Industriarbetarnas tidning
Trots att han gjort allt rätt fick en arbetssökande flera gånger veta att han riskerade sanktioner. JO kritiserar Arbetsförmedlingen och anser att de måste se över sina rutiner.
KÄLLA: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, rapport 2016:19.
Läs också:
https://da.se/2017/01/allt-hardare-kontroll-av-arbetslosa%E2%80%89/
En arbetslös man från Stockholm tröttnade på att gång på gång få meddelanden om att Arbetsförmedlingen övervägde sanktioner mot honom. Justitieombudsmannen, JO, kritiserar nu Arbetsförmedlingen för att de utan grund har hotat mannen med sanktioner.
Dagens Arbete har nyligen granskat Arbetsförmedlingens kontroll av arbetslösa. Mannen som JO-anmälde myndigheten deltog i jobb- och utvecklingsgarantin och var därför skyldig att lämna in en aktivitetsrapport varje månad. Han måste dessutom besöka Arbetsförmedlingens kontor på bestämda tider.
Mannen följde instruktionerna, men två av aktivitetsrapporterna registrerades inte i tid i myndighetens system. Den första rapporten registrerades först två veckor efter att den kom in med post. Den andra rapporten kom på villovägar, fick efterlysas internt och hittades först 27 dagar efter att den hade kommit in.
Det blev inte heller dokumenterat att mannen kom till ett inbokat möte, som dock inte blev av på grund av att handläggaren var sjuk.
Arbetsförmedlingen var däremot effektivare på att meddela hoten om eventuella sanktioner. Tre gånger fick mannen ta emot sådana underrättelser. Han bestred varningarna och lyckades få ärendena avskrivna, vilket i sig var rätt.
Däremot ville mannen fortfarande veta om det kan vara riktigt att Arbetsförmedlingen hotar med sanktioner, när det i själva verket är myndigheten som inte har följt reglerna.
Nej, det var inte alls rätt konstaterar justitieombudsmannen Cecilia Renfors efter att ha granskat ärendet, samt tagit del av IAF:s inspektionsrapporter.
JO tycker att det finns skäl att kritisera Arbetsförmedlingen för bristerna, och anser att myndigheten måste se över sina rutiner så att ogrundade hot om sanktioner undviks i framtiden.
Just problemet med grundlösa hot om sanktioner som riktas mot arbetslösa uppmärksammades under 2016 i granskningar gjorda av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, IAF.
En granskning visade till exempel att hälften av alla återkallade anvisningar för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin, under tre månader sommaren 2015, var felaktiga. Myndigheten hade nämligen angett orsaker som inte längre fanns i regelverket.
Drygt ett halvår senare konstaterade IAF i en ny rapport att antalet ogrundade underrättelser till arbetslöshetskassorna hade minskat. Ett skäl var att Arbetsförmedlingen gick över från automatiska till halvautomatiska underrättelser när en sökande inte besökt eller kontaktat myndigheten enligt överenskommelse.
Systemförändringen innebär att arbetsförmedlaren manuellt måste godkänna underrättelsen innan den sänds iväg.
Under 2017 kommer IAF bland annat att granska Arbetsförmedlingens underrättelser och sanktioner inom aktivitetsstödet under åren 2015 och 2016. De ska också granska vilka beslut som underrättelser leder till, när det kan antas att en programdeltagare har misskött arbetssökandet, förlängt tiden i arbetslöshet eller själv orsakat sin arbetslöshet.
Arbetsförmedlingens hårdbantning har lett till att aktivitetsstödet på vissa orter bara räcker till dem som står allra längst från arbetsmarknaden. En som drabbas är Anders, som plötsligt gick miste om sin arbetsträning.
Jag går på aktivitet sedan två år tillbaka, men i somras drog Försäkringskassan in mitt aktivitetsstöd. Varför ska jag gå på en aktivitet när jag inte får någon ersättning?
Arbetslösa straffas med indragen ersättning om de inte skickar in sina aktivitetsrapporter. Nu öppnar regeringen för en regeländring.
Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.
Sven fick plötslig sitt aktivitetsstöd indraget på fem dagar, totalt 2 000 kronor. Trots att Arbetsförmedlingen visste att hans funktionshinder gör att han inte förstår skriven text och därför missat att aktivitetsrapportera.
Avskaffa aktivitetsrapporterna och se till att bidragsbrottslagen också omfattar företag.
Arbetsförmedlingen har haft en felaktig rutin som gjort att upp emot 25 000 arbetslösa de senaste två åren inte haft möjlighet att söka aktivitetsstöd från Försäkringskassan. I stället har de drabbade haft försörjningsstöd eller sjukersättning. Anledningen är en felaktig rutin hos Arbetsförmedlingen.
Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.
Efter Dagens Arbetes granskning har Samhall nu bestämt sig för att ha en nollvision för arbetsolyckor. ”Varje gång en medarbetare utsätts för risk är det ett misslyckande”, säger Samhalls marknadsdirektör Mats Eliasson.
Pernilla Enebrink, Almega Serviceföretagen: Problemen har varit kända sedan länge utan att politiken verkligen agerat.
74-årige John Johansson jobbar fortfarande på snickerifabrik. Han har inga planer på att gå i pension.
