Bemanningens baksida

Det är dubbelt så vanligt med arbetsskador bland inhyrda som bland fast anställda.  Varför?

Dagens Arbete och Handelsnytt går bakom branschens branta tillväxtkurva och hittar ungdomar som slits ut av monotona jobb och inte vågar klaga när det gör för ont.

Karl är 26 år och har varit bemanningsanställd sedan gymnasiet, först på ett lager, sedan som inhoppare på diverse olika arbetsplatser och nu som montör i industrin. Ingen av hans vänner har sökt jobb via Arbetsförmedlingen. De går direkt till bemanningsbolagen eller blir hänvisade dit av kundföretagen. Själv hittade Karl sitt jobb på Blocket.

Karl vill inte gå ut med var han jobbar eller i vilken stad han bor. Han och hans bemanningsanställda kollegor har lärt sig vad som händer om de säger emot. Flera arbetskamrater har försvunnit från fabriken efter att ha ifrågasatt villkoren. Häromveckan började en nyanställd på linan bredvid Karl. Han blev bara kvar en vecka för han hann inte med. 50 sekunder har montörerna på sig att skruva ihop detaljerna på de föremål de tillverkar. 50 sekunder, igen och igen, från morgon till kväll.

– Det börjar kännas i handlederna, säger Karl och pekar på senorna på underarmen.

– Och i ländryggen för vi står upp hela dagarna. De fasta har fått rejäla skor. Till oss köpte bemanningsbolaget in de billigaste.

Medan facket centralt uppger sig ha ganska god kontroll över bemanningsbranschen ger de lokala ombudsmännen en annan bild.

”Det är ofta unga killar mellan 18 och 25 år som har ont överallt efter ett år. Det är kanske deras första jobb och de är slut och sönder.”

– Jag får väldigt många telefonsamtal från inhyrda som berättar att de blir satta på de mest monotona och slitiga arbetsuppgifterna, berättar Johan Sandberg på IF Metall i Malmö.

Samtalen från bemanningsanställda brukar låta: ”Ryggen pajade. Sen blev jag uppsagd.”

– Det kan vara att man har en arbetsuppgift som de fasta inte vill göra på arbetsplatsen, som är för monoton och slitsam och som man då tar in bemanning på, säger Johan Sandberg, som jobbar tätt ihop med Suzanne Jensinger på fackförbundet Handels.

Suzanne Jensinger driver ett fall åt en kvinna som inte orkar jobba lika mycket längre.

– Hon har så många olika arbetsställen och så många olika arbetstider där hon hela tiden ska vara så himla flexibel och nu vill arbetsgivaren att hon ska jobba kvällar och nätter också. Det går inte längre. Kroppen säger ifrån.
Fredrik Ståhlberg, ombudsman på Handels avdelning i Stockholm, berättar att kundföretag inte tar emot inhyrda med rehabbehov.

–  Det är ofta unga killar mellan 18 och 25 år som har ont överallt efter ett år. Det är kanske deras första jobb och de är slut och sönder.

Arbetsmiljöverkets statistik visar att arbetsskador är dubbelt så vanligt bland inhyrda. Hösten 2016 drog myndigheten i gång en andra inspektionsrunda av bemanningsbranschen där 150 bemanningsbolag och 260 kundföretag granskats hittills. I slutet av februari 2017 hade inspektörerna hittat 1 050 brister.

– Om man ska raljera lite så handlar det om slit- och slängmentalitet. Företagen marknadsför sig med att de levererar unga och friska människor som är på topp. Får de några besvär är kunderna inte intresserade av att hyra in personerna längre, säger Heli Aarnipuro, nationell samordnare för inspektionsinsatsen.

Forskningen är skral, men de få vetenskapliga studier, 45 relevanta i hela världen, visar på entydiga resultat: Inhyrda mår sämre, är sjukare och skadas oftare på jobbet.

