De bygger sin drömfabrik

5,5 fotbollsplaner. Så stor är Lindbäcks nya bostadsfabrik i Piteå som står färdig om ett år. Snart bygger den nya och den gamla fabriken 2 500 bostäder varje år. Medarbetarna och fabriksledningen fick tidernas chans att göra allt rätt i den nya fabriken.

Tutu-tu-tu-tu. Spikpistolernas dämpade och oregelbundna slag kompar hårdrocken, som väller ur högtalarna.

Golvteamet snickrar ihop badrumsgolven till de blivande studentlyorna i Luleå.
Här på Lindbäcks fabrik byggs flerfamiljsbostäderna inomhus, och inte ute i regn och rusk. Vägg för vägg, golv för golv och tak för tak.

– Hur många bilar görs på gatan? frågar vd:n Stefan Lindbäck, som en jämförelse.

Familjeföretaget Lindbäcks Bygg, som bygger flerfamiljshus på två till åtta våningar, har satsat nästan 500 miljoner kronor på en ny fabrik vid Piteå hamn. Dessutom rustar man upp den befintliga fabriken i Öjebyn i Piteå med 50 miljoner.

Den nya fabriken står färdig först om ett år, men förberedelserna är i full gång. Byggprocessen, arbetsmetoderna och tänket ska utvecklas till sin spets och vara så likadana varandra som möjligt i båda fabrikerna. Den här hösten ska 60 nya medarbetare läras upp. Så småningom anställs ytterligare 90 personer.

Minska belastningen på personalen, jobba smartare, spara tid och material. Den nya fabriken gav tidernas chans att planera den perfekta fabriken. Allt som medarbetarna och ledningen lärt sig om industriellt trähusbyggande har kommit till nytta.

”Vi har plockat ut det bästa av allting. Jag tror att det kommer att bli en superfabrik.”

Den nya fabriken är dubbelt så stor som den befintliga, 40 000 kvadratmeter. Det betyder att det finns tillräckligt med utrymme att använda vändbänkar som flyttar väggarna i stället för att lyfta dem med en travers som nu.

– Vi vill bli av med allt onödigt tricksande som tar tid, säger vice klubbordförande Gerry Nilsson.

Medarbetarna på alla stationer har fått lämna förslag på hur de vill att deras nya station ska se ut för att fungera optimalt. Nu testas planerna i praktiken.

– Vi har plockat ut det bästa av allting. Jag tror att det kommer att bli en superfabrik, säger Daniel Forsberg, lagledaren för monteringen.

Fram till nästa år kör man tvåskift för att de nya medarbetarna ska hinna lära sig sitt jobb. Men sedan återgår man till ett.

– Jag tror inte skiftjobb är bra för medarbetarna, säger Lindbäck.

Medarbetarnas säkerhet är företagets högsta prioritet. Alla tillbud och olyckor, eller ”oj” och ”aj”, ska in i avvikelserapporteringen, som ledningen och lagledarna går igenom varje morgon. Fokus ligger på att ta lärdom av de fel som görs.

– Vi är inga stålmän. Vi har stor chans att minimera riskerna, eftersom vi kan ändra rutinerna för jobbet, säger vice klubbordförande Nilsson som själv fått en vägg i ryggen.

Ännu ligger ett plasthölje på det nygjutna betonggolvet, som inte täcker hela fabrikshallen. Ett svagt maskinsurr vibrerar i luften. Längre in i fabriken gjuter byggarbetarna golv. De är så långt borta att man knappt ser dem.

Den nya fabriken innebär en tredubbling av både produktion och omsättning. Nu tillverkas cirka 800 bostäder varje år, om fyra år 2 500 bostäder. Det ser ljust ut, men så har det inte alltid varit.

Stefan Lindbäck var drygt 30 år i början av 1990-talet då den ekonomiska krisen nästan knäckte fabriken. På kort tid sjönk antalet anställda från 100 till 25. Stefans pappa övervägde att sätta firman i konkurs.

Men det var också den krisen som slutligen gjorde att företaget började satsa på att tillverka flerfamiljshus av trä när det år 1994 blev tillåtet igen. Då hade det varit förbjudet i 120 år.
Men Lindbäck aktar sig för att tänka på hur bra det går för företaget.

– Det kan gå åt helvete, säger han där han strosar omkring i den dunkla hallen iklädd sin neongula jacka och orangea skyddshjälm.

Släpljuset ger ingen nåd. Ljusets långa skuggor avslöjar varje liten skavank på ytan. Det vet Kristin Johansson när hon tar spackelmassan på stålspackeln och drar massan över skarvarna i väggarna med jämna tag.

