Industriarbetarnas tidning

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

21 mars, 2017

Skrivet av

Höga löner Dagens Arbetes unika statistik visar de riktiga lönerna för Pappers medlemmar, inklusive alla tillägg. Den högsta ersättningen var drygt 95 000 kronor.
– Långa arbetspass gör att man blir en fara både för sig själv och andra, säger avtalsansvarige Pontus Georgsson.

577 pappersarbetare, varav 17 kvinnor, tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol, enligt siffrorna som Dagens Arbete fått ta del av. Det innebär nästan var tjugonde Pappersmedlem. 145 av dessa personer fick mer än 60 000 kronor – sju av dessa tjänade över 80 000 kronor. Den enskilt högsta lönen fanns på Billerud Korsnäs Karlsborg, 95 845 kronor.

DA har under många år publicerat lönestatistik som visar vad en pappers- eller massaarbetare har i grundlön utan ersättning för obekväm arbetstid och andra tillägg (se artiklar nedan).

Nu kan vi för första gången visa hur löneläget ser ut med alla tillägg inräknade och då framträder bilden av ett höglöneförbund.

– Ja, vi har bra betalt, konstaterar Pontus Georgsson.

I årets avtalsförhandlingar utgår förhandlarna från rådande snittlön i Pappers på 28 348 kronor, utan tillägg.

Snittlönen med ob och andra tillägg landade i oktober i fjol på 35 210 kronor.

– Det är ju en ”ögonblicksbild”, men vi ska komma ihåg att 70 procent av våra medlemmar faktisk jobbar skift.

Nätter, helger och storhelger. Året om. Pontus Georgsson menar att man har ett system där ersättningarna för obekväm arbetstid automatiskt räknas upp när månadslönen höjs.

– Förbundet har också i alla år satsat på att ob-tillägget och andra ersättningar ska vara höga i vår bransch. Och jag tror att vi ligger i topp.

För några bruk kan det säkert också handla om underhållsstopp. Då brukar det handla om mycket övertid.

– När många jobbar övertid med att rengöra och reparera drabbas man närmast av en euforisk känsla, menar Pontus Georgsson.

– I dessa lägen brukar det bli en del undantag från arbetstidsreglerna.

De höga individuella lönerna på sina håll pekar på ett problem.

– Tjänar man så mycket som vissa ändå tycks göra, befinner man sig också säkert i vårt avtals gråzon.

Det här är en fråga som Pontus Georgsson vill göra något åt.

I dag kan en anställd på Pappers område göra 50 timmars övertid på en månad. Det finns sätt att ”tvätta” övertid.

– Om du tar ut åtta timmar ledig tid från ATK:n kan du sedan jobba ytterligare åtta timmar övertid.

Pontus Georgsson pekar på Pappers krav i årets avtalsrörelse; inga skift längre än 13 timmar och max 70 timmars arbetsvecka.

– Det är inte rimligt att kunna jobba mer än de 64 eller 68 timmar som våra scheman ger möjlighet till i dag.

Nu förekommer dubbelskift i jakten på pengar. Går inte det stick i stäv mot Pappers krav på begränsningar?

– Jo, absolut. Och det vill vi ändra på.

De personer som jobbar till sig höga löner genom långa skift är väl en riskfaktor på jobbet?

– Definitivt. Långa arbetspass gör att man blir en fara både för sig själv och andra. Så är det. Tyvärr är det många som prioriterar pengar för att komprimera arbetsperioder och därmed få långa ledigheter.

Pontus Georgsson säger sig ha en viss förståelse för detta.

– Jag har själv jobbat skift och vet att det är skönt med längre ledigheter. Men nånstans borde man vilja att livet ska funka också under de veckor man jobbar.

Ser avdelningarna för lättvindigt på långa arbetspass?

– Knepig fråga. Långa arbetspass är ett arbetsmiljöproblem som vi måste ta på allvar. Det finns en anledning till att våra företrädare i fackföreningsrörelsen har jobbat för kortare veckoarbetstid och arbetstid generellt. Alla vet att det är farligt att jobba för mycket, för länge och att det sliter på kroppen.

Är det svårt för Pappers att hitta balansen mellan vad den enskilde vill och vad som främjar hälsan?

– Vi har ju kollektivavtal. Namnet säger att det ska gälla alla och det är klart att det inte alltid är individanpassat. Jag kan förstå att det finns lägen i livet då man både vill och orkar och har behov av att tjäna extra pengar.

Ska inte facket skita i hur mycket folk vill och kan arbeta?

– Nej, det tycker inte jag. Och vi måste ha en tydlig linje i den frågan så att fabrikerna inte blir för slimmade. Vi måste hålla emot när arbetsgivarna vill att vi ska bli än mer flexibla. De vill att de anställda ska fungera som ett bemanningsföretag. Vi ska stå där redo med matlådan när de ringer. Det gynnar aldrig oss som kollektiv.

Vilken roll spelar arbetsgivarna i sammanhanget? Ser de mellan fingrarna när folk jobbar på?

– Många måste tänka väldigt kortsiktigt när de låter folk jobba så mycket som lönestatistiken här visar. Men det är väl som så, någon med ansvar för produktionen lyckas få dit någon som gör jobbet och är nöjd med det.

Pontus Georgsson poängterar att i Pappers avtal har arbetsgivaren rätt att beordra övertid.

– Dessutom kan vi inte enligt avtalet gå hem innan vi blir avlösta. Om vi då vill motverka slimmad bemanning, ökad övertid och långa arbetspass, ja då måste vi se till att begränsa arbetstiden.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper i Gävle har de högsta lönerna i Pappers, och gapet mellan toppen och botten har ökat. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning för 2020. Se hur ditt bruk ligger till i löneligan.

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

”Dubbelskift ska undvikas”

”Dubbelskift ska undvikas”

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Här finns arbetarna med högst löner

Här finns arbetarna med högst löner

577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken.
– Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Bästa lönerna på Mönsterås

Bästa lönerna på Mönsterås

Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.