Industriarbetarnas tidning

”Dubbelskift ska undvikas”

21 mars, 2017

Skrivet av

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Det finns redan regler om dygns- och veckovila, och i övrigt vill Industriarbetsgivarna inte sätta några fasta gränser för hur mycket en person kan jobba under ett dygn eller en vecka.

– Det måste finnas ventiler som gör det möjligt att arbeta mer om det inträffar något, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna (bilden).

Pappers kräver i årets avtalsrörelse att inga skift får vara längre än 13 timmar och vill ha en maximal arbetsvecka på 70 timmar.

– De ställer kravet utifrån att de ser en problematik i hur det fungerar i dag. Det är ingenting de bara hittar på. I övrigt vill jag inte kommentera pågående förhandlingsfrågor, säger Per Widolf.

Vad anser du om dubbelskift?

– De är inte bra och ska i normalfallet undvikas.

Är det rimligt med arbetsveckor på uppemot 70 timmar?

– De scheman som finns är lagda utifrån lokala överenskommelser där också riskanalyser av arbetsmiljön ingår. Samtidigt finns här ett problem. Önskemålet från de anställda att få ut långa ledigheter mellan komprimerade skift.  Det får aldrig vara så att arbetstidens förläggning går ut över säkerheten. Säkerhetskulturen sätts av alla på en arbetsplats, men signaler och initiativ från de centrala parterna är viktiga.

Tycker du att facket ska sluta tjata om de här frågorna?

– Tycker inte att de tjatar. Facket har ett uppdrag att se till att deras medlemmar har bra och rimliga villkor. Sen har vi inte alla gånger samma uppfattning om hur vi ska reglera saker och ting. Däremot finns det en samsyn mellan oss om behovet av säkra arbetsplatser. Där är vi helt överens.

En kommentar till “Dubbelskift ska undvikas

  • Fast det är inga större problem för tex snöröjning. Där kan en lastbilschaufför sitta och ploga i mer än 24 timmar i sträck, och det är inget tal om dygnsvila. Antingen ska det vara lika för alla, eller så kan man slopa reglerna helt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här – se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

Här finns arbetarna med högst löner

577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken.
– Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Bästa lönerna på Mönsterås

Bästa lönerna på Mönsterås

Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

Så ligger du i lönelistan

Så ligger du i lönelistan

Kolla hur du ligger till i lönestatistiken för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Säffle blickar framåt

Säffle blickar framåt

Nordic Paper Säffle är ett typisk mittenbruk i lönestatistiken. – Lönerna är lite för dåliga. Vi jobbar ändå kvällar, helger och nätter, säger maskinoperatören Jan Lindgren.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.