”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Den växande trähusindustrin

Lindbäcks Bygg har satsat nästan en halv miljard kronor på den nya fabriken vid Piteå hamn. Men vd:n Stefan Lindbäck aktar sig för att gå omkring och tänka på hur bra det går för företaget. Foto: David Lundmark
Fredrik Lund är lag­ledare för golvteamet. Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark
Foto: David Lundmark.

De bygger sin drömfabrik

5,5 fotbollsplaner. Så stor är Lindbäcks nya bostadsfabrik i Piteå som står färdig om ett år. Snart bygger den nya och den gamla fabriken 2 500 bostäder varje år. Medarbetarna och fabriksledningen fick tidernas chans att göra allt rätt i den nya fabriken.

Industriellt byggande
  • Träbostäderna tillverkas till stor del på fabrik och monteras ihop på byggplatsen.
  • Volymelement eller moduler innebär att väggar, golv och tak monteras ihop och förses med till exempel köksinredning, el- och vattenledningar, toalettstol och handfat samt tapeter redan på fabriken.
  • Planelement är till exempel ytterväggar, bjälklag och innerväggar. Om de tillverkas i massivträ kan de användas i höga hus.
  • Limträ är uppbyggt av flera trälameller som limmas ihop. Det är ett starkt konstruktionsmaterial som ofta används i synliga bärande konstruktioner i till exempel hallar.
Lindbäcks Bygg
  • Grundades som byasåg år 1924 med fyra medarbetare. Tilölverkar volymelement och är i dag Sveriges ledande aktör inom industriellt trähusbyggande.
  • Antal anställda är nu cirka 330, år 2020 cirka 450.
  • Omsättningen var 800 miljoner år 2015, en prognos för 2020 är kring 2,5 miljarder.
  • Producerar nu 800 bostäder årligen, år 2020 beräknas det bli 2 500 bostäder.
Skriande brist på bostäder

700 000 nya bostäder behövs fram till år 2025 enligt Boverket. 45 250 nya lägenheter började byggas i fjol. Cirka 10 procent av flerbostadshusen som byggs i dag i Sverige är i trästomme.

Också till exempel skolor, vårdboende, idrottshallar och broar byggs i trä, men här finns i dagsläget ingen tillförlitlig statistik över antalet. I USA bygger man sedan länge flervåningshus med trästommar och nu har utvecklingen tagit fart i Sverige och övriga Europa.

Tutu-tu-tu-tu. Spikpistolernas dämpade och oregelbundna slag kompar hårdrocken, som väller ur högtalarna.

Golvteamet snickrar ihop badrumsgolven till de blivande studentlyorna i Luleå.
Här på Lindbäcks fabrik byggs flerfamiljsbostäderna inomhus, och inte ute i regn och rusk. Vägg för vägg, golv för golv och tak för tak.

– Hur många bilar görs på gatan? frågar vd:n Stefan Lindbäck, som en jämförelse.

Familjeföretaget Lindbäcks Bygg, som bygger flerfamiljshus på två till åtta våningar, har satsat nästan 500 miljoner kronor på en ny fabrik vid Piteå hamn. Dessutom rustar man upp den befintliga fabriken i Öjebyn i Piteå med 50 miljoner.

Den nya fabriken står färdig först om ett år, men förberedelserna är i full gång. Byggprocessen, arbetsmetoderna och tänket ska utvecklas till sin spets och vara så likadana varandra som möjligt i båda fabrikerna. Den här hösten ska 60 nya medarbetare läras upp. Så småningom anställs ytterligare 90 personer.

Minska belastningen på personalen, jobba smartare, spara tid och material. Den nya fabriken gav tidernas chans att planera den perfekta fabriken. Allt som medarbetarna och ledningen lärt sig om industriellt trähusbyggande har kommit till nytta.

”Vi har plockat ut det bästa av allting. Jag tror att det kommer att bli en superfabrik.”

Den nya fabriken är dubbelt så stor som den befintliga, 40 000 kvadratmeter. Det betyder att det finns tillräckligt med utrymme att använda vändbänkar som flyttar väggarna i stället för att lyfta dem med en travers som nu.

– Vi vill bli av med allt onödigt tricksande som tar tid, säger vice klubbordförande Gerry Nilsson.

Medarbetarna på alla stationer har fått lämna förslag på hur de vill att deras nya station ska se ut för att fungera optimalt. Nu testas planerna i praktiken.

– Vi har plockat ut det bästa av allting. Jag tror att det kommer att bli en superfabrik, säger Daniel Forsberg, lagledaren för monteringen.

