Södra är ohotad löneledare

Löneligan Dagens Arbetes unika undersökning visar att löneskillnaderna mellan bäst och sämst betalande bruk är 6 500 kronor. Lägst ligger man i Grycksbo – vinnare är förra årets etta.

Det är egentligen ingenting som förvånar. Redan förra året var bruket snubblande nära att spränga ”drömgränsen”. Och att det skulle bli ett bruk från just Södra-koncernen blev heller ingen överraskning.

Södra koncernens bruk är på senare år ohotade löneledare på Pappers avtalsområde. De tre bruken i Mönsterås, Mörrum och Värö ligger precis som i fjol i topp fem vad gäller snittlöner totalt.
Dagens Arbetes rykande färska lönestatistik för 2016 visar dock att än fler bruk glidit över 30 000-kronorssnittet.

På dagtid har Metsä Board Husum brutit vallen tätt följd av Swedpaper i Gävle, Stora Enso i Skoghall och Södra i Mönsterås.

På intermittent 2-skift handlar det om Holmen Braviken och på kontinuerligt 3-skift om Mönsterås och lilla ATA Timber i Vaggeryd.

Om bruken i toppen numera är desamma år från år, tycks även det omvända gälla.
En gång låglönebruk alltid ett låglönebruk.

– Ja tyvärr ligger det en del i det, konstaterar Mikael Jansson, ombudsman.

Krontalspåslagen i avtalen verkar inte göra någon skillnad mellan de högst och lägst betalda arbetsplatserna.

– Däremot säkerställer påslagen i kronor att alla får en reallöneökning.

En snabb blick i statistiken visar att det handlar om främst några riktigt små arbetsplatser som Absorbest i Kisa, Tallriksfabriken i Strömsbruk och Ahlstrom Munktell Filter i Grycksbo.
Men här återfinns också Munksjö-koncernens bruk i Billingsfors och Jönköping.

Metsä Board i Husum ligger i lönetopp medan koncernens tissue-anläggningar i Mariestad, Nyboholm och Pauliström sladdar i löneligan.

I bottenskiktet återfinns även Lessebo, Figeholm och Nordic Papers anläggning i Säffle.
Det handlar i runda tal om knappt 6 500 kronor i skillnad mellan snittlönen på högst respektive lägst betalda bruk.

Värt att notera är också att forna tiders löneledare, Korsnäs, numera Billerud Korsnäs Gävle, fortsätter att tappa i position.

Att enskilda bruk hoppar upp och ner i tabellerna kan bero på olika saker. Ändrad skiftgång, äldreavgångar, nyanställda på ingångslöner, men också lyckade lokala förhandlingar.

Särskilt mycket märks det så klart på mindre arbetsplatser och i löneintervallet 24 000–27 000 kronor, där de flesta av bruken återfinns. Små förändringar leder till stora rörelser uppåt och nedåt.

– Ett par hundralappar kan ge stora hopp, säger Mikael Jansson.

Han tycker att Dagens Arbetes statistik speglar branschläget bra, trots att den pekar på lägre genomsnitt än den statistik förbundet får via arbetsgivarna.

Men i den statistiken finns heller inte alla arbetsplatser med. DA:s statistik är i det avseendet mer heltäckande.

Är DA:s statistik användbar?
– Vi använder kanske inte alla siffror, men det är en bra barometer.

Men ni använde tidningens statistik på er stora lönekonferens senast?
– Det gjorde vi. Och skälet var just att vi tror att vår egen statistik innehåller betydligt fler felaktiga uppgifter.

Behövs lönestatistik?
– Vi behöver den för att kunna peka på de skillnader som faktiskt finns.
– Och för att inför omvärlden också kunna peka på att vi inte bara är ett höglöneförbund.
– Även vi har låga löner på flera håll.

Den lönestatistik som Dagens Arbete publicerar bygger på rundringning och mejlkontakter med alla förbundets avdelningar. Uppgifterna kommer i varje enskilt fall från avdelningens ordförande – i samarbete med brukens personalavdelningar.

Precis som tidigare år ska de uppgifter som lämnats in handla om fast lön plus tillägg, men utan ob-ersättning och tillfälliga bonusar.