Drogtesterna delar facket

Kan du säga nej om arbetsgivaren vill att du ska göra ett drogtest? Just nu håller IF Metall på att titta på det. Rådet lär bli: Nej.

54 000 drogtester från arbetslivet kom i fjol till missbrukslaboratoriet på Karolinska – en fördubbling på tio år. Proven går igenom två tester, innan man kan säga att de innehåller droger.

– Det är kontroller, kontroller, kontroller, säger sjukhuskemisten Tomas Villén, som jobbat på labbet sedan 1978.

Då var motståndet mot att drogtesta anställda stort. Något hände på 90-talet, och nu är det mycket mer accepterat.

Ökningen ger facket något att fundera på. Till IF Metalls förbundskontor kommer frågor från avdelningar och klubbar. Vad säger lagen om drogtester? Vad säger avtalet?
Problemet är: Det finns ingen lag, och inget avtal.

– Så länge vi inte har det kan jag bara säga – ursäkta uttrycket: Allt är flummigt, säger IF Metalls chefsjurist Darko Davidovic.

I stället får man förlita sig på domar från Arbetsdomstolen. De säger att företaget måste ha skäl för att drogtesta, till exempel säkerhet. Det ska vägas mot den anställdas integritet. Men exakt var gränsen går är oklart.

Darko Davidovic håller på att ta fram rekommendationer till klubbarna. Ett råd blir: säg inte tvärnej utan förhandla. Annars kan företaget ändå införa tester, och då har facket ingen insyn.

– Är det inte helt galet är det bättre att förhandla om hur testerna ska utformas. Vad finns för handlingsplan om någon testar positivt?

Ett annat råd blir att aldrig råda en medlem att vägra. Det kan ses som skäl till uppsägning. Medlemmen ska inte ta risken själv, utan gå genom klubben.

Darko Davidovic skulle gärna se att drogtester reglerades i lag, eller i centrala avtalet. Arbetsgivarna håller inte med.

– Jag tycker att det finns en tydlig reglering i rättspraxis, säger Annika Nordin, jurist och förhandlare på Teknikföretagen.

Till företag brukar hon ge rådet att följa de riktlinjer som finns, till exempel att laboratoriet är ackrediterat. Det är bra med en samsyn med facket, men det kan finnas anledning att införa tester ändå.

– Finns det starka säkerhetsskäl kan man göra det eftersom man har skyldighet att verka för en god arbetsmiljö.

3 företag: Så ser det ut hos oss

ABB

För några år sedan gjordes ett halvårs försök med slumpvisa drogtester på ABB i Ludvika. Facken var emot och försöket är nedlagt. I dag säger klubbordförande Allan Jansson(bild t.v) att han inte vet hur han skulle svara om frågan kom på tal.

– Det är mycket att fundera på. Det är den personliga integriteten, men också att man kan orsaka olyckor.

Bo Larsson, klubbordförande på ABB i Västerås (bild t.v), säger tvärt nej. Drogtester är för dyrt. Om företaget inför tester ändå har han en lösning.

– Vi har sagt att vi kan kalla till förhandling för varje enskild som ska testas  .
Sandvik

Sandvik har haft tester i över tio år.

– Det var diskussioner vid införandet, men nu är det naturligt, säger Tomas Kärnström, klubb­ordförande på Sandvik Materials Technology (bild t.v).

Varje år testas 25 procent av de anställda genom topsning (saliv). Tomas Kärnström tycker att det fungerar bra. Den som fångas upp ska rehabiliteras. ”Bli av med missbruket, behålla missbrukaren”, är ledordet.

– Vi är stolta över vårt arbete mot missbruk, säger Tomas Kärnström.

Akzo Nobel Malmö

För två år sedan införde Akzo Nobel i Malmö tester mot fackets vilja. Klubben har varken inflytande eller insyn.

– Inte ens polisen har rätt att göra slumpvisa tester, säger klubb­ordförande Philip Maughan(bild t.v).

Frågan ställdes på sin spets när en anställd gjorde testet men inte ville ge företaget tillgång till resultatet. Han varslades om uppsägning.

Anne-Cathrine Hartmann (bild t.v), kommunikationschef AkzoNobel Norden, säger:

– Känner man som individ att man inte ställer upp på det kanske man ska fundera på om det är rätt arbetsplats att vara på.