Man kan förstås säga att jag kan utbilda mig och ta ett jobb med bättre lön och på så sätt höja pensionen. Men Sverige skulle må ganska dåligt om alla som jobbade inom exportindustrin bytte jobb, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
De som jobbat hela livet och ändå har en låg pension ska få ett tillägg, och de som sliter ut sig i förtid ska ha rätt till en trygghetspension. Men för att klara detta måste mer pengar betalas in i pensionssystemet, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Marie Nilsson, ordförande IF Metall.
Den som sliter ut sig och inte kan jobba fram till pensionen bör inte straffas med att bli fattig, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Las, pensionen och strejkrätten. Vi måste angripa den förda politiken högljutt – låt inte allt handla om invandring, skriver Jasmin Cosic på IF Metall i Östergötland.
Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.
Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.
Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.
Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.
Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.
Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.
Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.
I ett slag försvann nästan alla kunderna. När norrmännen inte längre kunde ta sig över gränsen för att shoppa kom de inte heller till bilverkstan.
Scania, Volvo och andra stora industriföretag är de som tagit emot mest korttidsstöd under pandemin. ”Stödet har haft en väldigt stor betydelse för jobben”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilssson.
Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Behovet av fler bostäder gör att branschen klarat pandemin. Den gröna omställningen fortsätter att ge fler byggen av trä.
Att kommunicera digitalt har sina fördelar. Men i en förhandling vill man helst träffas face-to-face, inte via skärm, tycker Pappers förhandlare.
Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.
Bra att ni tar upp detta problem. Det är helt orimligt att arbetssökande som gjort allting rätt blir anmälda och bestraffade, inte för att de själva gjort något fel, utan för att Arbetsförmedlingen och Enheten Ersättningsprövning inte följt reglerna.
Har full förståelse att mannen som tas upp i artikeln tröttnade utan att vara insatt i ärendet. Han är inte ensam om detta, tusentals har och har haft samma erfarenhet av Arbetsförmedlingen. Och sannolikt kommer fler att få dela den erfarenheten om nu fler blir långtidsarbetslösa eller av andra skäl ställs utanför arbetsmarknaden när kontroll blir det centrala i brist på jobb. Det är faktiskt brist på jobb (anställningar) för långtidsarbetslösa och de som har en funktionsnedsättning även om det ”går bra för Sverige” och att det finns tusentals lediga jobb. Mer subventioner hörs, vilket ger jobb under en tidsbegränsat period. En win-win situation kan tyckas, men vad händer om det konkurrerar ut andra mer eftertraktade arbetssökande eller påverkar löneutvecklingen? Det här är inget nytt. Men problemet finns kvar och kommer så att göra tills jobben som ska lösa detta kommer fram. Det måste var den centrala uppgiften och problemet, i annat fall så blir kontrollfunktionen lite innehållslös. IAF gör ett bra jobb och kommer garanterat att få återkomma under lång tid framöver tid om inte utvecklingen vänder.
En annan fråga är hur mycket mer tål försäkringssystemen om det går överstyr och vad händer då?
Vore det helt otänkbart att istället för dra in ersättningen helt skjuta upp utbetalningen till nästa period då det är möjligt om regeringen envisas att gå på den hårda linjen?
Fler jobb, utbildning och matchning annars ligger vi jäkligt illa till.
Jag tycker inte att det spelar någon roll om rapporteringen kom in i tid eller ej, finns det godtagbart skäl till varför rapporteringen inte kom in i tid ska man inte väl inte straffas, jag vill poängtera att det nu inte finns arbete till alla och det spelar ingen roll hur många jobb man än söker om man inte får dom. Som arbetslös räknas man som mindre värd och lat. Den attityden brottas vi arbetslösa med dagligen och till råga på allt ju längre du varit arbetslös desto mindre blir ersättningen. Att bli straffad med en dags mindre ersättning är hårt nog när man redan är nere i 65%. Men för all del ta bort mer pengar från den som redan har så lite så kan våra fångvårds anstalter och härbärgen få expandera lite till då vi inte längre klarar av att betala det allra nödvändigaste. Det skapar väl nått jobb till de som blir anställda där när vi andra får försöka försörja oss på mindre lagliga vägar. fundera på om det är ett sådant samhälle du vill ha.
Jag tycker det är hemskt med dessa hot o varningar där man är helt rättslös. Min man har blivit varnad för att han inte kom till ett möte som han aldrig blivit kallad till.H an överklagade men nej, det godtogs ej. Antingen har handläggaren glömt skicka kallelsen (och inga sms som han brukar få). Eller har posten slarvat bort brevet. Med han har inte chans att rentvå sig. Så dåligt förhållningssätt att tro att alla luras. Nej,fy så hemskt det är att vara i arbetsförmedlingen eller försäkringskassans system.
Min son fick en varning, trots att han inte ens visste att det fanns möjlighet att söka ersättning eller förstått hur aktivitetsrapportering gick till. Han hade varit inskriven på arbetsförmedlingen 4 dagar när första aktivitetsrapporten skulle göras… Trist att bemöta unga på detta sätt. Om en person inte har lämnat in aktivitetsrapport första gången det ska göras, borde Arbetsförmedlingen ta reda på om information gått fram och stötta personen att lära sig systemet. Dessutom får en ung person ofta ca max 148:-/dag före skatt.
Man är väl inte tvingad att aktivitetsrapportera om man inte begär ut pengar?