Bemanningsanställda får arbetsuppgifter som ordinarie personal inte vill göra, enkla men också mer riskfyllda. Att inhyrda hoppar runt mellan olika företag gör det också svårt att efteråt säga på vilken arbetsplats belastningsskadan uppstått och det påverkar möjligheterna att få ersättning. Medan arbetsmiljön har förbättrats för fast anställda har de inhyrda tagit över skadorna, visar forskningen.

Vid Lunds universitet har belastningsergonomen Inger Arvidsson och hennes forskarteam i snart 25 år mätt muskelbelastningar i 50 olika yrken.

– Montör är ett klassiskt yrke där man kan komma upp i både höga rörelsehastigheter och ha kraftkrävande moment. Det vet vi är skadligt. Många får ont och blir sjuka, säger Inger Arvidsson.

De tunga lyften och allra mest ansträngande arbetsställningarna har industrin fått bort. Arbetet har också blivit effektivare. Men rationaliseringarna har i sin tur gjort jobben mer ensidiga och monotona för personalen. På många fabriker är arbetsinnehållet litet och produktionen tillbaka vid hur det såg ut förr i tiden.

Under 80-talet var löpande band regel i industrin. Belastningsskadorna ökade kraftigt. Stora resurser satsades på forskning som visade att lätta arbetsuppgifter var skadliga för kroppen just för att de var så ensidiga.

För att minska skadorna ökade man arbetsinnehållet. På Volvo kunde en arbetsgrupp bygga en hel hytt tillsammans. Variationen ökade. Färre blev sjuka. Men kring millennieskiftet kom löpande bandet tillbaka genom lean produktion. Nu skulle industriarbetaren stå på en och samma station och bli expert på just det arbetsmomentet. Varje moment klockades och fick bara ta ett visst antal sekunder för att produktionen skulle löpa och lager undvikas.

Personalen fick återigen ensidiga och monotona arbetsuppgifter trots att forskningen tydligt visar att det är så skadorna uppstår. Den växande bemanningsbranschen och strävan efter flexibilitet är en förklaring, menar ombudsmannen på IF Metall, Tommy Thunberg Bertolone. Han har sett hur medlemmarna slits ut i förtid.

– Värst är det för bemanningsanställda som hyrs in på en eller ett fåtal stationer. Det minskar variationen för alla på fabriken.

Arbetet har med andra ord utformats för att inhyrda ska kunna sättas in snabbt utan upplärning på enkla monteringsjobb.

– Filosofin bakom lean är det inget fel på, men det vi ser är en avmagrad lean där man bara använder sig av verktygen och tappat bort hela biten med att utveckla människan.

–  Arbetet måste organiseras på ett annat sätt, menar Tommy Thunberg Bertolone.

Forskarna i Lund vill gå ett steg längre och införa gränsvärden för belastningsskador precis som för kemikalier. Inger Arvidsson och hennes kollegor har utvecklat metoder för tekniska mätningar av arbetsbelastningen. Nu jobbar de hårt för att få Arbetsmiljöverket med på tåget.

I tre år har Karl jobbat som inhyrd montör på samma fabrik. En eller två gånger i veckan kommer hans chef på bemanningsföretaget till arbetsplatsen, men det brukar gå månader utan att de pratar med varandra. Hade det inte varit för loggan på byxan och de billigare arbetsskorna vore det omöjligt att säga vem som är anställd på fabriken och vem som är inhyrd från bemanningsbolag. Bara ibland blir det tydligt. Som när en chef på kundföretaget kommer in och säger till de inhyrda att nu måste ni gå hem. Det finns inget arbete åt er den här veckan. Karl som är fast på sitt bemanningsbolag har till skillnad från ”timmisarna” garantilön, hundra kronor i timmen, så han klarar sig.

– Ekonomiskt är det inga problem. Det är mer osäkerheten och rädslan.

När fabriken inte har något arbete åt Karl ringer bemanningsbolaget och säger åt honom var han ska jobba i stället. Även om arbetet ligger i en annan stad måste han ta det.

