Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Arbetsgivarna måste visa vägen

26 januari, 2017

Skrivet av

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

KrönikaNär vi lämnar över lönekraven förväntas vi vara måttfulla, samtidigt som direktörernas löner drar ifrån. Men utan ömsesidigt ansvar väntar kaos.

Så här i början på det nya året vill jag passa på att önska alla läsare god fortsättning. Det finns inget som talar för att det blir ett lugnt fackligt år. Strax innan jul växlade GS avtalskrav med industrins arbetsgivare. Det innebär att manegen är krattad för den avtalsrörelse som ska resultera i nya avtal efter 31 mars.

Ett av de viktigaste fackliga uppdragen är att leverera reallöneökningar till medlemmarna. Detta har vi de senaste 20 åren varit väldigt framgångsrika med. En viktig faktor för detta är det som kallas för ”märket”. Det är en kort omskrivning för en komplicerad process som i grunden handlar om att det är den internationellt konkurrensutsatta industrin som ska bestämma löneutrymmet på svensk arbetsmarknad.

Insikten om att detta är betydelsefullt härstammar från dyrköpta erfarenheter från senare delen av 1900-talet. Då prisade arbetsmarknadens parter ut reallönerna via stegrande löne- och prisökningar. Luft i lönekuvertet är ingen betjänt av.

Industriavtalet, som tecknades första gången 1997 och är själva fundamentet för lönenormeringen, har trots alla utmaningar lyckats med konststycket att överleva och leverera stabilitet och reallöner till svenska löntagare.

Att industrin ska normera är dock inte helt okontroversiellt. Det finns en facklig kritik som bygger på att det är svårt att åstadkomma relativlöneförändringar, dvs märket sätts så hårt att felavlönade grupper aldrig kan hävda sig samt att det försvårar jämställdhetssatsningar.

Huruvida industriavtalet och lönenormeringen ska överleva på sikt vet vi inget om. Det är dock helt klart att ett av de största (och minst diskuterade) hoten mot systemet kommer från arbetsgivarsidan. Samtidigt som vi klarat reallöneförbättringar för svenska löntagare har inkomsteliten dragit ifrån ännu mer. Inkomstojämlikheten har ökat snabbare i Sverige än något annat OECD-land.

En kartläggning som Svenska Dagbladet gjort visar att de 10 bäst betalda direktörerna inom näringslivet ökat sin lön med 26 procent mellan 2014 och 2015. En liten grupp javisst, men när vi lämnar över våra avtalskrav möts vi av mantrat ”måttfulla löneökningar.” Ska man förvänta sig någon form av respons bör man sopa rent framför egen dörr. Den ojämlika inkomstfördelningen kan inte lösas enbart genom lönebildningen, men det är av avgörande betydelse att de som kräver disciplin av andra visar prov på självdisciplin.

Vi vet att stabila och långsiktiga spelregler är bra för arbetsmarknaden. Vi vet att en förutsättning för en gynnsam löneutveckling är att de företag våra medlemmar jobbar på kan konkurrera på en internationell marknad. Vi vet att det är långsiktig medlemsnytta att agera ansvarsfullt.

Detta måste mötas med motsvarande ansvarsfullhet från direktörerna. Utan detta ömsesidiga ansvarstagande kommer systemet att förlora sin trovärdighet. Bakom hörnet väntar ett kaos utan vinnare.

En kommentar till “Arbetsgivarna måste visa vägen

  • Bra att man ser skevheterna i lönerörelsen, men att låsa in grupper under ”märket” är ju vansinnigt.
    Som det står i texten: Direktörerna har ju inget ”märke”.
    Det var länge sedan som det fanns givna regler som är/var långsiktiga. Lågavlönade har ingen eller väldigt litet förtroende för att andra skall sätta deras lön under avtalstiden.

    Arbetarrörelsen har helt förlorat sitt historiska perspektiv på arbetaren och dennes möjligheter att försörja sig på en lön.

Lämna ett svar till Tobias Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Dags för ett bättre normaltillstånd

Dags för ett bättre normaltillstånd

När vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt parterna ta hand om las

Låt parterna ta hand om las

En av de få saker vi vet säkert just nu är att arbetslösheten stiger, och väntas stiga ännu mer. Därför måste regeringen också ompröva kravet på ändringarna i anställningsskyddet, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Räta på ryggen, alla välfärds­arbetare”

Det gäller att arbetsgivarna förstår att utan ert kunnande skulle inte en enda produkt lämna utlastningen. Det ska synas i de nya kollektivavtalen, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Försäkring & pension

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

”Jag hade ingen aning om att de tog 25 procent”

Två år efter olyckan skulle Jimmy Hildingsson söka försäkringspengar för ärr och invaliditet. Men en knapptryckning på nätet var nära att kosta honom 25 000 kronor.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.