Fira rösträtten 100 år med att rösta på söndag”Historien borde lära oss att kampen för demokrati aldrig kan upphöra”, skriver Helle Klein på bloggen.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

Det nya arbetslivet

Foto: David Lundmark

Bemanningens baksida

Det är dubbelt så vanligt med arbetsskador bland inhyrda som bland fast anställda.  Varför?

Dagens Arbete och Handelsnytt går bakom branschens branta tillväxtkurva och hittar ungdomar som slits ut av monotona jobb och inte vågar klaga när det gör för ont.

Lyssna eller ladda ner granskningen:

Granskningen i korthet

1. Inhyrda löper större risk att skadas och bli sjuka av jobbet. Arbetsskador är dubbelt så vanligt bland inhyrda.

2. Arbetet organiseras i dag för att passa bemanningsbranschen. Människor ska lätt kunna bytas ut och då blir jobbet ensidigt och monotont.

3. Bemanningsbranschenväxer. På fyra år har IF Metall fyrdubblat antalet bemanningsanställda medlemmar.

Branschens historia

1935: Privat arbetsförmedling förbjuds.

1980-talet: Monopolet på arbetsförmedling debatteras.  

1991: Förbudet mjukas upp.  

1993: Lagen om privat arbetsförmedling börjar gälla. Det blir tillåtet att hyra ut och förmedla arbetskraft i vinstsyfte. Antalet bemanningsanställda ökar snabbt.  

2000: Anställningsformen sprids över landet. Cirka 42 000 personer jobbar nu för bemanningsföretag. Ett kollektivavtal tecknas mellan LO-förbunden och Bemanningsföretagen.  

2008: Bemanningsdirektivet träder i kraft och öppnar upp för fri rörlighet mellan länderna. EU erkänner bemanningsföretag som arbetsgivare och tvingar alla medlemsländer att följa efter. Sverige tar tid på sig.  

2012: Bemanningsföretagen anmäler regeringen till EU-kommissionen för att det ännu inte finns något lagförslag. Kommissionen hotar med att dra Sverige till EU-domstolen.  

2013: En ny lag om uthyrning av arbetskraft träder i kraft.

2015: Nästan 75 000 är bemanningsanställda i Sverige. Branschen växer från år till år. Allra kraftigast ökar inhyrning inom lager och industri.

I dag: Totalt finns det cirka 600 bemanningsföretag i Sverige. Några få bjässar dominerar branschen, men de små blir större. En tredjedel av landets privata arbetsplatser hyr in personal. Tillverkningsindustrin är den bransch som använder mest bemanning.  Framtiden. I samtliga delar av landet växer bemanningsbranschen. 

Källor: Arbetsmiljöverket, Bemanningsföretagen

Läs också:

”Erik har plockat 10 ton varor om dagen i flera år” | Handelsnytt

Karl är 26 år och har varit bemanningsanställd sedan gymnasiet, först på ett lager, sedan som inhoppare på diverse olika arbetsplatser och nu som montör i industrin. Ingen av hans vänner har sökt jobb via Arbetsförmedlingen. De går direkt till bemanningsbolagen eller blir hänvisade dit av kundföretagen. Själv hittade Karl sitt jobb på Blocket.

Karl vill inte gå ut med var han jobbar eller i vilken stad han bor. Han och hans bemanningsanställda kollegor har lärt sig vad som händer om de säger emot. Flera arbetskamrater har försvunnit från fabriken efter att ha ifrågasatt villkoren. Häromveckan började en nyanställd på linan bredvid Karl. Han blev bara kvar en vecka för han hann inte med. 50 sekunder har montörerna på sig att skruva ihop detaljerna på de föremål de tillverkar. 50 sekunder, igen och igen, från morgon till kväll.

– Det börjar kännas i handlederna, säger Karl och pekar på senorna på underarmen.

