Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

13 december, 2016

Foto: Creative commons
Foto: Björn Tesch

Debatt Framtidens textilier, lättviktsmaterial, batterier och bränslen kan med stor sannolikhet komma från skogen och kanske också produceras här i Sverige. Men det krävs att vi redan i forskningsstadiet tar sikte på industriproduktionen, skriver Birgitta Sundblad på forskningsinstitutet Innventia.

Om skribenten:

Birgitta Sundblad är divisionschef för RISE Bioekonomi som nu omfattar bl.a. Innventia som arbetar med forskning och innovationer baserade på råvara från skogen.

Skogsindustrin har en viktig roll att spela i den framtida bioekonomin. Den kan erbjuda lösningar för många av samhällets stora utmaningar både på lokal och global nivå. Avancerade produkter baserade på trä har i många fall en lägre miljöpåverkan och kan ersätta icke förnybara produkter, såsom bomull, stål och fossila bränslen. I flera fall skulle det dessutom betyda att produktion som i dag sker utomlands istället kan ske i Sverige.

När idéer och möjligheter exploderar i alla möjliga riktningar kommer de företag vara de mest framgångsrika som kan demonstrera att lösningarna verkligen fungerar och att vi behöver dem.

Som forskningsinstitut och innovationspartner till industrin vet vi det. Men vi vet också att det finns utmaningar. En utmaning är att kunna prioritera bland alla möjligheter som står till buds och utnyttja skogsråvarans egenskaper på bästa sätt. Och är verkligen marknaden redo att ersätta de traditionella materialen? När idéer och möjligheter exploderar i alla möjliga riktningar kommer de företag vara de mest framgångsrika som kan demonstrera att lösningarna verkligen fungerar och att vi behöver dem.

I en omfattande internationell enkätstudie som vi genomförde tillsammans med analysföretaget Kairos Future våren 2016 frågade vi 2 500 konsumenter i fem länder – Sverige, Tyskland, Brasilien, Kina och USA – om deras tankar och attityder kopplat till hållbarhet, miljö, material och påverkan. De flesta som svarade på enkäten är eniga om att det är vi konsumenter som själva bäst kan påverka utvecklingen genom våra konsumtions- och livsstilsval.

Vi frågade också mer specifikt om material. Vilka upplevs som exklusiva, pålitliga, hållbara respektive miljövänliga? Vi ville förstå hur man associerar och relaterar material till olika upplevda värden. Svaren var något förvånande. Om man till exempel talar om ”biobaserade material” upplevs det inte som positivt utan snarare opålitligt och inte särskilt exklusivt. Med trä, däremot, är det helt tvärtom. De som svarat på enkäten ansåg att trä var exklusivt och hållbart, fast det ju egentligen också är ett biobaserat material.

Här finns uppenbarligen ett dilemma. Människor vill göra aktiva val som bidrar till en hållbar samhällsutveckling men har svårt att relatera till ordet ”biobaserat” och vad det innebär. Det är givetvis en utmaning. I slutändan är det ju konsumenterna som sätter villkoren för förändring.

De nya materialen måste bevisa sina fördelar för att konsumenten ska bli övertygad. På samma sätt måste nya tillverkningsprocesser bevisas kunna fungera i verkligheten för att inte sluta som en forskningsrapport i bokhyllan. Det som framställdes i några gram på labbet måste bevisas vara möjligt att producera i ton i fabriken.

För att studera och hantera de utmaningar som följer med uppskalning har forskningsinstituten ett stort antal test- och demonstrationsanläggningar. På Innventia finns en pilotpappersmaskin som vi till exempel testar nya textilliknande material på. Vi har också en expanderande infrastruktur för att utvärdera kolfiber från lignin som är en biprodukt från massabruket.

Forskningsinstituten Innventia, SP och Swedish ICT går nu samman i RISE. Detta är ett initiativ från svenska staten för att skapa en samlad institutssektor som kan bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige. I Forskningspropositionen Prop. 2016/17:50 som kom i slutet av november nämns särskilt betydelsen av test- och demonstrationsanläggningar för att korta tiden från forskning till industriell produktion. Vi hoppas se en fortsatt utveckling av dessa resurser.

Den framtida bioekonomins textilier, lättviktsmaterial, batterier och bränslen kan med stor sannolikhet komma från skogen och kanske till och med produceras här i Sverige. Vilka de blir, hur de ska produceras och när de blir tillgängliga kommer till stor del vara beroende av att det finns infrastruktur med både expertis, samverkan och tillgång på avancerad utrustning. Här spelar instituten en viktig roll. Med vår bredd av spetskompetens, nätverk för att driva forskning och innovation samt våra test- och demonstrationsanläggningar som kan skala upp idéer från forskning till industriproduktion är vi beredda att axla den rollen.

Fotnot: Innventia, SP och Swedish ICT går samman i RISE för att skapa en samlad institutssektor och bli en starkare innovationspartner för näringsliv och samhälle. Vid årsskiftet byter vi namn till RISE.

Birgitta Sundblad
divisionschef för RISE Bioekonomi

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Arbetarna hamnar i frontlinjen

Under pandemin har många fackföreningar blivit tvungna att gå från traditionellt fackligt arbete till att bistå sina medlemmar med grundläggande humanitär hjälp, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Alla tankar går till er på Ortviken

Beskedet att SCA ska lägga ner papperstillverkningen i Ortviken kommer som en kalldusch, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

Vänd oron till framtidstro

Politiken, liksom parterna på arbetsmarknaden, måste nu se till att människor återfår hoppet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

De visste hur man landar i sig själv

Vi kämpar med vår mindfullnes i nedlagda industrilokaler. Männen som en gång jobbade där visste bättre än så, skriver Håkan Wågvi, arbetsterapeut och tidigare industriarbetare.

Kulturen behöver en Anders Ferbe

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein efterlyser en corona-samordnare som lyssnar in kultur, idrotts- och mediebranschen .

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Vi kan inte bara äta hamburgare

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson läser på om dinosaurierna, igen och frågar sig hur det kunde bli så fel.

Du kanske också vill läsa…

”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

Politikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

”Vi måste få skogen att räcka till”

Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”En klimatstrejk riktar kraven åt rätt håll”

En generalstrejk för klimatet riktar kraven gentemot politikerna – till skillnad från exempelvis bensinskatt, som mest drabbar vanliga arbetare utan att ge några långsiktiga lösningar, skriver medlemmarna i verkstadsklubben på RZ Zam Parts, i Karlstad

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

Vi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Fackens roll avgörande för en rättvis framtid”

Hur kan vi undvika att arbetstagarna får betala priset när utsläppen ska minska? Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet måste bindas samman, skriver Sofia Östmark, kanslichef på Union to union.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.