Industriarbetarnas tidning
Trots att han gjort allt rätt fick en arbetssökande flera gånger veta att han riskerade sanktioner. JO kritiserar Arbetsförmedlingen och anser att de måste se över sina rutiner.
KÄLLA: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, rapport 2016:19.
Läs också:
https://da.se/2017/01/allt-hardare-kontroll-av-arbetslosa%E2%80%89/
En arbetslös man från Stockholm tröttnade på att gång på gång få meddelanden om att Arbetsförmedlingen övervägde sanktioner mot honom. Justitieombudsmannen, JO, kritiserar nu Arbetsförmedlingen för att de utan grund har hotat mannen med sanktioner.
Dagens Arbete har nyligen granskat Arbetsförmedlingens kontroll av arbetslösa. Mannen som JO-anmälde myndigheten deltog i jobb- och utvecklingsgarantin och var därför skyldig att lämna in en aktivitetsrapport varje månad. Han måste dessutom besöka Arbetsförmedlingens kontor på bestämda tider.
Mannen följde instruktionerna, men två av aktivitetsrapporterna registrerades inte i tid i myndighetens system. Den första rapporten registrerades först två veckor efter att den kom in med post. Den andra rapporten kom på villovägar, fick efterlysas internt och hittades först 27 dagar efter att den hade kommit in.
Det blev inte heller dokumenterat att mannen kom till ett inbokat möte, som dock inte blev av på grund av att handläggaren var sjuk.
Arbetsförmedlingen var däremot effektivare på att meddela hoten om eventuella sanktioner. Tre gånger fick mannen ta emot sådana underrättelser. Han bestred varningarna och lyckades få ärendena avskrivna, vilket i sig var rätt.
Däremot ville mannen fortfarande veta om det kan vara riktigt att Arbetsförmedlingen hotar med sanktioner, när det i själva verket är myndigheten som inte har följt reglerna.
Nej, det var inte alls rätt konstaterar justitieombudsmannen Cecilia Renfors efter att ha granskat ärendet, samt tagit del av IAF:s inspektionsrapporter.
JO tycker att det finns skäl att kritisera Arbetsförmedlingen för bristerna, och anser att myndigheten måste se över sina rutiner så att ogrundade hot om sanktioner undviks i framtiden.
Just problemet med grundlösa hot om sanktioner som riktas mot arbetslösa uppmärksammades under 2016 i granskningar gjorda av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, IAF.
En granskning visade till exempel att hälften av alla återkallade anvisningar för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin, under tre månader sommaren 2015, var felaktiga. Myndigheten hade nämligen angett orsaker som inte längre fanns i regelverket.
Drygt ett halvår senare konstaterade IAF i en ny rapport att antalet ogrundade underrättelser till arbetslöshetskassorna hade minskat. Ett skäl var att Arbetsförmedlingen gick över från automatiska till halvautomatiska underrättelser när en sökande inte besökt eller kontaktat myndigheten enligt överenskommelse.
Systemförändringen innebär att arbetsförmedlaren manuellt måste godkänna underrättelsen innan den sänds iväg.
Under 2017 kommer IAF bland annat att granska Arbetsförmedlingens underrättelser och sanktioner inom aktivitetsstödet under åren 2015 och 2016. De ska också granska vilka beslut som underrättelser leder till, när det kan antas att en programdeltagare har misskött arbetssökandet, förlängt tiden i arbetslöshet eller själv orsakat sin arbetslöshet.
Arbetsförmedlingens hårdbantning har lett till att aktivitetsstödet på vissa orter bara räcker till dem som står allra längst från arbetsmarknaden. En som drabbas är Anders, som plötsligt gick miste om sin arbetsträning.
Jag går på aktivitet sedan två år tillbaka, men i somras drog Försäkringskassan in mitt aktivitetsstöd. Varför ska jag gå på en aktivitet när jag inte får någon ersättning?
Arbetslösa straffas med indragen ersättning om de inte skickar in sina aktivitetsrapporter. Nu öppnar regeringen för en regeländring.
Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.
Sven fick plötslig sitt aktivitetsstöd indraget på fem dagar, totalt 2 000 kronor. Trots att Arbetsförmedlingen visste att hans funktionshinder gör att han inte förstår skriven text och därför missat att aktivitetsrapportera.
Avskaffa aktivitetsrapporterna och se till att bidragsbrottslagen också omfattar företag.