– Och i ländryggen för vi står upp hela dagarna. De fasta har fått rejäla skor. Till oss köpte bemanningsbolaget in de billigaste.

Medan facket centralt uppger sig ha ganska god kontroll över bemanningsbranschen ger de lokala ombudsmännen en annan bild.

”Det är ofta unga killar mellan 18 och 25 år som har ont överallt efter ett år. Det är kanske deras första jobb och de är slut och sönder.”

– Jag får väldigt många telefonsamtal från inhyrda som berättar att de blir satta på de mest monotona och slitiga arbetsuppgifterna, berättar Johan Sandberg på IF Metall i Malmö.

Samtalen från bemanningsanställda brukar låta: ”Ryggen pajade. Sen blev jag uppsagd.”

– Det kan vara att man har en arbetsuppgift som de fasta inte vill göra på arbetsplatsen, som är för monoton och slitsam och som man då tar in bemanning på, säger Johan Sandberg, som jobbar tätt ihop med Suzanne Jensinger på fackförbundet Handels.

Suzanne Jensinger driver ett fall åt en kvinna som inte orkar jobba lika mycket längre.

– Hon har så många olika arbetsställen och så många olika arbetstider där hon hela tiden ska vara så himla flexibel och nu vill arbetsgivaren att hon ska jobba kvällar och nätter också. Det går inte längre. Kroppen säger ifrån.
Fredrik Ståhlberg, ombudsman på Handels avdelning i Stockholm, berättar att kundföretag inte tar emot inhyrda med rehabbehov.

–  Det är ofta unga killar mellan 18 och 25 år som har ont överallt efter ett år. Det är kanske deras första jobb och de är slut och sönder.

Arbetsmiljöverkets statistik visar att arbetsskador är dubbelt så vanligt bland inhyrda. Hösten 2016 drog myndigheten i gång en andra inspektionsrunda av bemanningsbranschen där 150 bemanningsbolag och 260 kundföretag granskats hittills. I slutet av februari 2017 hade inspektörerna hittat 1 050 brister.

– Om man ska raljera lite så handlar det om slit- och slängmentalitet. Företagen marknadsför sig med att de levererar unga och friska människor som är på topp. Får de några besvär är kunderna inte intresserade av att hyra in personerna längre, säger Heli Aarnipuro, nationell samordnare för inspektionsinsatsen.

Forskningen är skral, men de få vetenskapliga studier, 45 relevanta i hela världen, visar på entydiga resultat: Inhyrda mår sämre, är sjukare och skadas oftare på jobbet.

Bemanningsanställda får arbetsuppgifter som ordinarie personal inte vill göra, enkla men också mer riskfyllda. Att inhyrda hoppar runt mellan olika företag gör det också svårt att efteråt säga på vilken arbetsplats belastningsskadan uppstått och det påverkar möjligheterna att få ersättning. Medan arbetsmiljön har förbättrats för fast anställda har de inhyrda tagit över skadorna, visar forskningen.

Vid Lunds universitet har belastningsergonomen Inger Arvidsson och hennes forskarteam i snart 25 år mätt muskelbelastningar i 50 olika yrken.

– Montör är ett klassiskt yrke där man kan komma upp i både höga rörelsehastigheter och ha kraftkrävande moment. Det vet vi är skadligt. Många får ont och blir sjuka, säger Inger Arvidsson.

De tunga lyften och allra mest ansträngande arbetsställningarna har industrin fått bort. Arbetet har också blivit effektivare. Men rationaliseringarna har i sin tur gjort jobben mer ensidiga och monotona för personalen. På många fabriker är arbetsinnehållet litet och produktionen tillbaka vid hur det såg ut förr i tiden.

Under 80-talet var löpande band regel i industrin. Belastningsskadorna ökade kraftigt. Stora resurser satsades på forskning som visade att lätta arbetsuppgifter var skadliga för kroppen just för att de var så ensidiga.

