Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Ta vara på eldsjälarna”

18 oktober, 2016

Foto: Anna Hållams
Foto: Anna Hållams

Debatt Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Kanske kan vi diskutera olika nivåer i arbetsgivaravgiften eller slopad statliga inkomstskatt i krympande kommuner? Men ännu mer nödvändigt är en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.

Om skribenten:

Charlotta Mellander är professor i nationalekonomi med inriktning mot regionalekonomi vid Internationella
Handelshögskolan i Jönköping. Hon forskar om migration av humankapital, samt vad som kännetecknar platser där många vill bo och vilka ekonomiska konsekvenser detta leder till. Hon är med och driver konferensen 250 möjligheter som fokuserar på mindre platsers möjligheter till utveckling.

”I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden”. En majoritet av Värmlands kommuner har haft en tuff befolkningsutveckling de senaste decennierna.

Och de är i gott sällskap. Faktum är att de delar läget med en majoritet av Sveriges kommuner som, något förenklat, inte ligger i en storstadsregion eller är en s.k. kärnkommun i arbetsmarknadsregionen.

Inte heller är urbaniseringen ett svensk fenomen. Nio av tio länder är mer urbana idag än vad de var 1985 och de länder som gått åt motsatt håll är inte länder vi skulle vilja att Sverige liknade det minsta. Kort och gott – mindre platser kämpar idag mot oerhört starka urbaniseringskrafter.

Det finns en rad faktorer som lyfts fram som orsaker bakom urbaniseringen, men en av de i särklass starkaste förklaringsmodellerna inom forskningen är en ändring i ekonomiska strukturer från ett jordbruks- och tillverkningsindustrisamhälle till ett mer tjänstebaserat samhälle i kombination med sänkta transportkostnader där tillverkningsvaror kan skickas från andra sidan jorden för en spottstyver.

Även ändrade livsstilsmönster står för en stor del av förklaringen. Effekten har varit att mindre platser som tidigare ofta levt gott på tillverkningsindustri, men som geografiskt är placerade långt bort från en större plats nu har fått stryka på foten.

Vad kan vi då egentligen göra för att ”vända trenden”, för inget land mår bra av att slitas itu? Till att börja med, låt oss en gång för alla förstå vad vi varken kan eller bör göra, och det är att stoppa urbaniseringen.

Låt oss istället skapa nya strategier för att mildra dess konsekvenser. För en viktig anledning till att städerna går väldigt starkt är på grund av att de importerar den unga befolkningen från mindre kommuner. Mindre platsers export av sina unga är långt mer förödande än av råvarorna. Och någonstans måste värdena som omförflyttningen av den unga generationen skapar också falla tillbaka till de mindre platserna för att utvecklingen ska förbättras.

En sådan omfördelning kan till viss del ske genom nationella investeringar i infrastruktur och en upprätthållen god offentlig service. Det skulle också vara en god idé att överväga vissa idéer som den norska regionalpolitiken innehåller, som exempelvis olika nivåer i arbetsgivaravgiften, eller varför inte ett slopande av den statliga inkomstskatten i krympande kommuner?

Men hur orättvist det än må vara så kommer väldigt många av dessa mindre platser aldrig att fortsätta att växa. De unga har under lång tid flyttat mot större platser och kommer med stor sannolikhet fortsätta att göra så. Den viktigaste uppgiften och man bör fokusera på är därför att bibehålla en god livskvalitet för alla de som faktiskt inte vill flytta därifrån, alla de som tycker att just den här platsen är den allra bästa för dem.

Här skulle jag vilja lyfta upp forskaren Josefina Syssners arbete som talar om en Plan B. När kommunen inte vuxit på många år är det dags att börja arbeta utifrån den här verkligheten och fokusera på hur man bibehåller en så god livskvalitet som möjligt för de som tycker om och vill bo på platsen.

Nya strategier för att ”krympa med kvalitet” kommer att bli helt avgörande för mindre platser och i detta arbete krävs det att även näringsliv, fastighetsägare och andra viktiga aktörer kliver fram och drar sitt strå till stacken.

Att ta vara på eldsjälarna på varje plats kommer att bli viktigare än någonsin. Vi kan knappast förvänta oss att politiker och tjänstemän ska lösa urbaniseringsutmaningen ensam. De mindre platser som kommer att stå starka i framtiden kommer att var de som sätter platsens viktigaste aktörer i samma båt och ror åt samma håll. För platserna som lyckas med detta tror jag att det finns en mycket ljus framtid också i en tid av urbanisering.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det jobbiga med bra tv

Det jobbiga med bra tv

Varför tittar jag på när familjer går sönder? Måste ju se hur det går, skriver Carl-Einar Häckner.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Dags att agera, närings­ministern

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.