Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Ta vara på eldsjälarna”

18 oktober, 2016

Foto: Anna Hållams
Foto: Anna Hållams

Debatt Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Kanske kan vi diskutera olika nivåer i arbetsgivaravgiften eller slopad statliga inkomstskatt i krympande kommuner? Men ännu mer nödvändigt är en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.

Om skribenten:

Charlotta Mellander är professor i nationalekonomi med inriktning mot regionalekonomi vid Internationella
Handelshögskolan i Jönköping. Hon forskar om migration av humankapital, samt vad som kännetecknar platser där många vill bo och vilka ekonomiska konsekvenser detta leder till. Hon är med och driver konferensen 250 möjligheter som fokuserar på mindre platsers möjligheter till utveckling.

”I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden”. En majoritet av Värmlands kommuner har haft en tuff befolkningsutveckling de senaste decennierna.

Och de är i gott sällskap. Faktum är att de delar läget med en majoritet av Sveriges kommuner som, något förenklat, inte ligger i en storstadsregion eller är en s.k. kärnkommun i arbetsmarknadsregionen.

Inte heller är urbaniseringen ett svensk fenomen. Nio av tio länder är mer urbana idag än vad de var 1985 och de länder som gått åt motsatt håll är inte länder vi skulle vilja att Sverige liknade det minsta. Kort och gott – mindre platser kämpar idag mot oerhört starka urbaniseringskrafter.

Det finns en rad faktorer som lyfts fram som orsaker bakom urbaniseringen, men en av de i särklass starkaste förklaringsmodellerna inom forskningen är en ändring i ekonomiska strukturer från ett jordbruks- och tillverkningsindustrisamhälle till ett mer tjänstebaserat samhälle i kombination med sänkta transportkostnader där tillverkningsvaror kan skickas från andra sidan jorden för en spottstyver.

Även ändrade livsstilsmönster står för en stor del av förklaringen. Effekten har varit att mindre platser som tidigare ofta levt gott på tillverkningsindustri, men som geografiskt är placerade långt bort från en större plats nu har fått stryka på foten.

Vad kan vi då egentligen göra för att ”vända trenden”, för inget land mår bra av att slitas itu? Till att börja med, låt oss en gång för alla förstå vad vi varken kan eller bör göra, och det är att stoppa urbaniseringen.

Låt oss istället skapa nya strategier för att mildra dess konsekvenser. För en viktig anledning till att städerna går väldigt starkt är på grund av att de importerar den unga befolkningen från mindre kommuner. Mindre platsers export av sina unga är långt mer förödande än av råvarorna. Och någonstans måste värdena som omförflyttningen av den unga generationen skapar också falla tillbaka till de mindre platserna för att utvecklingen ska förbättras.

En sådan omfördelning kan till viss del ske genom nationella investeringar i infrastruktur och en upprätthållen god offentlig service. Det skulle också vara en god idé att överväga vissa idéer som den norska regionalpolitiken innehåller, som exempelvis olika nivåer i arbetsgivaravgiften, eller varför inte ett slopande av den statliga inkomstskatten i krympande kommuner?

Men hur orättvist det än må vara så kommer väldigt många av dessa mindre platser aldrig att fortsätta att växa. De unga har under lång tid flyttat mot större platser och kommer med stor sannolikhet fortsätta att göra så. Den viktigaste uppgiften och man bör fokusera på är därför att bibehålla en god livskvalitet för alla de som faktiskt inte vill flytta därifrån, alla de som tycker att just den här platsen är den allra bästa för dem.

Här skulle jag vilja lyfta upp forskaren Josefina Syssners arbete som talar om en Plan B. När kommunen inte vuxit på många år är det dags att börja arbeta utifrån den här verkligheten och fokusera på hur man bibehåller en så god livskvalitet som möjligt för de som tycker om och vill bo på platsen.

Nya strategier för att ”krympa med kvalitet” kommer att bli helt avgörande för mindre platser och i detta arbete krävs det att även näringsliv, fastighetsägare och andra viktiga aktörer kliver fram och drar sitt strå till stacken.

Att ta vara på eldsjälarna på varje plats kommer att bli viktigare än någonsin. Vi kan knappast förvänta oss att politiker och tjänstemän ska lösa urbaniseringsutmaningen ensam. De mindre platser som kommer att stå starka i framtiden kommer att var de som sätter platsens viktigaste aktörer i samma båt och ror åt samma håll. För platserna som lyckas med detta tror jag att det finns en mycket ljus framtid också i en tid av urbanisering.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

IF Metalls röda dröm är grön

IF Metalls röda dröm är grön

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein bloggar om IF Metalls kongress och den gröna omställningen.

