Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Så underlättas företagande i glesbygden

24 oktober, 2016

debatt-sfrDebatt Arbetslösheten är lägre i glesbygdskommuner som sätter tilltron nystartade företag snarare än redan existerande. Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

Om skribenten:

Leif Svensson är förbundsordförande för Småföretagarnas riksförbund

Arbetslösheten breder ut sig i glesbygden. Den här negativa trenden är allvarlig men inte omöjlig att bryta. En undersökning, gjord av Småföretagarnas riksförbund, visar att arbetslösheten är lägre i glesbygdskommuner som förlitar sig på arbeten i nystartade företag än i existerande.

Så gott som dagligen kommer rapporter om neddragningar i den kommunala servicen. Det påverkar befolkningen i bygden och blir till en ond spiral. Människor flyttar, framförallt de unga. I en rapport från SACO, publicerad 2013, framkom att ungdomsarbetslösheten i glesbygdskommuner var dubbelt så hög som i förortskommuner till storstäder.

När människor flyttar drabbas inte bara den kommunala servicen. Ortens kanske enda butik och bensinmack tvingas lägga ner och det finns ofta inte tillräckligt befolkningsunderlag för att behålla bank och post. Ännu ett samhälle är på väg att dö ut. Men så här behöver det inte vara.

Småföretagarnas riksförbund har undersökt 110 glesbygdskommuner, vilka klassas som kommuner med låg befolkningstäthet av Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet visar att nya och växande företag spelar en avgörande roll för utvecklingen i glesbygdskommuner. Ju fler som jobbar i nystartade företag desto lägre arbetslöshet. Framförallt när det gäller ungdomsarbetslösheten. De tio kommuner som har det högsta företagandet har 32 procent lägre arbetslöshet och 47 procent lägre ungdomsarbetslöshet än genomsnittskommunerna.

Det här betyder att glesbygden behöver många nya och växande företag, för att skapa förändring och blåsa liv i samhällen som är på väg att utarmas. Det vilar på mångas ansvar att hjälpa till och skapa förutsättningar för detta; och det är bråttom. Småföretagarna har en rad förslag som skulle underlätta för företagare i glesbygd och som kan vara nyckeln till glesbebodda kommuners överlevnad.

1. Kommunerna måste bli mer företagsvänliga, det vill säga lära sig mer om hur det är att starta och driva företag. Ju större kunskap och förståelse för småföretagens villkor och verklighet desto större möjlighet för ett bra företagsklimat i kommunerna.

2. Det måste bli enklare att få olika tillstånd. Exempelvis måste en restaurang eller ett café ha flera olika tillstånd. Lokalen ska vara godkänd för servering och hantering av livsmedel och för alkohol krävs serveringstillstånd. Vid ny- eller ombyggnation måste bygglov sökas. Många företagare tvingas vänta alldeles för länge på sina tillstånd.

3. Kommuner bör undvika att lägga till extra regler utöver de som staten redan beslutat om. Det blir extra krångligt för företagen.

4. Små lokala företag måste få snabb hjälp med kommunala och statliga ärenden samt att tyda krångliga regelverk.

5. Ge garantier om handläggningstider för snabbare hantering av ärenden. Handläggningstiden kan variera mellan 1-3 veckor i en kommun och upp till 10 veckor i en annan.

6 Kommuner och landsting ska inte konkurrera med privata företag så vida inte goda skäl finns. Det kan exempelvis handla om restaurangverksamhet.

7. Införa ett friår för krångliga regelverk. Under det första verksamhetsåret borde företagare bara behöva anpassa sig till de grundläggande reglerna. Det kan bland annat handla om skatte- och bokföringsregler.

8. Låt småföretagen slippa betala skatt på pengar som inte tas ut ur bolaget. Det skulle underlätta för småföretagen att växa.

Om de här förslagen genomfördes skulle många dörrar öppnas för människor att starta företag. Det skulle vara bra för glesbygden och det skulle vara bra för Sverige.

Leif Svensson
förbundsordförande
Småföretagarnas riksförbund

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det jobbiga med bra tv

Det jobbiga med bra tv

Varför tittar jag på när familjer går sönder? Måste ju se hur det går, skriver Carl-Einar Häckner.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Dags att agera, närings­ministern

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.