Industriarbetarnas tidning

”Det blir nog inte under två procent”

6 mars, 2017

Skrivet av

Avtalsrörelsen på under två minuter:

Avtal 2017 En för alla, alla för en. Orden yttras vid fikabordet på Lamiflex. Där tjänar alla lika mycket och man står gärna bakom en låglönesatsning som ger mer till andra.

14 procent lågavlönade

Drygt 5 500 av GS cirka 40 000 yrkesarbetande medlemmar tjänar mindre än 24 000 kronor i månaden. Störst andel finns inom skogsbruket, på civiltryckerier och i stoppmöbelindustrin. Flest finns inom träindustrin som är GS största bransch.

Snittlönen i branscherna ligger dock nära 24 000 kronor, så LO:s låglönesatsning får inget stort genomslag för GS medlemmar.

På Lamiflex i Nyköping har de gott om jobb. Kanske ligger den svaga svenska kronan bakom skjutsen i orderstocken. Här går nästan allt på export, en hel del till USA.
Samma dag som vi besöker företaget svär Donald Trump presidenteden. Att han har lovat att flytta jobben hem till USA igen kanske är en riskfaktor för ett litet svenskt bolag, men just den här dagen råder trots allt en avslappnad fredagsstämning under förmiddagskaffet.

Det är avtalsrörelse och vi pratar lön. Vad annat ska de säga än det som Jan Malke svarar på min fråga om vad de tycker om lönerna:

– Vi förtjänar mer.

Det visar sig att det inte är så länge sedan de bildade en fackklubb, och styrelsen har gått utbildning. I ett hörn av lunchrummet lyser GS-loggan från en anslagstavla med information från facket. Kassören Andreas Hadfy Högström är ganska väl insatt i vilka frågor som är aktuella i avtalsrörelsen.

– Det är väl 2,8 procent som facken kräver. Det är snudd på lågt, men det får väl gå ändå.

Rolf Johansson sitter vid samma bord och flikar in:

– Det brukar väl hamna runt två procent?

Årets lönekrav är samma som för ett år sedan. Då slutade det på 2,2 procent och av det gick 0,2 till högre pensionspremier för deltidspension. Resten blev lön.
Det är ungefär vad de förväntar sig i år igen.

– Ja, det blir nog inte under två procent, tror Rolf Johansson.

På Lamiflex delar de lika på löneökningen. Alla som har jobbat här i minst tre år har samma lön. Det finns ingen anledning att ha olika när alla arbetsstationer är lika viktiga, tycker de.

Fikapausen är över och skyddsombudet Anders Svensson och Rolf Johansson byter pappersrulle i maskinen RF-1. Pappret ska limmas på ena sidan av masonitremsorna och på andra sidan fästs en blå plast. När arken är klara åker de in i nästa maskin som tejpar ihop dem till ännu större sammanhängande ark, som sedan går in i en såg och kapas till beställd bredd. Förpackningsmaterialet ska skydda stora komponenter inom stål-, olje- och kabelindustrin.

Ett av LO-förbundens krav i år är en låglönesatsning för de som tjänar under 24 000 kronor. Eftersom de flesta i träindustrin tjänar mer än så kommer ingen på Lamiflex att få ta del av satsningen. Får facken igenom kravet blir det snarare anställda inom andra branscher – till exempel hotell- och restaurang – som märker av en extra höjning.

– Jag tycker att det är en jättebra idé. Om inte vi inom facket kan ställa oss bakom de lågavlönade, vem ska då göra det, säger Andreas Hadfy Högström.

Så ser årets lönekrav ut

LO-förbunden kräver 2,8 procent – lika mycket som förra året. Då ställde sig förbunden bakom Kommunals krav på att höja undersköterskornas löner lite extra. I år kräver de mer till alla som tjänar mindre än 24 000 kronor.

Minst 672 kronor

LO-förbunden har enats om en generell låglönesatsning. Löner under 24 000 kronor ska ge en ökning på minst 672 kronor. För en lön på 20 000 kronor motsvarar det en höjning med 3,4 procent.

Inte garanterat per individ

Varje person med låg lön är dock inte garanterad en extra löneökning. LO pratar om en insamlingsmodell – löne­r under 24 000 ska ge 672 kronor till potten, medan högre löner ska bidra med 2,8 procent till potten. Sedan fördelas potten på alla anställda.

Branschpott inom GS

Hur potten räknas ut och fördelas beror på avtalens utformning. Alla GS-avtal räknar potten på hela branschens snittlön. Det betyder att arbetsplatser med lågt löneläge får samma löneökning som de med högre lön. Förra året höjdes lönerna på träindustriavtalet med 3 kronor och 2 öre i timmen. Hälften lades ut lika på alla, hälften gick till en pott att fördela på de anställda.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

I en orolig tid måste vi hålla i hop

I en orolig tid måste vi hålla i hop

Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Irritation över Holmens extra utdelning

Irritation över Holmens extra utdelning

En halv miljard i extra utdelning ska kompensera aktieägarna för förra årets halverade utdelning. Samtidigt blir de anställda utan kompensation för uteblivna löneökningar 2020.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pappers lämnar LO-samordningen

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

DA granskar skuggsamhället

Åtal mot bolaget som städade hos statsministern

Åtal mot bolaget som städade hos stats­ministern

Företagaren som anlitat svart arbetskraft för att städa Magdalena Anderssons villa, åtalas för brott mot utlänningslagen. Städerskan Chilo kommenterar: ”Nyheten gör mig glad, äntligen skipas rättvisa.”

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet

Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.

”Hela branscher korrumperas”

”Hela branscher korrumperas”

Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet. 

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.