Fram till nästa år kör man tvåskift för att de nya medarbetarna ska hinna lära sig sitt jobb. Men sedan återgår man till ett.

– Jag tror inte skiftjobb är bra för medarbetarna, säger Lindbäck.

Medarbetarnas säkerhet är företagets högsta prioritet. Alla tillbud och olyckor, eller ”oj” och ”aj”, ska in i avvikelserapporteringen, som ledningen och lagledarna går igenom varje morgon. Fokus ligger på att ta lärdom av de fel som görs.

– Vi är inga stålmän. Vi har stor chans att minimera riskerna, eftersom vi kan ändra rutinerna för jobbet, säger vice klubbordförande Nilsson som själv fått en vägg i ryggen.

Foto: David Lundmark

Foto: David Lundmark

Ännu ligger ett plasthölje på det nygjutna betonggolvet, som inte täcker hela fabrikshallen. Ett svagt maskinsurr vibrerar i luften. Längre in i fabriken gjuter byggarbetarna golv. De är så långt borta att man knappt ser dem.

Den nya fabriken innebär en tredubbling av både produktion och omsättning. Nu tillverkas cirka 800 bostäder varje år, om fyra år 2 500 bostäder. Det ser ljust ut, men så har det inte alltid varit.

Stefan Lindbäck var drygt 30 år i början av 1990-talet då den ekonomiska krisen nästan knäckte fabriken. På kort tid sjönk antalet anställda från 100 till 25. Stefans pappa övervägde att sätta firman i konkurs.

Men det var också den krisen som slutligen gjorde att företaget började satsa på att tillverka flerfamiljshus av trä när det år 1994 blev tillåtet igen. Då hade det varit förbjudet i 120 år.
Men Lindbäck aktar sig för att tänka på hur bra det går för företaget.

– Det kan gå åt helvete, säger han där han strosar omkring i den dunkla hallen iklädd sin neongula jacka och orangea skyddshjälm.

Var fjärde nyanställd är kvinna. Kristin Johansson är en av dem. ”Ofta underskattar vi kvinnor oss själva. Vi kan mer än vi tror.” Foto: David Lundmark

Var fjärde nyanställd är kvinna. Kristin Johansson är en av dem. ”Ofta underskattar vi kvinnor oss själva. Vi kan mer än vi tror.” Foto: David Lundmark

Släpljuset ger ingen nåd. Ljusets långa skuggor avslöjar varje liten skavank på ytan. Det vet Kristin Johansson när hon tar spackelmassan på stålspackeln och drar massan över skarvarna i väggarna med jämna tag.

Senare ska väggen målas. Det är viktigt att det blir snyggt, för det är interiörväggen.
Det här är ett av de arbetsmoment som gjorts om med tanke på den nya fabriken. Tidigare spacklades väggarna och taken efter att de monterats ihop. Nu görs spacklingen före monteringen, vilket betyder att väggarna och taken tar mycket mindre plats när de torkar var för sig. Dessutom kan allt annat jobb som ska göras inne i bostaden inledas direkt efter monteringen, vilket också sparar tid.

Lindbäcks satsar på att få in flera kvinnor. Tanken är att det på alla stationer ska kunna jobba kvinnor och nästan var fjärde nyanställd är kvinna.

– Det är fantastiskt att man tagit in kvinnor. Ofta underskattar vi kvinnor oss själva. Vi kan mer än vi tror, säger Kristin Johansson.

”Jag tror att byggandet av höghus i trä kommer att växa ännu mer. Det här är ett snabbt sätt att bygga.”

Hon har fokuserat på att hitta sitt eget sätt att jobba och tänker på ergonomi. Och så är hon utrustad med en brinnande vilja.

På monteringen sätts golvet, väggarna och taket ihop.

Jesper Vikström tricksar med att få det sista ljusgröna brädet på ytterfodringen på plats under fönsterkarmen. Brädan ger sig äntligen. Vikström tar hammaren, sätter en träkloss mot brädändan och slår den försiktigt på plats. Han gör sin praktik på Lindbäcks.

– Jag tror att byggandet av höghus i trä kommer att växa ännu mer. Det här är ett snabbt sätt att bygga, konstaterar han när han är färdig och sätter hammaren i fickan.
Det tar ungefär sex dagar innan en lägenhet i ett flerfamiljshus är inflyttningsklar. Lindbäcks pumpar ut omkring 20 lägen­heter per vecka.

Foto: David Lundmark

Foto: David Lundmark

Ett volymbyggt femvåningshus i trä kan stå klart på tio veckor efter det att grundplattan är gjuten.

