Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Ta vara på eldsjälarna”

18 oktober, 2016

Foto: Anna Hållams
Foto: Anna Hållams

Debatt Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Kanske kan vi diskutera olika nivåer i arbetsgivaravgiften eller slopad statliga inkomstskatt i krympande kommuner? Men ännu mer nödvändigt är en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.

Om skribenten:

Charlotta Mellander är professor i nationalekonomi med inriktning mot regionalekonomi vid Internationella
Handelshögskolan i Jönköping. Hon forskar om migration av humankapital, samt vad som kännetecknar platser där många vill bo och vilka ekonomiska konsekvenser detta leder till. Hon är med och driver konferensen 250 möjligheter som fokuserar på mindre platsers möjligheter till utveckling.

”I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden”. En majoritet av Värmlands kommuner har haft en tuff befolkningsutveckling de senaste decennierna.

Och de är i gott sällskap. Faktum är att de delar läget med en majoritet av Sveriges kommuner som, något förenklat, inte ligger i en storstadsregion eller är en s.k. kärnkommun i arbetsmarknadsregionen.

Inte heller är urbaniseringen ett svensk fenomen. Nio av tio länder är mer urbana idag än vad de var 1985 och de länder som gått åt motsatt håll är inte länder vi skulle vilja att Sverige liknade det minsta. Kort och gott – mindre platser kämpar idag mot oerhört starka urbaniseringskrafter.

Det finns en rad faktorer som lyfts fram som orsaker bakom urbaniseringen, men en av de i särklass starkaste förklaringsmodellerna inom forskningen är en ändring i ekonomiska strukturer från ett jordbruks- och tillverkningsindustrisamhälle till ett mer tjänstebaserat samhälle i kombination med sänkta transportkostnader där tillverkningsvaror kan skickas från andra sidan jorden för en spottstyver.

Även ändrade livsstilsmönster står för en stor del av förklaringen. Effekten har varit att mindre platser som tidigare ofta levt gott på tillverkningsindustri, men som geografiskt är placerade långt bort från en större plats nu har fått stryka på foten.

Vad kan vi då egentligen göra för att ”vända trenden”, för inget land mår bra av att slitas itu? Till att börja med, låt oss en gång för alla förstå vad vi varken kan eller bör göra, och det är att stoppa urbaniseringen.

Låt oss istället skapa nya strategier för att mildra dess konsekvenser. För en viktig anledning till att städerna går väldigt starkt är på grund av att de importerar den unga befolkningen från mindre kommuner. Mindre platsers export av sina unga är långt mer förödande än av råvarorna. Och någonstans måste värdena som omförflyttningen av den unga generationen skapar också falla tillbaka till de mindre platserna för att utvecklingen ska förbättras.

En sådan omfördelning kan till viss del ske genom nationella investeringar i infrastruktur och en upprätthållen god offentlig service. Det skulle också vara en god idé att överväga vissa idéer som den norska regionalpolitiken innehåller, som exempelvis olika nivåer i arbetsgivaravgiften, eller varför inte ett slopande av den statliga inkomstskatten i krympande kommuner?

Men hur orättvist det än må vara så kommer väldigt många av dessa mindre platser aldrig att fortsätta att växa. De unga har under lång tid flyttat mot större platser och kommer med stor sannolikhet fortsätta att göra så. Den viktigaste uppgiften och man bör fokusera på är därför att bibehålla en god livskvalitet för alla de som faktiskt inte vill flytta därifrån, alla de som tycker att just den här platsen är den allra bästa för dem.

Här skulle jag vilja lyfta upp forskaren Josefina Syssners arbete som talar om en Plan B. När kommunen inte vuxit på många år är det dags att börja arbeta utifrån den här verkligheten och fokusera på hur man bibehåller en så god livskvalitet som möjligt för de som tycker om och vill bo på platsen.

Nya strategier för att ”krympa med kvalitet” kommer att bli helt avgörande för mindre platser och i detta arbete krävs det att även näringsliv, fastighetsägare och andra viktiga aktörer kliver fram och drar sitt strå till stacken.

Att ta vara på eldsjälarna på varje plats kommer att bli viktigare än någonsin. Vi kan knappast förvänta oss att politiker och tjänstemän ska lösa urbaniseringsutmaningen ensam. De mindre platser som kommer att stå starka i framtiden kommer att var de som sätter platsens viktigaste aktörer i samma båt och ror åt samma håll. För platserna som lyckas med detta tror jag att det finns en mycket ljus framtid också i en tid av urbanisering.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Ett vägval i kampen mot arbetslivs­kriminaliteten

Reinfeldt-erans naivitet inför arbetslivskriminaliteten lever och frodas hos Moderaterna, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tillsammans med Tobias Baudin och Johan Danielsson (S).

Sorg över Almedalen

Almedalen har sorg. Onsdagen den 6 juli mördades Ing-Marie Wieselgren, SKR:s psykatrisamordnare mitt i Visby.

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

Mitt Almedalen

Mitt Almedalen

Helle Klein deltar i Almedalen igen efter två års uppehåll. Här är programmet.

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för förhandlingarna, skriver GS Per-Olof Sjöö och Madelene Engman.

Grön politik ger motståndskraft

Grön politik ger motståndskraft

Om vi ska slippa slungas från den ena krisen till den andra behövs ett stabilt samhälle, skriver Kajsa Borgnäs.

Rösta på en industri­arbetare

Rösta på en industri­arbetare

En industriarbetare vet hur hårt jobb påverkar kroppen och hur en osäker anställning påverkar själen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Är det här vår kisspaus i avtalsrörelsen?

Lika svårt som att neka busschaufförer rätten att gå på toa bör det vara att neka pappersarbetare rätten att få ut sin ledighet.

Lite vila innan utmaningarna

Lite vila innan utmaningarna

Efter en intensiv kongress kommer ett viktigt val och en ny avtalsrörelse. Nu samlar vi krafterna, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Besluten som skapat skugg­samhället

Besluten som skapat skugg­samhället

Att det råder vilda västern i många branscher i dag är en konsekvens av beslut tagna av tidigare regeringar, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.