För att minska skadorna ökade man arbetsinnehållet. På Volvo kunde en arbetsgrupp bygga en hel hytt tillsammans. Variationen ökade. Färre blev sjuka. Men kring millennieskiftet kom löpande bandet tillbaka genom lean produktion. Nu skulle industriarbetaren stå på en och samma station och bli expert på just det arbetsmomentet. Varje moment klockades och fick bara ta ett visst antal sekunder för att produktionen skulle löpa och lager undvikas.

Personalen fick återigen ensidiga och monotona arbetsuppgifter trots att forskningen tydligt visar att det är så skadorna uppstår. Den växande bemanningsbranschen och strävan efter flexibilitet är en förklaring, menar ombudsmannen på IF Metall, Tommy Thunberg Bertolone. Han har sett hur medlemmarna slits ut i förtid.

– Värst är det för bemanningsanställda som hyrs in på en eller ett fåtal stationer. Det minskar variationen för alla på fabriken.

Arbetet har med andra ord utformats för att inhyrda ska kunna sättas in snabbt utan upplärning på enkla monteringsjobb.

– Filosofin bakom lean är det inget fel på, men det vi ser är en avmagrad lean där man bara använder sig av verktygen och tappat bort hela biten med att utveckla människan.

–  Arbetet måste organiseras på ett annat sätt, menar Tommy Thunberg Bertolone.

Forskarna i Lund vill gå ett steg längre och införa gränsvärden för belastningsskador precis som för kemikalier. Inger Arvidsson och hennes kollegor har utvecklat metoder för tekniska mätningar av arbetsbelastningen. Nu jobbar de hårt för att få Arbetsmiljöverket med på tåget.

I tre år har Karl jobbat som inhyrd montör på samma fabrik. En eller två gånger i veckan kommer hans chef på bemanningsföretaget till arbetsplatsen, men det brukar gå månader utan att de pratar med varandra. Hade det inte varit för loggan på byxan och de billigare arbetsskorna vore det omöjligt att säga vem som är anställd på fabriken och vem som är inhyrd från bemanningsbolag. Bara ibland blir det tydligt. Som när en chef på kundföretaget kommer in och säger till de inhyrda att nu måste ni gå hem. Det finns inget arbete åt er den här veckan. Karl som är fast på sitt bemanningsbolag har till skillnad från ”timmisarna” garantilön, hundra kronor i timmen, så han klarar sig.

– Ekonomiskt är det inga problem. Det är mer osäkerheten och rädslan.

När fabriken inte har något arbete åt Karl ringer bemanningsbolaget och säger åt honom var han ska jobba i stället. Även om arbetet ligger i en annan stad måste han ta det.

– Annars förlorar jag min garantilön. Det spelar ingen roll att jag inte har körkort och det knappt går några bussar dit.

I fjol gick Karl ur facket.

– Fabrikens lokala klubb kämpar på. De är schyssta. Men de kämpar emot oss 80 procent som är inhyrda. De vill göra sig av med oss och behålla de fasta. Jag förstår att facket måste göra så, men för mig som varit bemanningsanställd hela livet blir det orimligt att vara med.

Karl sitter tyst en stund och säger sedan:
– Ärligt talat känns det som om facket sovit i fem år. De hänger inte med. Vi inhyrda är ju kärnan av arbetskraften i dag. De fasta ett undantag. Facket jobbar för dem som är kvar.


För att komma åt avarter
har LO:s 14 fackförbund delat upp de många bemanningsbolagen mellan sig. IF Metall ansvarar till exempel för stora bjässar som Manpower, Randstad och Lernia.

– Vi måste hela tiden bevaka så att företagen håller sig till avtalen. Efter krisen poppade det upp massor med bemanningsbolag och många anställdes på detta rörliga sätt, säger Anna Gustafsson, som ansvarar för bemanningsbranschen på IF Metalls huvudkontor i Stockholm.

