Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Lönerna på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

Höga löner Dagens Arbetes unika statistik visar de riktiga lönerna för Pappers medlemmar, inklusive alla tillägg. Den högsta ersättningen var drygt 95 000 kronor.
– Långa arbetspass gör att man blir en fara både för sig själv och andra, säger avtalsansvarige Pontus Georgsson.

577 pappersarbetare, varav 17 kvinnor, tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol, enligt siffrorna som Dagens Arbete fått ta del av. Det innebär nästan var tjugonde Pappersmedlem. 145 av dessa personer fick mer än 60 000 kronor – sju av dessa tjänade över 80 000 kronor. Den enskilt högsta lönen fanns på Billerud Korsnäs Karlsborg, 95 845 kronor.

DA har under många år publicerat lönestatistik som visar vad en pappers- eller massaarbetare har i grundlön utan ersättning för obekväm arbetstid och andra tillägg (se artiklar nedan).

Nu kan vi för första gången visa hur löneläget ser ut med alla tillägg inräknade och då framträder bilden av ett höglöneförbund.

– Ja, vi har bra betalt, konstaterar Pontus Georgsson.

I årets avtalsförhandlingar utgår förhandlarna från rådande snittlön i Pappers på 28 348 kronor, utan tillägg.

Snittlönen med ob och andra tillägg landade i oktober i fjol på 35 210 kronor.

– Det är ju en ”ögonblicksbild”, men vi ska komma ihåg att 70 procent av våra medlemmar faktisk jobbar skift.

Nätter, helger och storhelger. Året om. Pontus Georgsson menar att man har ett system där ersättningarna för obekväm arbetstid automatiskt räknas upp när månadslönen höjs.

– Förbundet har också i alla år satsat på att ob-tillägget och andra ersättningar ska vara höga i vår bransch. Och jag tror att vi ligger i topp.

För några bruk kan det säkert också handla om underhållsstopp. Då brukar det handla om mycket övertid.

– När många jobbar övertid med att rengöra och reparera drabbas man närmast av en euforisk känsla, menar Pontus Georgsson.

– I dessa lägen brukar det bli en del undantag från arbetstidsreglerna.

De höga individuella lönerna på sina håll pekar på ett problem.

– Tjänar man så mycket som vissa ändå tycks göra, befinner man sig också säkert i vårt avtals gråzon.

Det här är en fråga som Pontus Georgsson vill göra något åt.

I dag kan en anställd på Pappers område göra 50 timmars övertid på en månad. Det finns sätt att ”tvätta” övertid.

– Om du tar ut åtta timmar ledig tid från ATK:n kan du sedan jobba ytterligare åtta timmar övertid.

Pontus Georgsson pekar på Pappers krav i årets avtalsrörelse; inga skift längre än 13 timmar och max 70 timmars arbetsvecka.

– Det är inte rimligt att kunna jobba mer än de 64 eller 68 timmar som våra scheman ger möjlighet till i dag.

Nu förekommer dubbelskift i jakten på pengar. Går inte det stick i stäv mot Pappers krav på begränsningar?

– Jo, absolut. Och det vill vi ändra på.

De personer som jobbar till sig höga löner genom långa skift är väl en riskfaktor på jobbet?

– Definitivt. Långa arbetspass gör att man blir en fara både för sig själv och andra. Så är det. Tyvärr är det många som prioriterar pengar för att komprimera arbetsperioder och därmed få långa ledigheter.

Pontus Georgsson säger sig ha en viss förståelse för detta.

– Jag har själv jobbat skift och vet att det är skönt med längre ledigheter. Men nånstans borde man vilja att livet ska funka också under de veckor man jobbar.

Ser avdelningarna för lättvindigt på långa arbetspass?

– Knepig fråga. Långa arbetspass är ett arbetsmiljöproblem som vi måste ta på allvar. Det finns en anledning till att våra företrädare i fackföreningsrörelsen har jobbat för kortare veckoarbetstid och arbetstid generellt. Alla vet att det är farligt att jobba för mycket, för länge och att det sliter på kroppen.

Är det svårt för Pappers att hitta balansen mellan vad den enskilde vill och vad som främjar hälsan?

– Vi har ju kollektivavtal. Namnet säger att det ska gälla alla och det är klart att det inte alltid är individanpassat. Jag kan förstå att det finns lägen i livet då man både vill och orkar och har behov av att tjäna extra pengar.

Ska inte facket skita i hur mycket folk vill och kan arbeta?

– Nej, det tycker inte jag. Och vi måste ha en tydlig linje i den frågan så att fabrikerna inte blir för slimmade. Vi måste hålla emot när arbetsgivarna vill att vi ska bli än mer flexibla. De vill att de anställda ska fungera som ett bemanningsföretag. Vi ska stå där redo med matlådan när de ringer. Det gynnar aldrig oss som kollektiv.

Vilken roll spelar arbetsgivarna i sammanhanget? Ser de mellan fingrarna när folk jobbar på?

– Många måste tänka väldigt kortsiktigt när de låter folk jobba så mycket som lönestatistiken här visar. Men det är väl som så, någon med ansvar för produktionen lyckas få dit någon som gör jobbet och är nöjd med det.

Pontus Georgsson poängterar att i Pappers avtal har arbetsgivaren rätt att beordra övertid.

– Dessutom kan vi inte enligt avtalet gå hem innan vi blir avlösta. Om vi då vill motverka slimmad bemanning, ökad övertid och långa arbetspass, ja då måste vi se till att begränsa arbetstiden.

Läs mer: Lön


gw@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

2
Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

4
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

1

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

Södra är ohotad löneledare

Dagens Arbetes har återigen listat löneläget på samtliga pappers- och massabruk. Det skiljer 6 500 kronor mellan högst och lägsta snittlönen.

Nöjda miner i Mönsterås

Löneläget 2016Även i år vinner Pappersarbetarna på Mönsterås bruk DA:s löneliga. "Det känns bra", säger avdelningsordförande Lars Nilsson.

Alla snittlöner – bruk för bruk

Hela listan 2016

Bästa lönerna på Mönsterås

Löneläget 2015Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

"Vi är fortfarande bäst på det vi gör"

Löneläget 2015Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken. – Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Så ligger du i lönelistan

Löneläget 2014Kolla hur du ligger till i lönestatistiken för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Jan Lindgren, maskinoperatör, sörjer tiden då han gick sexskift och fick 2 500 mer i plånboken.

Säffle blickar framåt

Löneläget 2014Nordic Paper Säffle är ett typisk mittenbruk i lönestatistiken. – Lönerna är lite för dåliga. Vi jobbar ändå kvällar, helger och nätter, säger maskinoperatören Jan Lindgren.

Siffrorna för alla bruken

Löneläget 2014Siffrorna för alla bruken

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.