Industriarbetarnas tidning
6 mars, 2017
Skrivet av Marie Edholm
Avtal 2017 En för alla, alla för en. Orden yttras vid fikabordet på Lamiflex. Där tjänar alla lika mycket och man står gärna bakom en låglönesatsning som ger mer till andra.
Drygt 5 500 av GS cirka 40 000 yrkesarbetande medlemmar tjänar mindre än 24 000 kronor i månaden. Störst andel finns inom skogsbruket, på civiltryckerier och i stoppmöbelindustrin. Flest finns inom träindustrin som är GS största bransch.
Snittlönen i branscherna ligger dock nära 24 000 kronor, så LO:s låglönesatsning får inget stort genomslag för GS medlemmar.
På Lamiflex i Nyköping har de gott om jobb. Kanske ligger den svaga svenska kronan bakom skjutsen i orderstocken. Här går nästan allt på export, en hel del till USA.
Samma dag som vi besöker företaget svär Donald Trump presidenteden. Att han har lovat att flytta jobben hem till USA igen kanske är en riskfaktor för ett litet svenskt bolag, men just den här dagen råder trots allt en avslappnad fredagsstämning under förmiddagskaffet.
Det är avtalsrörelse och vi pratar lön. Vad annat ska de säga än det som Jan Malke svarar på min fråga om vad de tycker om lönerna:
– Vi förtjänar mer.
Det visar sig att det inte är så länge sedan de bildade en fackklubb, och styrelsen har gått utbildning. I ett hörn av lunchrummet lyser GS-loggan från en anslagstavla med information från facket. Kassören Andreas Hadfy Högström är ganska väl insatt i vilka frågor som är aktuella i avtalsrörelsen.
– Det är väl 2,8 procent som facken kräver. Det är snudd på lågt, men det får väl gå ändå.
Rolf Johansson sitter vid samma bord och flikar in:
– Det brukar väl hamna runt två procent?
Årets lönekrav är samma som för ett år sedan. Då slutade det på 2,2 procent och av det gick 0,2 till högre pensionspremier för deltidspension. Resten blev lön.
Det är ungefär vad de förväntar sig i år igen.
– Ja, det blir nog inte under två procent, tror Rolf Johansson.
På Lamiflex delar de lika på löneökningen. Alla som har jobbat här i minst tre år har samma lön. Det finns ingen anledning att ha olika när alla arbetsstationer är lika viktiga, tycker de.
Fikapausen är över och skyddsombudet Anders Svensson och Rolf Johansson byter pappersrulle i maskinen RF-1. Pappret ska limmas på ena sidan av masonitremsorna och på andra sidan fästs en blå plast. När arken är klara åker de in i nästa maskin som tejpar ihop dem till ännu större sammanhängande ark, som sedan går in i en såg och kapas till beställd bredd. Förpackningsmaterialet ska skydda stora komponenter inom stål-, olje- och kabelindustrin.
Ett av LO-förbundens krav i år är en låglönesatsning för de som tjänar under 24 000 kronor. Eftersom de flesta i träindustrin tjänar mer än så kommer ingen på Lamiflex att få ta del av satsningen. Får facken igenom kravet blir det snarare anställda inom andra branscher – till exempel hotell- och restaurang – som märker av en extra höjning.
– Jag tycker att det är en jättebra idé. Om inte vi inom facket kan ställa oss bakom de lågavlönade, vem ska då göra det, säger Andreas Hadfy Högström.
LO-förbunden kräver 2,8 procent – lika mycket som förra året. Då ställde sig förbunden bakom Kommunals krav på att höja undersköterskornas löner lite extra. I år kräver de mer till alla som tjänar mindre än 24 000 kronor.
LO-förbunden har enats om en generell låglönesatsning. Löner under 24 000 kronor ska ge en ökning på minst 672 kronor. För en lön på 20 000 kronor motsvarar det en höjning med 3,4 procent.
Varje person med låg lön är dock inte garanterad en extra löneökning. LO pratar om en insamlingsmodell – löner under 24 000 ska ge 672 kronor till potten, medan högre löner ska bidra med 2,8 procent till potten. Sedan fördelas potten på alla anställda.
Hur potten räknas ut och fördelas beror på avtalens utformning. Alla GS-avtal räknar potten på hela branschens snittlön. Det betyder att arbetsplatser med lågt löneläge får samma löneökning som de med högre lön. Förra året höjdes lönerna på träindustriavtalet med 3 kronor och 2 öre i timmen. Hälften lades ut lika på alla, hälften gick till en pott att fördela på de anställda.
Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.
Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
I dagarna ska hundratusentals anställda få sin nya lön. Vi reder ut vad som gäller i de olika avtalen i industrin – och vilka avtal som inte är klara.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Industrins fack och arbetsgivare gör alltid upp först. De sätter lönen och alla andra följer efter. Varför är det så?
Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav?
Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.
En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.
I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.
Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.
Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.
Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.
De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.
Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.
Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.
”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”
”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.
Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”
”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”
”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”
”I fredags kom det 72 nya bilar på 12 olika lastbilar”
Högre ersättning ska få fler att sluta upp
Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?
Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.
Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner
Strejken mot Tesla trappas upp när Seko stoppar brev och paketutdelningen
Upptrappad hamnkonflikt och fler varsel. Trasiga laddstationer kommer inte att repareras.
Tesla vägrar förhandla med IF Metall.
Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.
”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”
Företaget har tagit in strejkbrytare i hela landet – kom till Teslas verkstäder på måndagen.
IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.
Sluter upp bakom strejken. Också IF Metall kommer vidta ytterligare åtgärder om Tesla inte viker ned sig.
Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.
Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda
I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.
200 kilo dynamit har försvunnit från Uppländska berg. Trots det har de inte polisanmält och kontrollen har brustit.
Bekräftar: Inga polisanmälningar gjorda ”eftersom personerna blivit dömda”.
Enligt åtalet – fick instruktioner i chattar av mellanhand: ”vill ha en bilbomb som verkligen blåser bort folket i bilen”