I södra Skåne har facket tagit samverkan ett steg längre och startat en bemanningsavtalsgrupp. Ombudsmännen här arbetar praktiskt ihop med enskilda fall.

– Vi märkte att de försökte spela ut oss LO-förbund mot varandra eftersom så många bemanningsanställda hoppar mellan branscherna. Ena dagen kan man vara i industrin och nästa på ett lager, säger Johan Sandberg.

– Bland yngre är det inte ovanligt med fem sex olika anställningar, fortsätter ombudsmannen.

För fyra år sedan hade IF Metall 2 500 bemanningsanställda medlemmar. I dag är de 10 000. För varje ekonomisk kris har bemanningsbranschen stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. När facket bestämde sig för att acceptera lösningen som ett sätt för företagen att överleva toppar och dalar så var det i tron att bemanning var vägen till tryggare anställning hos kunden.

Men på Karls arbetsplats är det precis tvärtom. Bemanning har blivit en permanent lösning. I fabriken där han jobbar har de inhyrda ökat från år till år. Medelåldern är låg. De bemanningsanställda är mellan 20 och 30 år medan de fasta är 30 till 40. Nästan ingen montör är över 40 år. Kroppen håller inte. Genom att göra sig av med äldre utslitna kan kundföretaget ta in yngre bemanningsanställda som jobbar snabbare och är lättare att göra sig av med vid en nedgång. Karl ser ingen annan förklaring för fabriken går med miljardvinst och montörer behövs ju.

– Ännu har vi inte ersatts med robotar eller flyttat utomlands, säger han.

Dagens Arbete och Handelsnytt har varit i kontakt med förtroendevalda på de 40 största arbetsplatserna inom lager och industri. På de 20 lager i landet där Handels har flest medlemmar svarar 13 att de har inhyrda. ”De ska ha samma skydd men tyvärr har de mer tryck på sig att prestera än oss fast anställda”, berättar en facklig representant.

På landets tjugo största industrier svarar 16 huvudskyddsombud på enkäten. Åtta av de som svarade har bemanningsanställda. ”Vi ser problem med att bemanningsanställda inte vill säga till att man har krämpor”, uppger ett av IF Metalls huvudskyddsombud i enkäten.

Vi gick också igenom bemanningsjobb via Arbetsförmedlingen, dammsög Platsbanken på lediga tjänster inom industri och lager. Men skörden blev klen. Så vi gick vidare till bemanningsbolagens egna hemsidor och blev sittande i veckor – för det är här jobben finns. Och det vanligast förekommande ordet i annonserna är: Flexibel.

Flexibel betyder böjlig och anpassningsbar.

Vi söker dig som är flexibel, tillmötesgående och har en positiv inställning.
Ett högt arbetstempo och fysiskt tungt arbete är inget problem för dig.
Som person är du pigg och glad!
Observera att du måste vara studerande eller ha en annan huvudsaklig sysselsättning på minst 50 procent för att kvalificera dig för den här tjänsten.

Hos bemanningsbolagen finns hur många jobb som helst.

– Annonserar man hos Arbetsförmedlingen är risken att man får 200 svar varav 190 söker för att de måste. Då är det en bekvämare väg att gå via bemanningsbolagen. Och funkar det inte kan man göra sig av med personalen snabbt, säger Johan Sandberg på IF Metall.

Bortsett från att kroppen tar stryk finns problemet med formuleringen ”annan huvudsaklig sysselsättning”.
Bemanningsbolagen har hittat ett kryphål i reglerna som gör att de kan anställa utan garantilön om sökanden uppger sig vara studenter.

I den massiva högen med jobbannonser är det påfallande många som söker personal med annan huvudsaklig sysselsättning. I en annons som Arbetsmiljöverket fiskade upp inför sin tillsynskampanj av bemanningsbranschen står det:

Vi ser gärna att du har ett flexibelt schema. Och lite längre ner: Vi förutsätter att du även är flexibel, ansvarsfull och du inte är främmande för att hoppa in med kort varsel. Det är också viktigt att du klarar av att arbeta under hög arbetsbelastning och att du klarar av monotona arbetsuppgifter.