Senare ska väggen målas. Det är viktigt att det blir snyggt, för det är interiörväggen.
Det här är ett av de arbetsmoment som gjorts om med tanke på den nya fabriken. Tidigare spacklades väggarna och taken efter att de monterats ihop. Nu görs spacklingen före monteringen, vilket betyder att väggarna och taken tar mycket mindre plats när de torkar var för sig. Dessutom kan allt annat jobb som ska göras inne i bostaden inledas direkt efter monteringen, vilket också sparar tid.

Lindbäcks satsar på att få in flera kvinnor. Tanken är att det på alla stationer ska kunna jobba kvinnor och nästan var fjärde nyanställd är kvinna.

– Det är fantastiskt att man tagit in kvinnor. Ofta underskattar vi kvinnor oss själva. Vi kan mer än vi tror, säger Kristin Johansson.

”Jag tror att byggandet av höghus i trä kommer att växa ännu mer. Det här är ett snabbt sätt att bygga.”

Hon har fokuserat på att hitta sitt eget sätt att jobba och tänker på ergonomi. Och så är hon utrustad med en brinnande vilja.

På monteringen sätts golvet, väggarna och taket ihop.

Jesper Vikström tricksar med att få det sista ljusgröna brädet på ytterfodringen på plats under fönsterkarmen. Brädan ger sig äntligen. Vikström tar hammaren, sätter en träkloss mot brädändan och slår den försiktigt på plats. Han gör sin praktik på Lindbäcks.

– Jag tror att byggandet av höghus i trä kommer att växa ännu mer. Det här är ett snabbt sätt att bygga, konstaterar han när han är färdig och sätter hammaren i fickan.
Det tar ungefär sex dagar innan en lägenhet i ett flerfamiljshus är inflyttningsklar. Lindbäcks pumpar ut omkring 20 lägen­heter per vecka.

Ett volymbyggt femvåningshus i trä kan stå klart på tio veckor efter det att grundplattan är gjuten.

Den skriande bostadsbristen i Sverige var en av orsakerna till att beslutet om den nya fabriken fattades.

– För två år sedan var våra processer tillräckligt stabila och vi var redo att ta nästa steg, säger Lindbäck.

En annan orsak var att företaget fick en storbeställning av Rikshem. Men vd:n tar ingenting för givet. Han minns den sista sensommarnatten i augusti 2013. En kastrull med olja fattar eld i en studentbostad på Klintvägen i Lule­å, i ett hus byggt av Lindbäcks. Lågorn­a slickar fläkten och skåpen ovanom spisen. Elden sprider sig. Det dröjer int­e länge förrän lågorna slår ur taket. På kvällen är huset så gott som totalförstört och måste rivas.

Stefan Lindbäck hinner tänka att det här blir slutet för industriellt trähusbyggande. Men i olycksundersökningen står det att byggnaden kan antas ha uppfyllt de brandskyddskrav som byggreglerna ställer.

– Vi var öppna med vad vi misslyckats med och gjorde förbättringar, säger Lindbäck.

Fabriksägaren vet också att den konkurrens som industriellt trähusbyggande ger traditionellt byggande inte ses som önskvärd av alla. Han räds den traditionella byggindustrins lobbyism. Företaget har strävat efter att förutse så mycket som möjligt, för att minska sin sårbarhet. Det är ingen slump att den nya fabriken ligger invid hamnen. Då kan till exempel inte nya vägtransportregler hindra frakten av volymelement.

Åter till golvteamet, som tar några minuter och sätter sig en stund tillsammans. Badrumsgolven och musiken får vänta.

– Vi skiter i musiken. Men annars kör vi stenhårt, säger lagledaren Fredrik Lund.

Musiken, oftast hårdrock, är inte bara en humörhöjare, utan ett hett samtalsämne. Dagens snackisar är utöver musiken jakt och hockey.

I augusti nästa år ska laget tillsammans bestiga Kebnekaise. Men det är inte första gången teamet tagit sig an utmaningar.

Badrumsgolven, som gänget nu håller på att montera ihop, är betungande. Att få alla hål för avloppsledningarna på rätt plats med rätt lutning i golvbjälkarna kräver både tid och noggrannhet.
Tänk om man kunde bygga två badrum på samma gång i samma volymelement, började teamet fundera. Det skulle ju spara tid.

– Det går inte att genomföra var svaret. Men nu bygger vi dem, säger Lund.

Det går inte att ta miste på stoltheten i hans röst.

– Vi bryter ny mark jämt, så vi får hitta på hjulet själva, säger den gamle hårdrockaren.