Industriarbetarnas tidning

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

31 mars, 2017

Skrivet av

IF Metalls avgående förbundsordförande Anders Ferbe är nöjd med uppgörelsen.

– Härligt att få signera ett treårsavtal med möjlighet till reallöneökningar, bättre pensioner och en låglönesatsning.

Foto: Bea Tigerhielm

6,5 procent på tre år. Inklusive låglönesatsning och pengar till delpension.  Inga eftergifter när det gäller arbetstidens förläggning eller övertid.

– Vi har fått en bra, stabil uppgörelse helt i industriavtalets anda, säger Anders Ferbe.

Hur värderar du det sista avtalet du är med och förhandlar fram?

– Svårt att värdera eftersom varje avtal tecknas i sin tid. Men att vi har fått en låglönesatsning i våra kollektivavtal är naturligtvis banbrytande. Att man i avtalstexten, som i teknikavtalet, lägger en undre gräns på 24 000 kr som ska räknas upp – det känns bra.

Vilka eftergifter har ni gjort?

– Det finns egentligen ingenting som svider. Visst hade vi gärna sagt ja till några tiondelar till i löneökning. Visst, avtalet hade kunnat ha ett högre värde. Och arbetsgivarna säger tvärtom; det är lite högt men vi tar det ändå. Däri ligger kompromissen.

Av avtalets 6,5 procent avsätts en halv procent till delpensionen. Resten, 2 procent för vart och ett av de tre avtalsåren, går till potten. I avtalet finns en individgaranti. det innebär att alla som går på Teknikavtalet ska ha fått 1720 kronor mer i månaden innan nästa avtal träder i kraft.

Låglönesatsningen innebär att alla arbetsplatser där snittlönen ligger under 24 000 kronor får mer i potten än 2 procent.

–Det innebär att man kan få en högre kostnad än 6,5 procent på enskilda avtalsområden och enskilda företag. Men så är det med alla låglönesatsningar, säger Anders Ferbe.

Låglönesatsningen omfattar nära 30 000 medlemmar inom IF Metall. På Teknikavtalets riksavtal tjänar var fjärde kvinna under 24 000 kronor i månaden – på tvättavtalet tre av fyra.

Foto: David Lundmark

IF Metalls tyngsta motpart är Teknikföretagen. Dess förhandlingschef Anders Weihe såg ut att vara nöjd med uppgörelsen:

– När man har förhandlat i tre månader är det skönt att komma i mål. Vi är nog både missnöjda och nöjda på båda sidor.

Förra året var du väldigt missnöjd och du sa att det ”avtalet var ett misslyckande”, det blev för dyrt. Vad är skillnaden i år?

–  Trots allt ligger det här avtalet mer i linje med vad vi kan förvänta oss i omvärlden. Vi har en något förbättrad situation för svensk industri. Det är en bräcklig situation i världsekonomin, det kan vända neråt igen. Men om den utvecklas som det gör nu så är det här avtalet på en rimlig nivå, om än något för högt.

Är det just den skakiga omvärlden som gör det extra värdefullt för er att avtalet är treårigt?

– Ja det är det ju. Under förutsättning att det inte blir en jättekris igen. Vi hade ju ett treårsavtal 2007 som fullständigt slog fel med tanke på vad som hände 2008 med världsekonomin.

Tidigare har du sagt att kronor och ören i avtalet strider mot Industriavtalets anda. Där ska det bara vara procent. Och nu har du fått kronor och ören i avtalet. Hur känns det?

– Nej, vad jag har sagt är att om man skulle gå ut i konflikt för att få fram flera normer, då är Industriavtalet dött. Nu har vi inte hamnat där.

 Men det är ju en del av teknikavtalet som uttrycks i kronor och ören?

– Inte i Teknikavtalet. Vi har en begränsning för hur man beräknar företagspotten. Man räknar på de faktiska lönerna och för de förhållandevis få som tjänar under 24 000 kronor så räknar man på 24 000 kronor. Men det innebär inte att det blir ett krontal.

Om nu inte resten av arbetsmarknaden följer industrins märke vad gäller avtalets nivå eller längd?

–  Skälet till att industrin måste normera är ju att pengarna kommer därifrån. Om vi skulle leva på att du och jag beskattade varandra så skulle vi tvingas leva rätt så påvert.

En kommentar till “Båda parter nöjda med Teknikavtalet

  • Jag tycker att detta är alldels för dåliga nivåer på detta avtal.
    Andes Ferbe måste tycka att det är banbrytande på att det är så lågt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

Avtal klart för tvätterier

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk – i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

”Delpensionen är en framgång”

5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

”Avtalet som bröt ett tabu”

”Avtalet som bröt ett tabu”

I det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

”Det blir en mycket tuff resa”

”Det blir en mycket tuff resa”

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.