– Att de får folk som söker är helt otroligt, säger Anna Gustafsson, IF Metall, när vi visar henne annonsen.

Johan Sandberg berättar att det finns de mest löjliga varianter:

– Jag har haft fall där uthyrda utan garantilön och utan någon som helst trygghet bara har kunnat visa upp intyg från en gitarrkurs på ABF.

Bemanningsbolagen sätter dit varandra ibland.

– De skvallrar på varandra. Om vi driver ett ärende på ett ställe och det ser likadant ut på ett annat så tycker de såklart att det är viktigt för oss att vara konsekventa, förklarar han.

Anställda som inte studerar mer än på pappret är Suzanne Jensinger på Handels vaksam på.

– De har mer eller mindre blivit tvingade att skaffa ett intyg för att få jobbet. Falska intyg är ett problem, men det är medlemmarna som måste våga komma fram. Det räcker inte att ringa och berätta, säger hon.

Johan Sandberg brukar få omkring tio samtal i veckan från bemanningsanställda som har anställts på felaktiga sätt, men när han frågar om facket ska ta i det så vågar de inte.

– Nä, jag vill ju ha fast anställning, säger de. Det finns en klar rädsla. Samma sak om en tidning skriver om dem. I nio av tio fall åker man ut.

”Vi står upp och monterar hela dagarna och bemanningsföretaget köpte in de billigaste arbetsskorna man kunde hitta”, berättar Karl som jobbat som bemanningsanställd på en och samma fabrik i flera år. Foto: David Lundmark

Karl jobbar än så länge kvar som inhyrd montör på fabriken.

– Visst känner jag av ryggen och handlederna, men än så länge är det okej. Frågan är hur länge kroppen pallar, fem år till, tio? frågar sig Karl som vet flera lite äldre kollegor som fått sluta på grund av belastningsskador.

Egentligen skulle han vilja ställa upp med hela sin identitet i tidningen och berätta om livet som bemanningsanställd, men så länge han jobbar kvar så vågar han inte.

– Då kommer det gå som för min kollega, tvåbarnspappan, som ifrågasatte villkoren och skickades hem.


et@da.se

1Kommentarer

Mikael:

Som runthoppad på flera olika bemanningar i många år kan jag bara säga såhär … Känns som viktigare än någonsin att ta Amiensdeklarationen in i 2000-talet och bryta de konstgjorda gränserna mellan yrkesgränserna, decentralisera beslutsfattande till de lokala samorganisationerna, och låta de mest prekära och exploaterade arbetarna få en avgörande röst i det nya gräsrotsfacket

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Bemanningens pris

INHYRNINGFör 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

Bakom den europeiska jobbexplosionen

UtblickSedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Många får jobb hos kundföretaget

Ungdomar och utlandsfödda har större chans att få jobb på bemanningsföretag än hos andra arbetsgivare. Många går snabbt vidare till jobb hos kundföretagen.

”Av 110 operatörer är 46 inhyrda”

Catharina Berlin var klubbordförande 1998 på Evox-Rifa i Gränna, där anställda sades upp för att ersättas med inhyrda dagen därpå. Vad hände sedan?

”Det blev för dyrt att hyra in personal”

För tre år sedan var varannan arbetare inhyrd på Hjältevadshus. När DA nu kollar igen finner vi att bilden förändrats helt.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

1

Var är debatten, var är kraven?

Krönika"Bemanningsavtalet är mer eller mindre ett bevis på att facket har misslyckats med att kontrollera villkoren", skriver Sara Flink om avtalet som löpte ut i dag.

