Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

15 mars, 2017

Skrivet av

GästKrönika Flexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Lars Henriksson.

Om skribenten

Lars Henriksson arbetar på Volvo Torslandaverken sedan 1978 och varit fackligt aktiv sedan dess, i dag som skyddsombud.

Skriver regelbundet i olika tidningar och är redaktör för den oberoende fabrikstidningen Kvasten. Även författare till boken Slutkört, om bilarna jobbet och klimatet.

Alla som någonsin haft ett själsdödande arbete vet vad som gäller: Titta inte på klockan, då stannar den! För oss som arbetar vid ett löpande band gäller dessutom det märkliga att vi försöker att få varje sekund att räcka längre för att hinna med det mekaniskt styrda ackordet, samtidigt som vi försöker att få varje timme och arbetsdag att gå fortare för att slippa ur fabrikens grepp.

Oavsett om vår egen upplevda tid släpar sig fram på tristessens tunga fötter, slinker mellan värkande fingrar eller rusar iväg med glada skutt, så tickar den ekonomiska tiden, den vi sålt till någon annan för att få lön, sin mekaniskt bestämda gång.

Tiden har alltid varit en grundläggande stridsfråga mellan arbete och kapital, något som avspeglat sig i de olika anordningar företagare infört för att kontrollera den. Vår efterlängtade rastsignal är ett eko av den äldsta offentliga tidsangivelsen, de Werksglocken som började ljuda i det medeltida Tyskland för att styra arbetet i de tidigaste industrierna.

I slutet av 1800-talet infördes stämpeluret och några årtionden senare kom Taylor vars tidtagarur härskar än idag, kompletterade med allt mer avancerade tidsstudiesystem. I fabriken där jag arbetar räknas tiden i enheten TMU, en hundratusendel av en timme och här är tid pengar, på företagsspråket ”kostar”ett steg 15 TMU och en ögonrörelse 7 TMU.

Tvärtemot alla myter om industrins bortdöende har de växande branscherna inom service och information tagit upp fabrikssystemets tidsuppfattning. I callcenters håller datorer sekundkoll på telefonisternas prestationer och hamburgarna steks enligt snabbmatskedjornas noga tidsstuderade scheman.

Strävan att utnyttja tiden maximalt är inget inneboende mänskligt, dagens syn på tid har sina historiska rötter i köpet och försäljningen av arbete, vår tidsuppfattning piskades in i fabrikerna. Under århundraden hördes klagolåten över lata arbetare som, så fort de tjänat ihop till brödfödan, uteblev från jobbet för att ägna sig åt nöjen och vila och inte återvände förrän pengarna var slut.

Det krävdes att jord konfiskerades, lösdriverilagar stiftades och att samhället genomsyrades av en massiv propaganda för flit och arbetsamhet innan vi underordnades fabrikstiden. Arbetsdagen ökade till – och över – det fysiskt möjliga. Inte förrän fackföreningarna trädde in på scenen, med sänkt arbetstid som ett av de mest centrala kraven, vändes trenden och människor kunde börja ta tillbaka sin tid och sina liv.

Kampen om tiden är lika aktuell idag som någonsin och som på så många andra håll är det företagen som är på offensiven. Arbetsgivarna vill inordna allt fler av veckans och dygnets timmar i sin tidsplanering: Dels direkt genom ökad rätt att beordra övertid och dels genom möjligheten att styra arbetstiden, göra den ”kundorderstyrd”. Då handlar det om tillfälliga anställningar, osäkra timjobb, bemanningsföretag och flexibla arbetstider.

”Flexibel ”betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, det är vi och våra liv som ska formas efter företagens önskemål och behov.

Varje gång vi backar för sådana krav får arbetsgivarna en allt större kontroll över våra liv, vår tid blir mer en del av produktionsmaskineriet och inte tid som vi lever för vår egen skull. Och motsatt: vid varje minskning av arbetstiden, varje ökning av vår rätt att säga nej till övertid, varje reglering som gör det möjligt att gemensamt styra vår egen tid, tar vi tillbaka en del av makten över våra liv.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Är du flexibel lille vän?

Är du flexibel lille vän?

Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

Sara Flink på Toyota i Mjölby.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

Parterna samlas för påskuppgörelse

GS-facket har rensat bordet inför slutförhandlingen som startar i påskhelgen, IF Metall bär med sig ett antal tunga frågor. Avtalet går ut om nio dagar.

DA reder ut varför avtalsrörelsen kärvar

Avtalsrörelsen står och stampar, just nu verkar det vara svårt att nå ett nytt avtal på de tio dagar som är kvar. DA:s Harald Gatu förklarar vad det är som kärvar och vad som händer om parterna inte kan enas.

Striden om tiden

Striden om tiden

Varför är arbets­givarnas krav på anpassad arbetstid ett rött skynke för facken?

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

I årets avtalsrörelse kräver Pappers en fortsatt påfyllning av arbetstidskontot – men arbetsgivarna spjärnar emot.

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Arbetstidskorridoren ger arbetsgivaren möjlighet att bestämma mer över när du ska jobba. Nu vill arbetsgivarna att den förlängs och därigenom öppna för lördagsarbete.

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

Jag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.