Debatt ”Brottsligheten är mer omfattande och allvarligare än vad vi föreställde oss och hotar välfärdssystemen”, skriver regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén. Han vill bland annat se skärpta straff och att bidragsbrottslagen också ska omfatta företag.
Om skribenten
Lars-Erik Lövdén är före detta riksdagsledamot (S), kommun- och bostadsminister och landshövding i Halland.
Är regeringens särskilde utredare av hur organiserad brottslighet hotar välfärdssystemen. Var ordförande i ekobrottsberedningen vars förslag ledde till inrättandet av Ekobrottsmyndigheten.
Utredningen om organiserad och systematisk brottslighet mot välfärdssystemen är nu inne i sitt slutskede. Vi har kartlagt brottsligheten och kommer att lämna en rad förslag på åtgärder för att förebygga, upptäcka och bekämpa brottsligheten.
Det vi sett i den kartläggning som vi gjort har övertygat oss om att det krävs radikala åtgärder. Stora belopp, falska och oriktiga intyg, användandet av företagsformen, flera personer som är inblandade, internationella kopplingar är några av de kännetecken vi identifierat.
Brottsligheten inriktar sig på de svagare punkterna i välfärdssystemen, där uppgifterna idag inte kontrolleras eller är svåra att kontrollera. Om någon lyckas få en felaktig uppgift registrerad i ett skede, kan det ge fördelar i flera olika välfärdssystem, såväl i nutid som i framtid. Utredningen drar slutsatsen att välfärdssystemet är ett utsatt brottsobjekt för den mer organiserade brottsligheten
Det är en tydlig bild som avtecknar sig. Samtliga myndigheter inom välfärdssektorn är utsatta för kvalificerad brottslighet. Brottsligheten är mer omfattande och allvarligare än vad vi föreställde oss. Och då vet vi samtidigt att mörkertalen är stora.
Kontrollinsatserna varierar mellan myndigheterna. Det är uppenbart att service och ”kundfokus” stått i förgrunden och att kontrollen har fått stå tillbaka.
Arbetsförmedlingen är en myndighet som är utsatt för kvalificerad välfärdsbrottslighet. De kriminella uppläggen kan handla om att manipulera lönekostnaderna så att det till exempel utbetalas helt svarta löner eller bara betalas in en del av den arbetsgivaravgift som borde betalas.
Det förekommer att själva affärsidén i ett bolag är att anställa personer på olika stöd. Företaget sätts därefter i konkurs , företrädarna skapar nya bolag och man flyttar anställda mellan bolagen för att återigen anställa dem på stöd. Snabbt genomförda politiska beslut ger inte sällan möjlighet till missbruk. Ett exempel på detta är de s.k etableringslotsarna.
Vi menar att förhållanden är så allvarliga att om inte kraftfull åtgärder vidtas så hotas förtroendet för välfärdssystemen. De ekonomiska förlusterna för samhället är betydande. Våra förslag till åtgärder sträcker sig över ett brett fält.
Myndigheterna måste avsevärt höja sina kontrollinsatser, genomföra riskanalyser och få tydliga direktiv om detta. Alla misstänkta brott ska anmälas. Informationsutbytet måste öka. Sekretesshinder mellan och inom myndigheterna måste brytas ner för att möjliggöra en effektiv kontroll. Direktåtkomst till olika register bör i större omfattning medges. Vi överväger att föreslå bildandet av en myndighet för alla välfärdsutbetalningar.
Folkbokföringen och Migrationsverket är ingångar till välfärdssystemen. De måste få större befogenhet att kontrollera identiteter, bosättningar och arbetstillstånd. Användandet av falska identiteter och falska intyg har blivit allt vanligare. Vi kommer att presentera åtgärder mot detta.
Det finns klara brister i det brottsutredande arbetet. Många brottsanmälningar leder inte till några åtgärder. Välfärdssystemen är komplexa och det krävs ofta stor kunskap om dessa för att med framgång kunna driva en brottsutredning. Vi kommer lägga förslag som leder till en förstärkt och effektiviserad brottsutredande verksamhet.
Den straffrättsliga regleringen behöver skärpas. Bidragsbrottslagen bör utvidgas till att också omfatta juridiska personer och straffsatserna skärpas. Näringsförbudsreglerna bör skärpas.
