Industriarbetarnas tidning

Södra är ohotad löneledare

13 december, 2016

Skrivet av

papperss-loner1
Mikael Jansson, ombudsman Pappers.

Löneligan Dagens Arbetes unika undersökning visar att löneskillnaderna mellan bäst och sämst betalande bruk är 6 500 kronor. Lägst ligger man i Grycksbo – vinnare är förra årets etta.

Det är egentligen ingenting som förvånar. Redan förra året var bruket snubblande nära att spränga ”drömgränsen”. Och att det skulle bli ett bruk från just Södra-koncernen blev heller ingen överraskning.

Södra koncernens bruk är på senare år ohotade löneledare på Pappers avtalsområde. De tre bruken i Mönsterås, Mörrum och Värö ligger precis som i fjol i topp fem vad gäller snittlöner totalt.
Dagens Arbetes rykande färska lönestatistik för 2016 visar dock att än fler bruk glidit över 30 000-kronorssnittet.

På dagtid har Metsä Board Husum brutit vallen tätt följd av Swedpaper i Gävle, Stora Enso i Skoghall och Södra i Mönsterås.

På intermittent 2-skift handlar det om Holmen Braviken och på kontinuerligt 3-skift om Mönsterås och lilla ATA Timber i Vaggeryd.

Om bruken i toppen numera är desamma år från år, tycks även det omvända gälla.
En gång låglönebruk alltid ett låglönebruk.

– Ja tyvärr ligger det en del i det, konstaterar Mikael Jansson, ombudsman.

Krontalspåslagen i avtalen verkar inte göra någon skillnad mellan de högst och lägst betalda arbetsplatserna.

– Däremot säkerställer påslagen i kronor att alla får en reallöneökning.

En snabb blick i statistiken visar att det handlar om främst några riktigt små arbetsplatser som Absorbest i Kisa, Tallriksfabriken i Strömsbruk och Ahlstrom Munktell Filter i Grycksbo.
Men här återfinns också Munksjö-koncernens bruk i Billingsfors och Jönköping.

Metsä Board i Husum ligger i lönetopp medan koncernens tissue-anläggningar i Mariestad, Nyboholm och Pauliström sladdar i löneligan.

I bottenskiktet återfinns även Lessebo, Figeholm och Nordic Papers anläggning i Säffle.
Det handlar i runda tal om knappt 6 500 kronor i skillnad mellan snittlönen på högst respektive lägst betalda bruk.

Värt att notera är också att forna tiders löneledare, Korsnäs, numera Billerud Korsnäs Gävle, fortsätter att tappa i position.

Att enskilda bruk hoppar upp och ner i tabellerna kan bero på olika saker. Ändrad skiftgång, äldreavgångar, nyanställda på ingångslöner, men också lyckade lokala förhandlingar.

Särskilt mycket märks det så klart på mindre arbetsplatser och i löneintervallet 24 000–27 000 kronor, där de flesta av bruken återfinns. Små förändringar leder till stora rörelser uppåt och nedåt.

– Ett par hundralappar kan ge stora hopp, säger Mikael Jansson.

Han tycker att Dagens Arbetes statistik speglar branschläget bra, trots att den pekar på lägre genomsnitt än den statistik förbundet får via arbetsgivarna.

Men i den statistiken finns heller inte alla arbetsplatser med. DA:s statistik är i det avseendet mer heltäckande.

Är DA:s statistik användbar?
– Vi använder kanske inte alla siffror, men det är en bra barometer.

Men ni använde tidningens statistik på er stora lönekonferens senast?
– Det gjorde vi. Och skälet var just att vi tror att vår egen statistik innehåller betydligt fler felaktiga uppgifter.

Behövs lönestatistik?
– Vi behöver den för att kunna peka på de skillnader som faktiskt finns.
– Och för att inför omvärlden också kunna peka på att vi inte bara är ett höglöneförbund.
– Även vi har låga löner på flera håll.

Den lönestatistik som Dagens Arbete publicerar bygger på rundringning och mejlkontakter med alla förbundets avdelningar. Uppgifterna kommer i varje enskilt fall från avdelningens ordförande – i samarbete med brukens personalavdelningar.

Precis som tidigare år ska de uppgifter som lämnats in handla om fast lön plus tillägg, men utan ob-ersättning och tillfälliga bonusar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Så många fick mer än 50 papp

Så många fick mer än 50 papp

792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Svenska massabruken går för högvarv

Svenska massabruken går för högvarv

Svensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

”Dubbelskift ska undvikas”

”Dubbelskift ska undvikas”

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här – se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

Här finns arbetarna med högst löner

577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.