– Annars förlorar jag min garantilön. Det spelar ingen roll att jag inte har körkort och det knappt går några bussar dit.

I fjol gick Karl ur facket.

– Fabrikens lokala klubb kämpar på. De är schyssta. Men de kämpar emot oss 80 procent som är inhyrda. De vill göra sig av med oss och behålla de fasta. Jag förstår att facket måste göra så, men för mig som varit bemanningsanställd hela livet blir det orimligt att vara med.

Karl sitter tyst en stund och säger sedan:
– Ärligt talat känns det som om facket sovit i fem år. De hänger inte med. Vi inhyrda är ju kärnan av arbetskraften i dag. De fasta ett undantag. Facket jobbar för dem som är kvar.

För att komma åt avarter har LO:s 14 fackförbund delat upp de många bemanningsbolagen mellan sig. IF Metall ansvarar till exempel för stora bjässar som Manpower, Randstad och Lernia.

– Vi måste hela tiden bevaka så att företagen håller sig till avtalen. Efter krisen poppade det upp massor med bemanningsbolag och många anställdes på detta rörliga sätt, säger Anna Gustafsson, som ansvarar för bemanningsbranschen på IF Metalls huvudkontor i Stockholm.

I södra Skåne har facket tagit samverkan ett steg längre och startat en bemanningsavtalsgrupp. Ombudsmännen här arbetar praktiskt ihop med enskilda fall.

– Vi märkte att de försökte spela ut oss LO-förbund mot varandra eftersom så många bemanningsanställda hoppar mellan branscherna. Ena dagen kan man vara i industrin och nästa på ett lager, säger Johan Sandberg.

– Bland yngre är det inte ovanligt med fem sex olika anställningar, fortsätter ombudsmannen.

För fyra år sedan hade IF Metall 2 500 bemanningsanställda medlemmar. I dag är de 10 000. För varje ekonomisk kris har bemanningsbranschen stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. När facket bestämde sig för att acceptera lösningen som ett sätt för företagen att överleva toppar och dalar så var det i tron att bemanning var vägen till tryggare anställning hos kunden.

Men på Karls arbetsplats är det precis tvärtom. Bemanning har blivit en permanent lösning. I fabriken där han jobbar har de inhyrda ökat från år till år. Medelåldern är låg. De bemanningsanställda är mellan 20 och 30 år medan de fasta är 30 till 40. Nästan ingen montör är över 40 år. Kroppen håller inte. Genom att göra sig av med äldre utslitna kan kundföretaget ta in yngre bemanningsanställda som jobbar snabbare och är lättare att göra sig av med vid en nedgång. Karl ser ingen annan förklaring för fabriken går med miljardvinst och montörer behövs ju.

– Ännu har vi inte ersatts med robotar eller flyttat utomlands, säger han.

Dagens Arbete och Handelsnytt har varit i kontakt med förtroendevalda på de 40 största arbetsplatserna inom lager och industri. På de 20 lager i landet där Handels har flest medlemmar svarar 13 att de har inhyrda. ”De ska ha samma skydd men tyvärr har de mer tryck på sig att prestera än oss fast anställda”, berättar en facklig representant.

På landets tjugo största industrier svarar 16 huvudskyddsombud på enkäten. Åtta av de som svarade har bemanningsanställda. ”Vi ser problem med att bemanningsanställda inte vill säga till att man har krämpor”, uppger ett av IF Metalls huvudskyddsombud i enkäten.

Vi gick också igenom bemanningsjobb via Arbetsförmedlingen, dammsög Platsbanken på lediga tjänster inom industri och lager. Men skörden blev klen. Så vi gick vidare till bemanningsbolagens egna hemsidor och blev sittande i veckor – för det är här jobben finns. Och det vanligast förekommande ordet i annonserna är: Flexibel.

Flexibel betyder böjlig och anpassningsbar.