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

Staten måste spendera mer

Staten måste spendera mer

Det är brist på råvaror, arbetskraft och el. Då måste staten satsa, skriver Kajsa Borgnäs.

Försiktighet måste gälla vid jobb vid magnetfält

Försiktighet måste gälla vid jobb vid magnetfält

Det finns både ett EU-direktiv och en svensk föreskrift om exponering för magnetfält i jobbet. Företagen måste nu se till att följa dessa, skriver forskaren Kjell Hansson Mild.

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

Det behövs en opposition som ser till alla arbetares behov, i både stad och glesbygd och oavsett vad vi har för ursprung, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Var är reformerna som utlovades?

Var är reformerna som utlovades?

Om inflationen ska kunna bekämpas är det inte bara löntagarna som ska ta ansvar. Vi behöver också få se vad arbetsgivarna och politikerna tänker bidra med, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Ge er inte på skydds­ombuden!

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Utan facket står skyddsombudet ensamt

Utan facket står skyddsombudet ensamt

De som vill avskaffa skyddsombudens koppling till facket förstår inte hur arbetsmiljöarbetet går till, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Så kan fack och företag utveckla glesbygden

Så kan fack och företag utveckla glesbygden

Dagens Arbetes glesbygdsreportage från Värmland har lett till en livfull debatt om regional utveckling, som har lockat forskare, ekonomer och ministrar. DA:s Harald Gatu sammanfattar debatten och lyfter fram en fråga som ingen ännu diskuterat.

Sverige gynnas av globalisering

Sverige gynnas av globalisering

”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Skogen måste användas smart”

”Skogen måste användas smart”

Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Vill eliten ha förståelse måste den bidra

Facken har bra verktyg för att på olika sätt få upp lönerna. Men vårt samhälle saknar motsvarande för att kyla ner vd-lönerna och på så sätt hindra det stora gap som uppstått, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

IF Metalls kongress

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Tydligt att IF Metall vill ses som ett förbund i tiden

Grön omställning och kvinnors villkor är kärnfrågor som hade varit främmande på IF Metalls kongresser förr i tiden. DA:s Anna Julius ser tillbaka på fem dagars kongress – och 14 års bevakning av IF Metall.

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Besluten att ha koll på från IF Metalls kongress

Förbundsstyrelsen ska verka för högkostnadsskydd för tandvård, ett Samhall utan vinstintresse och stärkt avtalspension. Det var några av besluten på IF Metalls kongress.

”Många har fått föra fram sin talan”

”Många har fått föra fram sin talan”

Fem ombud sammanfattar sina intryck från IF Metalls kongress.

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Bryter tabu kring förlossnings­skador – fick förbundsstyrelsen att ändra sig

Tusentals kvinnor lider i tystnad av sina förlossningsskador på arbetsplatser runt om i Sverige. Susanna Svenssons starka berättelse fick förbundsstyrelsen att svänga. IF Metall tillsätter nu en arbetsgrupp för att belysa problematiken.

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

Vill få bort åldersgränser för avtalspension

IF Metall ska jobba hårdare för att alla ska få avtalspension inbetald hela arbetslivet. ”Det är ruskigt viktigt”, säger Jonas Seppälä som var en av dem som gick upp och talade för motionerna.

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Nya utmaningar för metall­facket i Kenya när industrin ställer om

Hallå där Rose Omamo, generalsekreterare för Amalgamated Union of Kenya Metal Workers (AUKMW), en av de internationella gästerna under IF Metalls kongress.

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

”Rå jargong sitter inte i väggarna, den sitter i människorna”

Pia Johansson från avdelning 13 Bergslagen fick hela kongressen att applådera när hon talade om sexism och trakasserier. Dessutom fick hon tillsammans med andra talare förbundsstyrelsen att ändra sig.

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

Attackerna på facken i Belarus fördöms av IF Metalls kongress

I skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förtrycket hårdnat i Belarus. IF Metalls kongress fördömer regimens attacker på oberoende fackförbund och arresteringar av fackliga ledare.

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

”Se er i spegeln – mångfalden saknas”

Ferenc Kovacs från valberedningen lämnade över en spegel till förbundsstyrelsen, och bad dem se om människor med utomeuropeisk bakgrund syntes i den.

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

Om man ska vara förtroendevald inom IF Metall måste man dela förbundets värderingar, beslutade kongressen. Men Hans Andersson, avdelning 4 Mitt i Norrland, var rädd att bestämmelsen kan utnyttjas på fel sätt.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.