Industriarbetarnas tidning

Kvarnsveden släpper högskolekrav

16 december, 2016

Skrivet av

Stora Enso Kvarnsveden släpper kravet på högskoleutbildning för att få jobba i driften på bruket.
– Förnuftet har segrat till slut, säger Pappers lokale ordförande Sonny Waern.

Ett par år efter att PM 12:an invigdes i mitten av 2000-talet började företaget plötsligt kräva högskolepoäng för att få anställning. Detta som ett led i att höja kompetensen på företaget.

Från facklig sida var man kritisk. Pappers ordförande på bruket, Sonny Waern menade att man skulle bli det enda bruket i Sverige med så högt ställda krav.

– Att sätta upp en sådan regel till 100 procent är bara dumt. Visst kan man förstå att de vill höja industrins status, men på det här sättet blir det bara fel, sade han då.

Inom hela Pappers område skulle bara var tionde medlem kunna leva upp till ett sådant krav.

Från det lokala fackets sida tog man sedan strid för en medlem med företrädesrätt, som hade sökt jobb i driften, men fått avslag. Han saknade högskolekompetens.

Fallet landade i Arbetsdomstolen. AD konstaterade i sin dom i augusti 2013 att de flesta av brukets operatörer visserligen saknade högskola, men att det var obestridligt att företaget haft ambitionen att höja kraven och kompetensen under 2000-talet.

Domstolen såg därför inte att Stora Enso försökt kringgå de regler som finns om företrädesrätten och som anges i LAS § 25. Företaget hade all rätt att självt bestämma om vilken kompetens de ansåg sig behöva.

Pappers förlorade – men tre av de sju ledamöterna gick på Pappers linje. Förbundet dömdes att betala rättegångskostnader på 300 000 kronor.

– Domen stärker arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet ytterligare, kommenterade Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Sen dess har dock en del hänt.

– Det har varit stora bekymmer till och från, säger Sonny Waern.

Han tar exemplet med semesteravlösare. Där har företagen inte ställt krav på högskola – utom i de fall det handlat om att semesteravlösarna skulle fortsätta på vikariat.

– Då var företaget tvungna att göra sig av med dem som inte uppfyllde kraven och ge sig ut för att leta andra vikarier.

Förutom att företaget hamnat i läget att behöva utbilda folk två gånger för jobbet så har letandet heller inte varit särskilt lätt. Detta har lett till en uppluckring av den tidigare praxisen.

– Företaget motiverar detta med ”att det var rätt då men inte nu”, säger Sonny Waern.

– Men, fortsätter han, lite märkligt är det allt. Det är ju fler som går högskola nu än då. Sanningen är snarare att industrijobben som erbjuds inte är tillräckligt attraktiva för dem man vill nå.

Sonny Waern menar att detta är något man påpekat hela tiden.

– Folk utan högskola fungerar självklart bra här också. Tänk så många bra individer som inte fått jobb hos oss på senare år bara för att de saknat rätt utbildning.

Så här i efterhand tycker Sonny Waern att utvecklingen gett honom rätt.

– Du kan ge dig på att jag är nöjd i dag. Förnuftet har segrat i det långa loppet.

Platschefen Mikko Jokio bekräftar att bruket gjort en omsvängning i frågan.
Han menar att grundkravet på högskoleutbildning är en bra grund för att gå vidare i företaget – till exempel finns nu två före detta operatörer i ledningsgruppen.

Men det har blivit allt svårare att hitta folk med högskolebakgrund för operatörsjobben. Arbetsmarknaden har, särskilt under de två senaste åren, hämmat företagets ambitioner, menar han.

– Därför har vi också kommit fram till att ta bort det ”strikta” krav vi haft på senare år. Det är inte längre det enda kriteriet för anställning – även om vi fortfarande föredrar en högskoleutbildad.

 

En kommentar till “Kvarnsveden släpper högskolekrav

  • Ja man blir brydd.. När började högskolestuderande drömma om ett fabriksarbete..? Nä lite högre torde dom flesta sikta!

Lämna ett svar till Roland Mikaelsson Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

De ska vända gubbtrenden i skogen

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

”Passa på att utbilda de anställda”

”Passa på att utbilda de anställda”

Korttidspermitterade bör få utbildning. Bättre det än att folk går hemma och bygger altaner, säger förre Metallordföranden Göran Johnsson.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Arbetsrätt Striden om las

Nya gymnasielagen

Fast jobb eller utvisning

Fast jobb eller utvisning

De fick en andra chans till ett liv i Sverige. Men villkoren var hårda. Dagens Arbete har följt killarna som bokstavligen slåss för sin överlevnad på den svenska arbetsmarknaden.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

”Jag vill ge en saftig känga till dem som satte märket”, säger Claes Nöid på Fiskeby Board.

Inga extra pengar till Pappers

Inga extra pengar till Pappers

Pappers var nära att gå ut i konflikt, men gav till slut upp kampen om högre löneökningar.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Pappers förhandlar fortfarande

Pappers förhandlar fortfarande

Är det klart vilka nya löner som gäller nu inom industrin? Nej, Pappers förhandlar fortfarande. Avtalsrörelsen är ännu inte över. Ett dygn efter att det normerande Industriavtalet skrevs under saknas det fortfarande ett avtal för massa- och pappersindustrin. Igår förhandlade Pappers avtalsdelegation med Industriarbetsgivarna till långt in på kvällen, dock utan resultat. Förhandlingarna ajournerades och […]