Vi överväger också att införa krav på spårbara betalningsmedel som förutsättning för åtkomst till vissa välfärdssystem.
Läget är allvarlig. Den organiserade kriminaliteten riktad mot välfärden har utan tvekan ökat i omfattning och blivit mer sofistikerad. Brottsligheten dränerar samhället på resurser. Den är systemhotande. Om vi inte lyckas tränga tillbaka brottsligheten rubbas tilltron till välfärdssystemen.
Märkligt att detta kan fortgå inom stat, kommun och landsting denna förskingring utan att någon ställs till svars eller att ingen ställs till ansvar och döms till väldigt långa fängelsestraff för detta med förskingringen av medel från skattebetalarna?
Det började med löntagarfonderna och fortsatte sedan till Göteborgs kommun och klipp och klistra inom landshövdingeämbetet för att sedan smälla upp inom staten och för att inte glömma landstinget i Stockholm med Filippa R i spetsen.
Vad blev starffet för dessa makthavare?
Systemet är så släpphänt och lagstiftningen medvetet svag att jag börjat se olika stöd till arbetsgivare som just dolda företagsstöd. Detta då kontrollen av den stödbehövande allmänheten samtidigt skärpts.
De privata vinstintressen som alltmer ätit sig in i välfärden kräver allt mer av kostbara, skattefinansierade, kontrollinstanser för att stoppa fusk och ren brottslighet. Det stora sveket från arbetarrörelsen är att privatkapitaliser släppts in i verksamheter som inte handlar om att berika sig själv och aktieägarna utan är till för att tjäna medborgarna i första hand. Fler och dyrare kontroller kommer inte att lösa problemen, de som berikar sig hittar ständigt nya vägar. Endast den svåra vägen återstår, den som inget parti vågar sig på! Förbjud all privatisering av skola, vård och omsorg. Och för Guds skull – privatisera inte Arbetsförmedlingen! Vi har i färskt minne de skandaler som varit med inhyrda ”jobbcoacher” som inte åstadkommit annat än att svamla om ”positivt tänkande” och tvinga arbetslösa att gång på gång skriva om sina CV:n. Privatiseras arbetsförmedlingen så är det fritt fram för mer sånt, tro inget annat! Däremot kan säkert arbetsförmedlingen göras bättre men inte som privat företag!
Vi måste acceptera att vissa system inte är så ”kundvänliga” som man skulle önska om alla var ärliga med gott uppsåt. Vad skulle t.ex. hända om vi skulle kräva personligt besök med fingeravtryck för vissa utbetalningar?
Tror nuvarande regering dels tycker det blir svårt och för dyrt med all den personal som skulle åtgå för effektuera utredningens förslag, dels skulle man stöta sig med en uppsjö av föreningar av allsköns slag och många andra som (miss)brukar nuvarande möjligheter, att regeringen hellre tar stora svinnet och låter skattebetalarna stå för kalasen.
Karin Lundmark, hur menar du att förbjuda privatisering skulle hjälpa mot bidragsfusk?
Arbetsförmedlingen är redan privatiserad.
Det var längesedan Arbetsförmedlingen förmedlade jobb.
ja det är helt rätt uppfattat – jag påstår att förbud mot privatisering av välfärden skulle hjälpa mot det fusk som i stor skala bedrivs av de privata bolag som härjar inom vård- skola och omsorg, Caremaskandalen är bara ett exempel bland många, John Bauer är ett annat inom skolområdet. Samhällets möjlighet till kontroll är begränsad så fort det handlar om privata bolag, ”företagshemligheten” skyddas när insyn efterfrågas. Sverige är det land i världen som är allra mest ”öppet” när det gäller privatiseringen inom välfärden, i tex. USA är man oändligt mer restriktiv och ironiskt nog sneglar Trump på Sverige när han vill ”reformera” skolväsendet. Att Arbetsförmedlingen redan var privatiserad visste jag faktiskt inte, ber i så fall om ursäkt för min okunnighet – men avser du de privata bemanningsföretagen, som också berikar sig på inte minst arbetssökande ungdom, så förstår jag vad du menar.
Statliga och kommunala bolag är andra faktorer som gör det omöjligt med insyn.
Har ni kontrollerat hur manipuleringar och lagbrott inifrån myndigheterna krossar försäkringstagare som blir utan sin rättmätiga ersättning och försatta i ekonomisk vanmakt?