Så underlättas företagande i glesbygden

Debatt Arbetslösheten är lägre i glesbygdskommuner som sätter tilltron nystartade företag snarare än redan existerande. Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

Arbetslösheten breder ut sig i glesbygden. Den här negativa trenden är allvarlig men inte omöjlig att bryta. En undersökning, gjord av Småföretagarnas riksförbund, visar att arbetslösheten är lägre i glesbygdskommuner som förlitar sig på arbeten i nystartade företag än i existerande.

Så gott som dagligen kommer rapporter om neddragningar i den kommunala servicen. Det påverkar befolkningen i bygden och blir till en ond spiral. Människor flyttar, framförallt de unga. I en rapport från SACO, publicerad 2013, framkom att ungdomsarbetslösheten i glesbygdskommuner var dubbelt så hög som i förortskommuner till storstäder.

När människor flyttar drabbas inte bara den kommunala servicen. Ortens kanske enda butik och bensinmack tvingas lägga ner och det finns ofta inte tillräckligt befolkningsunderlag för att behålla bank och post. Ännu ett samhälle är på väg att dö ut. Men så här behöver det inte vara.

Småföretagarnas riksförbund har undersökt 110 glesbygdskommuner, vilka klassas som kommuner med låg befolkningstäthet av Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet visar att nya och växande företag spelar en avgörande roll för utvecklingen i glesbygdskommuner. Ju fler som jobbar i nystartade företag desto lägre arbetslöshet. Framförallt när det gäller ungdomsarbetslösheten. De tio kommuner som har det högsta företagandet har 32 procent lägre arbetslöshet och 47 procent lägre ungdomsarbetslöshet än genomsnittskommunerna.

Det här betyder att glesbygden behöver många nya och växande företag, för att skapa förändring och blåsa liv i samhällen som är på väg att utarmas. Det vilar på mångas ansvar att hjälpa till och skapa förutsättningar för detta; och det är bråttom. Småföretagarna har en rad förslag som skulle underlätta för företagare i glesbygd och som kan vara nyckeln till glesbebodda kommuners överlevnad.

1. Kommunerna måste bli mer företagsvänliga, det vill säga lära sig mer om hur det är att starta och driva företag. Ju större kunskap och förståelse för småföretagens villkor och verklighet desto större möjlighet för ett bra företagsklimat i kommunerna.

2. Det måste bli enklare att få olika tillstånd. Exempelvis måste en restaurang eller ett café ha flera olika tillstånd. Lokalen ska vara godkänd för servering och hantering av livsmedel och för alkohol krävs serveringstillstånd. Vid ny- eller ombyggnation måste bygglov sökas. Många företagare tvingas vänta alldeles för länge på sina tillstånd.

3. Kommuner bör undvika att lägga till extra regler utöver de som staten redan beslutat om. Det blir extra krångligt för företagen.

4. Små lokala företag måste få snabb hjälp med kommunala och statliga ärenden samt att tyda krångliga regelverk.

5. Ge garantier om handläggningstider för snabbare hantering av ärenden. Handläggningstiden kan variera mellan 1-3 veckor i en kommun och upp till 10 veckor i en annan.

6 Kommuner och landsting ska inte konkurrera med privata företag så vida inte goda skäl finns. Det kan exempelvis handla om restaurangverksamhet.

7. Införa ett friår för krångliga regelverk. Under det första verksamhetsåret borde företagare bara behöva anpassa sig till de grundläggande reglerna. Det kan bland annat handla om skatte- och bokföringsregler.

8. Låt småföretagen slippa betala skatt på pengar som inte tas ut ur bolaget. Det skulle underlätta för småföretagen att växa.

Om de här förslagen genomfördes skulle många dörrar öppnas för människor att starta företag. Det skulle vara bra för glesbygden och det skulle vara bra för Sverige.

Leif Svensson
förbundsordförande
Småföretagarnas riksförbund