Industriarbetarnas tidning

”Det blir nog inte under två procent”

6 mars, 2017

Skrivet av

Avtalsrörelsen på under två minuter:

Avtal 2017 En för alla, alla för en. Orden yttras vid fikabordet på Lamiflex. Där tjänar alla lika mycket och man står gärna bakom en låglönesatsning som ger mer till andra.

14 procent lågavlönade

Drygt 5 500 av GS cirka 40 000 yrkesarbetande medlemmar tjänar mindre än 24 000 kronor i månaden. Störst andel finns inom skogsbruket, på civiltryckerier och i stoppmöbelindustrin. Flest finns inom träindustrin som är GS största bransch.

Snittlönen i branscherna ligger dock nära 24 000 kronor, så LO:s låglönesatsning får inget stort genomslag för GS medlemmar.

På Lamiflex i Nyköping har de gott om jobb. Kanske ligger den svaga svenska kronan bakom skjutsen i orderstocken. Här går nästan allt på export, en hel del till USA.
Samma dag som vi besöker företaget svär Donald Trump presidenteden. Att han har lovat att flytta jobben hem till USA igen kanske är en riskfaktor för ett litet svenskt bolag, men just den här dagen råder trots allt en avslappnad fredagsstämning under förmiddagskaffet.

Det är avtalsrörelse och vi pratar lön. Vad annat ska de säga än det som Jan Malke svarar på min fråga om vad de tycker om lönerna:

– Vi förtjänar mer.

Det visar sig att det inte är så länge sedan de bildade en fackklubb, och styrelsen har gått utbildning. I ett hörn av lunchrummet lyser GS-loggan från en anslagstavla med information från facket. Kassören Andreas Hadfy Högström är ganska väl insatt i vilka frågor som är aktuella i avtalsrörelsen.

– Det är väl 2,8 procent som facken kräver. Det är snudd på lågt, men det får väl gå ändå.

Rolf Johansson sitter vid samma bord och flikar in:

– Det brukar väl hamna runt två procent?

Årets lönekrav är samma som för ett år sedan. Då slutade det på 2,2 procent och av det gick 0,2 till högre pensionspremier för deltidspension. Resten blev lön.
Det är ungefär vad de förväntar sig i år igen.

– Ja, det blir nog inte under två procent, tror Rolf Johansson.

På Lamiflex delar de lika på löneökningen. Alla som har jobbat här i minst tre år har samma lön. Det finns ingen anledning att ha olika när alla arbetsstationer är lika viktiga, tycker de.

Fikapausen är över och skyddsombudet Anders Svensson och Rolf Johansson byter pappersrulle i maskinen RF-1. Pappret ska limmas på ena sidan av masonitremsorna och på andra sidan fästs en blå plast. När arken är klara åker de in i nästa maskin som tejpar ihop dem till ännu större sammanhängande ark, som sedan går in i en såg och kapas till beställd bredd. Förpackningsmaterialet ska skydda stora komponenter inom stål-, olje- och kabelindustrin.

Ett av LO-förbundens krav i år är en låglönesatsning för de som tjänar under 24 000 kronor. Eftersom de flesta i träindustrin tjänar mer än så kommer ingen på Lamiflex att få ta del av satsningen. Får facken igenom kravet blir det snarare anställda inom andra branscher – till exempel hotell- och restaurang – som märker av en extra höjning.

– Jag tycker att det är en jättebra idé. Om inte vi inom facket kan ställa oss bakom de lågavlönade, vem ska då göra det, säger Andreas Hadfy Högström.

Så ser årets lönekrav ut

LO-förbunden kräver 2,8 procent – lika mycket som förra året. Då ställde sig förbunden bakom Kommunals krav på att höja undersköterskornas löner lite extra. I år kräver de mer till alla som tjänar mindre än 24 000 kronor.

Minst 672 kronor

LO-förbunden har enats om en generell låglönesatsning. Löner under 24 000 kronor ska ge en ökning på minst 672 kronor. För en lön på 20 000 kronor motsvarar det en höjning med 3,4 procent.

Inte garanterat per individ

Varje person med låg lön är dock inte garanterad en extra löneökning. LO pratar om en insamlingsmodell – löne­r under 24 000 ska ge 672 kronor till potten, medan högre löner ska bidra med 2,8 procent till potten. Sedan fördelas potten på alla anställda.

Branschpott inom GS

Hur potten räknas ut och fördelas beror på avtalens utformning. Alla GS-avtal räknar potten på hela branschens snittlön. Det betyder att arbetsplatser med lågt löneläge får samma löneökning som de med högre lön. Förra året höjdes lönerna på träindustriavtalet med 3 kronor och 2 öre i timmen. Hälften lades ut lika på alla, hälften gick till en pott att fördela på de anställda.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Avtal 2020: ”Lönebudet är pinsamt”

Industrifacken kräver 3,0 procent i årliga löneökningar. Nej, säger arbetsgivarna och erbjuder 1,4 procent. Reaktionerna lät inte vänta. På Brand Factory tycker fack och anställda att budet är för lågt.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pappers lämnar LO-samordningen

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Inträdesjobben är inte lösningen

Inträdesjobben är inte lösningen

Det är viktigt att de som ska in på arbetsmarknaden har en lön som det går att leva på.

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.