Arbetsförmedlingen har haft en felaktig rutin som gjort att upp emot 25 000 arbetslösa de senaste två åren inte haft möjlighet att söka aktivitetsstöd från Försäkringskassan. I stället har de drabbade haft försörjningsstöd eller sjukersättning. Anledningen är en felaktig rutin hos Arbetsförmedlingen.
Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
2456 personer inom tillverkningsindustrin varslades om uppsägning i mars. Är du en av dem? Då vill vi på DA komma i kontakt med dig!
Det krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.
Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.
Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.
Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.
En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.
För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.
Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.
Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.
På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.
Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.
Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]
Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.
Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Kanske kan våra inre känslostormar peka oss i en ny riktning, skriver Daniel Mathisen.
Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.
Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump
Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald
Bra att ni tar upp detta problem. Det är helt orimligt att arbetssökande som gjort allting rätt blir anmälda och bestraffade, inte för att de själva gjort något fel, utan för att Arbetsförmedlingen och Enheten Ersättningsprövning inte följt reglerna.
Har full förståelse att mannen som tas upp i artikeln tröttnade utan att vara insatt i ärendet. Han är inte ensam om detta, tusentals har och har haft samma erfarenhet av Arbetsförmedlingen. Och sannolikt kommer fler att få dela den erfarenheten om nu fler blir långtidsarbetslösa eller av andra skäl ställs utanför arbetsmarknaden när kontroll blir det centrala i brist på jobb. Det är faktiskt brist på jobb (anställningar) för långtidsarbetslösa och de som har en funktionsnedsättning även om det ”går bra för Sverige” och att det finns tusentals lediga jobb. Mer subventioner hörs, vilket ger jobb under en tidsbegränsat period. En win-win situation kan tyckas, men vad händer om det konkurrerar ut andra mer eftertraktade arbetssökande eller påverkar löneutvecklingen? Det här är inget nytt. Men problemet finns kvar och kommer så att göra tills jobben som ska lösa detta kommer fram. Det måste var den centrala uppgiften och problemet, i annat fall så blir kontrollfunktionen lite innehållslös. IAF gör ett bra jobb och kommer garanterat att få återkomma under lång tid framöver tid om inte utvecklingen vänder.
En annan fråga är hur mycket mer tål försäkringssystemen om det går överstyr och vad händer då?
Vore det helt otänkbart att istället för dra in ersättningen helt skjuta upp utbetalningen till nästa period då det är möjligt om regeringen envisas att gå på den hårda linjen?
Fler jobb, utbildning och matchning annars ligger vi jäkligt illa till.
Jag tycker inte att det spelar någon roll om rapporteringen kom in i tid eller ej, finns det godtagbart skäl till varför rapporteringen inte kom in i tid ska man inte väl inte straffas, jag vill poängtera att det nu inte finns arbete till alla och det spelar ingen roll hur många jobb man än söker om man inte får dom. Som arbetslös räknas man som mindre värd och lat. Den attityden brottas vi arbetslösa med dagligen och till råga på allt ju längre du varit arbetslös desto mindre blir ersättningen. Att bli straffad med en dags mindre ersättning är hårt nog när man redan är nere i 65%. Men för all del ta bort mer pengar från den som redan har så lite så kan våra fångvårds anstalter och härbärgen få expandera lite till då vi inte längre klarar av att betala det allra nödvändigaste. Det skapar väl nått jobb till de som blir anställda där när vi andra får försöka försörja oss på mindre lagliga vägar. fundera på om det är ett sådant samhälle du vill ha.
Jag tycker det är hemskt med dessa hot o varningar där man är helt rättslös. Min man har blivit varnad för att han inte kom till ett möte som han aldrig blivit kallad till.H an överklagade men nej, det godtogs ej. Antingen har handläggaren glömt skicka kallelsen (och inga sms som han brukar få). Eller har posten slarvat bort brevet. Med han har inte chans att rentvå sig. Så dåligt förhållningssätt att tro att alla luras. Nej,fy så hemskt det är att vara i arbetsförmedlingen eller försäkringskassans system.
Min son fick en varning, trots att han inte ens visste att det fanns möjlighet att söka ersättning eller förstått hur aktivitetsrapportering gick till. Han hade varit inskriven på arbetsförmedlingen 4 dagar när första aktivitetsrapporten skulle göras… Trist att bemöta unga på detta sätt. Om en person inte har lämnat in aktivitetsrapport första gången det ska göras, borde Arbetsförmedlingen ta reda på om information gått fram och stötta personen att lära sig systemet. Dessutom får en ung person ofta ca max 148:-/dag före skatt.
Man är väl inte tvingad att aktivitetsrapportera om man inte begär ut pengar?