Den skriande bostadsbristen i Sverige var en av orsakerna till att beslutet om den nya fabriken fattades.

– För två år sedan var våra processer tillräckligt stabila och vi var redo att ta nästa steg, säger Lindbäck.

En annan orsak var att företaget fick en storbeställning av Rikshem. Men vd:n tar ingenting för givet. Han minns den sista sensommarnatten i augusti 2013. En kastrull med olja fattar eld i en studentbostad på Klintvägen i Lule­å, i ett hus byggt av Lindbäcks. Lågorn­a slickar fläkten och skåpen ovanom spisen. Elden sprider sig. Det dröjer int­e länge förrän lågorna slår ur taket. På kvällen är huset så gott som totalförstört och måste rivas.

Stefan Lindbäck hinner tänka att det här blir slutet för industriellt trähusbyggande. Men i olycksundersökningen står det att byggnaden kan antas ha uppfyllt de brandskyddskrav som byggreglerna ställer.

– Vi var öppna med vad vi misslyckats med och gjorde förbättringar, säger Lindbäck.

Fabriksägaren vet också att den konkurrens som industriellt trähusbyggande ger traditionellt byggande inte ses som önskvärd av alla. Han räds den traditionella byggindustrins lobbyism. Företaget har strävat efter att förutse så mycket som möjligt, för att minska sin sårbarhet. Det är ingen slump att den nya fabriken ligger invid hamnen. Då kan till exempel inte nya vägtransportregler hindra frakten av volymelement.

Golvteamet tar paus från badrumsgolven och hårdrocken. Då hinner de diskutera musik, jakt och hockey. Och om den gemensamma resan i slutet av sommaren. Golvteamet ska tillsammans bestiga Kebnekaise. Foto: David Lundmark

Golvteamet tar paus från badrumsgolven och hårdrocken. Då hinner de diskutera musik, jakt och hockey. Och om den gemensamma resan i slutet av sommaren. Golvteamet ska tillsammans bestiga Kebnekaise. Foto: David Lundmark

Åter till golvteamet, som tar några minuter och sätter sig en stund tillsammans. Badrumsgolven och musiken får vänta.

– Vi skiter i musiken. Men annars kör vi stenhårt, säger lagledaren Fredrik Lund.

Musiken, oftast hårdrock, är inte bara en humörhöjare, utan ett hett samtalsämne. Dagens snackisar är utöver musiken jakt och hockey.

I augusti nästa år ska laget tillsammans bestiga Kebnekaise. Men det är inte första gången teamet tagit sig an utmaningar.

Badrumsgolven, som gänget nu håller på att montera ihop, är betungande. Att få alla hål för avloppsledningarna på rätt plats med rätt lutning i golvbjälkarna kräver både tid och noggrannhet.
Tänk om man kunde bygga två badrum på samma gång i samma volymelement, började teamet fundera. Det skulle ju spara tid.

– Det går inte att genomföra var svaret. Men nu bygger vi dem, säger Lund.

Det går inte att ta miste på stoltheten i hans röst.

– Vi bryter ny mark jämt, så vi får hitta på hjulet själva, säger den gamle hårdrockaren.

Läs mer: Teknik och miljö

Jonna Söderqvist

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Nya trähusfabriken ska ge 60 jobb

Trähusbyggandet har blomstrat i och med de senaste årens byggboom. Nu sjunker bostadsbyggandet, men träbranschen satsar. Snart startar nya fabriken i Långshyttan.

Trähus mot nya höjder

Fem helt nya fabriker på två år och ytterligare tre är på gång. Självförtroendet i branschen ökar i takt med intresset för flerbostadshus i trä.

Trähusboomen fortsätter

Den industriella produktionen av flerfamiljshus i trä går på högvarv. Investeringarna som genomförts de två senaste åren ligger i miljardklassen och åtminstone 1 400 nya jobb skapas inom några år. Det visar en rundringning Dagens Arbete gjort.

En skiss på det 34 våningar höga trähuset som vann HSB:s tävling.

Träföretagen som satsar högt

Hela listanHusföretagen har gjort investeringar i miljardklassen, vilket skapar nya jobb. Här är företagen som satsar på industriellt träbyggande.

Läs mer från Dagens Arbete:

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Coronakrisen

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

”När jag spelar finns bara här och nu”

PROFILENFlöjten och orkestern tar Maina Bejefalk till platser och tillfällen som hon annars inte skulle få uppleva – som kronprinsessans bröllop.

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

Vad är prislappen för folkhälsa?

KRÖNIKAMarknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.