Vi söker dig som är flexibel, tillmötesgående och har en positiv inställning.
Ett högt arbetstempo och fysiskt tungt arbete är inget problem för dig.
Som person är du pigg och glad!
Observera att du måste vara studerande eller ha en annan huvudsaklig sysselsättning på minst 50 procent för att kvalificera dig för den här tjänsten.

Hos bemanningsbolagen finns hur många jobb som helst.

– Annonserar man hos Arbetsförmedlingen är risken att man får 200 svar varav 190 söker för att de måste. Då är det en bekvämare väg att gå via bemanningsbolagen. Och funkar det inte kan man göra sig av med personalen snabbt, säger Johan Sandberg på IF Metall.

Bortsett från att kroppen tar stryk finns problemet med formuleringen ”annan huvudsaklig sysselsättning”.
Bemanningsbolagen har hittat ett kryphål i reglerna som gör att de kan anställa utan garantilön om sökanden uppger sig vara studenter.

I den massiva högen med jobbannonser är det påfallande många som söker personal med annan huvudsaklig sysselsättning. I en annons som Arbetsmiljöverket fiskade upp inför sin tillsynskampanj av bemanningsbranschen står det:

Vi ser gärna att du har ett flexibelt schema. Och lite längre ner: Vi förutsätter att du även är flexibel, ansvarsfull och du inte är främmande för att hoppa in med kort varsel. Det är också viktigt att du klarar av att arbeta under hög arbetsbelastning och att du klarar av monotona arbetsuppgifter.

– Att de får folk som söker är helt otroligt, säger Anna Gustafsson, IF Metall, när vi visar henne annonsen.

Johan Sandberg berättar att det finns de mest löjliga varianter:

– Jag har haft fall där uthyrda utan garantilön och utan någon som helst trygghet bara har kunnat visa upp intyg från en gitarrkurs på ABF.

Bemanningsbolagen sätter dit varandra ibland.

– De skvallrar på varandra. Om vi driver ett ärende på ett ställe och det ser likadant ut på ett annat så tycker de såklart att det är viktigt för oss att vara konsekventa, förklarar han.

Anställda som inte studerar mer än på pappret är Suzanne Jensinger på Handels vaksam på.

– De har mer eller mindre blivit tvingade att skaffa ett intyg för att få jobbet. Falska intyg är ett problem, men det är medlemmarna som måste våga komma fram. Det räcker inte att ringa och berätta, säger hon.

Johan Sandberg brukar få omkring tio samtal i veckan från bemanningsanställda som har anställts på felaktiga sätt, men när han frågar om facket ska ta i det så vågar de inte.

– Nä, jag vill ju ha fast anställning, säger de. Det finns en klar rädsla. Samma sak om en tidning skriver om dem. I nio av tio fall åker man ut.

Karl jobbar än så länge kvar som inhyrd montör på fabriken.

– Visst känner jag av ryggen och handlederna, men än så länge är det okej. Frågan är hur länge kroppen pallar, fem år till, tio? frågar sig Karl som vet flera lite äldre kollegor som fått sluta på grund av belastningsskador.

Egentligen skulle han vilja ställa upp med hela sin identitet i tidningen och berätta om livet som bemanningsanställd, men så länge han jobbar kvar så vågar han inte.

– Då kommer det gå som för min kollega, tvåbarnspappan, som ifrågasatte villkoren och skickades hem.

En kommentar till “Bemanningens baksida”

• Som runthoppad på flera olika bemanningar i många år kan jag bara säga såhär … Känns som viktigare än någonsin att ta Amiensdeklarationen in i 2000-talet och bryta de konstgjorda gränserna mellan yrkesgränserna, decentralisera beslutsfattande till de lokala samorganisationerna, och låta de mest prekära och exploaterade arbetarna få en avgörande röst i det nya gräsrotsfacket

  Svara

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentar *

Namn *

E-postadress *

Webbplats

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.