Scanias kamp mot belastningsskador

På Scania har man på ett år minskat andelen inhyrda från 80 till 8 procent och jobbar aktivt mot belastningsskador: "Det kan går på tre veckor, en månad att bygga upp en skada", säger Christian Lindström på de inhyrdas egna fackklubb.

1

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

LEDARE"Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

"Vi söker en bredare syn"

Debatt"Vi i IF Metall vill hitta lösningar som både kan tillgodose företagens behov av ökad flexibilitet och de anställdas behov av ökad trygghet", skriver Veli-Pekka Säikkälä i en replik till Bemanningsföretagen.

5

"Ni saknar förankring i verkligheten"

Debatt"Det är som att se två visionärer måla varsin tavla föreställande någonting helt annat än vad det egentligen är", skriver André Börvall på DA Debatt.

2

"Ni utmanar den svenska bemanningsmodellen"

Debatt"Ingen kommer att tjäna på en facklig reglering där bemanningsanställda med automatik ska övergå i anställning hos kundföretaget."

1

IF Metall: Så kan flexibiliteten bli tryggare

Debatt"Om man stänger möjligheten till flexibilitet på ett håll ökar trycket från ett annat. Därför behövs en strategi som vilar på flera ben", skriver Veli-Pekka Säikkälä på IF Metall i den pågående debatten om inhyrning av arbetskraft.

12
André Börwall

"LO-facken skjuter sig själva i foten"

DebattFacken skjuter sig själva i foten när de inte driver de bemanningsanställdas frågor hårdare, skriver André Börvall, före detta klubbordförande för Proffice i Helsingborg, angående nya bemanningsavtalet.

5

"Utan organisering blir det julafton året runt"

Debatt"För att kunna försvara vårt avtal måste det ges bättre möjligheter att organisera inhyrda. Annars chansar många företag på att komma undan med sämre villkor." Johan Sandberg, ombudsman för IF Metall i Sydvästra Skåne.

Dags för nytt avtal för inhyrda

InhyrningBemanningsfrågan är en av industrins mest eldfängda frågor. Om några veckor möts parterna för att förhandla om ett nytt avtal, det nuvarande går ut den sista april.

7

Här är LO-fackens krav

Facken kräver höjd garantilön, stopp för vikariat samt lön för all tid som den anställde är tillgänglig. Motparten önskar fler anställningsformer i bemanningsavtalet.

6

"Bäckström verkar tondöv"

LedareDA:S chefredaktör Helle Klein svarar branschorganisationens vd i debatten om det nya bemanningsavtalet.

"Arbetsgivarna håller sig till avtalet"

Debatt"Det är en historielös bild av verkligheten", skriver Henrik Bäckström på Bemanningsföretagen.

1

"Stoppa det moderna slaveriet"

Ledare"Många upplever att arbetsgivare försöker runda las med hjälp av bemanningsavtalet", skriver Helle Klein i en ledare.

Bemanningsbranschen vill fortsätta att öka

"Rimligt att fördubbla omsättningen", tror Henrik Bäckström på Bemanningsföretagen.

"Jag kan ju inte neka till att jobba"

Jobba när kunden vill. Det är affärsidén för bemanningsföretagen. Andreas (påhittat namn) berättar hur det är att aldrig vara riktigt ledig.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Det är fränt på riktigt”

ProfilenSuget i magen och känslan att flyga och inte veta var bilen landar. Kartläsaren Frida Lindström berättar om kontroll och åksjuka, och hur hon håller reda på höger och vänster.

Pappers har fått ny ordförande

Pontus Georgsson – så heter Pappers nya förbundsordförande. ”Det känns fantastiskt, nästan ofattbart!” säger förbundets förhandlingschef som nu tar över efter Matts Jutterström.

EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

3

Ladda ner DA nr 5 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

V-Tab tappar tryckuppdraget för MittMedia

Vid årsskiftet går MittMedias tryckavtal med V-Tab ut, och tio tidningar ska då flytta till MittMedia-koncernens egna tryckerier. Värst drabbas V-Tab i Västerås, som förlorar åtta titlar.

