Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Ta vara på eldsjälarna”

18 oktober, 2016

Foto: Anna Hållams
Foto: Anna Hållams

Debatt Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Kanske kan vi diskutera olika nivåer i arbetsgivaravgiften eller slopad statliga inkomstskatt i krympande kommuner? Men ännu mer nödvändigt är en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.

Om skribenten:

Charlotta Mellander är professor i nationalekonomi med inriktning mot regionalekonomi vid Internationella
Handelshögskolan i Jönköping. Hon forskar om migration av humankapital, samt vad som kännetecknar platser där många vill bo och vilka ekonomiska konsekvenser detta leder till. Hon är med och driver konferensen 250 möjligheter som fokuserar på mindre platsers möjligheter till utveckling.

”I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden”. En majoritet av Värmlands kommuner har haft en tuff befolkningsutveckling de senaste decennierna.

Och de är i gott sällskap. Faktum är att de delar läget med en majoritet av Sveriges kommuner som, något förenklat, inte ligger i en storstadsregion eller är en s.k. kärnkommun i arbetsmarknadsregionen.

Inte heller är urbaniseringen ett svensk fenomen. Nio av tio länder är mer urbana idag än vad de var 1985 och de länder som gått åt motsatt håll är inte länder vi skulle vilja att Sverige liknade det minsta. Kort och gott – mindre platser kämpar idag mot oerhört starka urbaniseringskrafter.

Det finns en rad faktorer som lyfts fram som orsaker bakom urbaniseringen, men en av de i särklass starkaste förklaringsmodellerna inom forskningen är en ändring i ekonomiska strukturer från ett jordbruks- och tillverkningsindustrisamhälle till ett mer tjänstebaserat samhälle i kombination med sänkta transportkostnader där tillverkningsvaror kan skickas från andra sidan jorden för en spottstyver.

Även ändrade livsstilsmönster står för en stor del av förklaringen. Effekten har varit att mindre platser som tidigare ofta levt gott på tillverkningsindustri, men som geografiskt är placerade långt bort från en större plats nu har fått stryka på foten.

Vad kan vi då egentligen göra för att ”vända trenden”, för inget land mår bra av att slitas itu? Till att börja med, låt oss en gång för alla förstå vad vi varken kan eller bör göra, och det är att stoppa urbaniseringen.

Låt oss istället skapa nya strategier för att mildra dess konsekvenser. För en viktig anledning till att städerna går väldigt starkt är på grund av att de importerar den unga befolkningen från mindre kommuner. Mindre platsers export av sina unga är långt mer förödande än av råvarorna. Och någonstans måste värdena som omförflyttningen av den unga generationen skapar också falla tillbaka till de mindre platserna för att utvecklingen ska förbättras.

En sådan omfördelning kan till viss del ske genom nationella investeringar i infrastruktur och en upprätthållen god offentlig service. Det skulle också vara en god idé att överväga vissa idéer som den norska regionalpolitiken innehåller, som exempelvis olika nivåer i arbetsgivaravgiften, eller varför inte ett slopande av den statliga inkomstskatten i krympande kommuner?

Men hur orättvist det än må vara så kommer väldigt många av dessa mindre platser aldrig att fortsätta att växa. De unga har under lång tid flyttat mot större platser och kommer med stor sannolikhet fortsätta att göra så. Den viktigaste uppgiften och man bör fokusera på är därför att bibehålla en god livskvalitet för alla de som faktiskt inte vill flytta därifrån, alla de som tycker att just den här platsen är den allra bästa för dem.

Här skulle jag vilja lyfta upp forskaren Josefina Syssners arbete som talar om en Plan B. När kommunen inte vuxit på många år är det dags att börja arbeta utifrån den här verkligheten och fokusera på hur man bibehåller en så god livskvalitet som möjligt för de som tycker om och vill bo på platsen.

Nya strategier för att ”krympa med kvalitet” kommer att bli helt avgörande för mindre platser och i detta arbete krävs det att även näringsliv, fastighetsägare och andra viktiga aktörer kliver fram och drar sitt strå till stacken.

Att ta vara på eldsjälarna på varje plats kommer att bli viktigare än någonsin. Vi kan knappast förvänta oss att politiker och tjänstemän ska lösa urbaniseringsutmaningen ensam. De mindre platser som kommer att stå starka i framtiden kommer att var de som sätter platsens viktigaste aktörer i samma båt och ror åt samma håll. För platserna som lyckas med detta tror jag att det finns en mycket ljus framtid också i en tid av urbanisering.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Tystnaden är dyr (och lite tråkig)

Tystnaden är dyr (och lite tråkig)

När öronen får nog av samtidsljudet får man låtsas att man inte hör, skriver författaren Sven-Olov Karlsson.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

”Positiva vindar i Norrland – men akta er för snålblåsten”

Nu behövs ordentliga satsningar på infrastruktur och kompetensutveckling för att den positiva utvecklingen i norra Sverige inte ska stanna av, skriver Carola Andersson på IF Metall södra Västerbotten.

Sluta utförsäkra covidsjuka

Sluta utförsäkra covidsjuka

Att komma till rätta med bristerna i sjukförsäkringen borde ligga högt på varje politikers prioriteringslista. Här är fem konkreta krav från IF Metall.

Tips till vår nästa stats­minister

Tips till vår nästa stats­minister

När Stefan Löfven nu avgår vill jag både tacka och se en efterträdare som kraftsamlar mot ojämlikheten, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Därför behövs en knegarpension

Därför behövs en knegarpension

Den som sliter ut sig och inte kan jobba fram till pensionen bör inte straffas med att bli fattig, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Kan vi dela mer på tråkigheten?

Är det verkligen okej så många upplever att jobbet är meningslöst, och – frånsett lönen – gör livet sämre, skriver David Eklind Kloo, författaren till boken Arbetets mening.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Tid eller pengar, det är frågan

Tid eller pengar, det är frågan

Marcus Raihle: Hur mycket fritid är jag beredd att sälja och hur mycket pengar behöver jag för att klara min fritid?

Löfvens samarbetande ledarskap behövs

Löfvens samarbetande ledarskap behövs

Pragmatismen, som Löfven har i sitt DNA, kommer att vara en fortsatt viktig ledaregenskap för en S-ledare även framöver, skriver Helle Klein.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Industrin och klimatet

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.