA, kommer att vara en fortsatt viktig ledaregenskap för en S-ledare även framöver, skriver Helle Klein.

Visst finns vi här för mammorna?

Visst finns vi här för mammorna?

Mänskliga rättigheter är inga gåvor. De ska vara självklara för alla, skriver Alexandra Pascalidou.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.