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

Dekalbolaget, Sala. Foto: Fredrik Swartling

”Kan sakna att jobba med kroppen”

ÖGONBLICKET Klockan är 10.32 på Dekalbolaget i Sala. Victor Hermansson jämför utskrifterna från nya skrivaren.

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Pappers hoppar av Las-förhandlingar

Pappers hoppar av de centrala förhandlingarna om arbetsrätten, som nu pågår mellan fack och arbetsgivare.

3

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

IF Metall stämmer företag för brott mot kollektivavtalet

ARBETSDOMSTOLENIF Metall stämmer ett företag i Uppsala inför Arbetsdomstolen. Företaget har infört sammanfallande semesterår, trots att det enligt facket bryter mot semesterlagen och kollektivavtalet.

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström 1961–2019. Foto: ADAM DAVER

Matts Jutterström är död

Matts Jutterström är död. Pappers ordförande blev bara 58 år. Han sörjs närmast av sin fru Andrea och barn och barnbarn. Han sörjs av alla oss som fick förmånen att träffa honom och arbeta tillsammans med honom.

3
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

Så skyddar du öronen

KOLL PÅ | ARBETSSKADORSkippar du hörselkåporna? Tänk om, bullerskador kommer ofta smygande – men kan skada dina öron för livet.

”Det är skönt att få ta i”

ProfilenHalva veckan väver Petra Elström exklusiva mattor i Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Men det är bland kossorna som hennes vecka kommer i balans.

Ångermanländska Husum är det bruk som har den största Pappersavdelningen i landet. Foto: PER ÅGREN

Metsä miljardsatsar i Husum

Metsä Boards massabruk i Husum ska bli effektivare och mer miljövänligt. Därför har ägaren nu beslutat att satsa tre miljarder kronor på bruket. ”Jäkligt bra!” säger Pappers avdelningsordförande Kenneth Olsson.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Dödsolycka i Södra Sandby

En man i 20-årsåldern omkom igår efter en arbetsplatsolycka på en betongfabrik i Södra Sandby utanför Lund.

”Vi har tagit hem en massa jobb”

VAD HÄNDE SEN ?Tryckeriet JMS hade gått i konkurs. Tryckaren Micke Carlsson var en i ett gäng anställda som tömde sina sparkonton och startade om i slutet av 2013.

IF Metall stämmer bilvårdsföretag

16 bilvårdsarbetare i Göteborg har haft för låga löner, enligt IF Metall. Därför stämmer facket arbetsgivaren inför Arbetsdomstolen, AD.

4

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Las ska utredas på ett år

Regeringen har nu tillsatt utredningen som på ett år ska föreslå ändringar i lagen om anställningstrygghet, bland annat ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Men om parterna under tiden kan enas om en förändrad Las kan deras förslag bli lag i stället för utredarens.

8

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

PerspektivSvensk basindustri har svårt att hitta rätt arbetskraft och hämmas av höga lönekostnader och krångliga tillståndsprocesser, enligt Industriarbetsgivarna. DA:s Harald Gatu har läst nya rapporten och konstaterar att nästa års avtalsrörelse redan har börjat.

1

Månadsklocka ska ge färre ­olyckor

ARBETSMILJÖ Ett tema per månad. Så arbetar Kvarn­sveden för att öka säkerhetstänket på bruket. ”Det blir lättare när man har en sak i taget att ­fokusera på”, säger huvudskyddsombudet Jan Grundelius.

Trumps kamp i Sundsvall

HANDELSKRIGUSA:s sanktioner mot ryska oligarker gjorde att Robert Sundin och hans 500 arbetskamrater på Kubal fick gå nio månader under hot om arbetslöshet. Nu när den faran är avvärjd möter DA ändå oro för vad som ska bli nästa kris.

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.