Industriarbetarnas tidning

”Känns bra med delpensionen”

31 mars, 2017

Skrivet av

GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö. Foto: Madeleine Andersson

GS-facket är nöjt med det treåriga avtalet och betonar avsättningen till delpension och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ändringar om arbetstider och skiftscheman.

Tolv timmar innan avtalen löpte ut kunde fack och arbetsgivare inom industrin gå ut med att de kommit överens om ett nytt treårigt avtal. Det innehåller löneökningar på totalt sex procent och nya avsättningar till deltidspensionen på 0,5 procent.

– Man är lite urlakad, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

– Men det som vi gemensamt gick in i avtalsrörelsen med, det har vi också fått ut, säger han och syftar på låglönesatsningen och den fortsatta avsättningen till deltidspension.

Ni begärde 2,8 procent i löneökning. Det skulle motsvara 8,4 procent på tre år. Nu blev det 6,5 procent?

– Vi har diskuterat nivån väldigt mycket, men vi kan inte enbart titta på GS branscher eller hur svensk ekonomi ser ut. Man måste titta på industrins konkurrenskraft. Men vi har också sagt att det varken finns skäl att växla ner eller växla upp takten, och det gör vi inte nu.

Det nya avtalet ger löneökningar på två procent per år, precis som det senaste årets avtal. Utöver det görs avsättningar till deltidspensionen med 0,2 procent i år och 0,3 procent 2019.

– Det viktiga för oss var att bygga vidare på modellen för deltidspension och det gör vi nu. Det känns bra, säger Per-Olof Sjöö.

Från arbetsgivarhåll hade man gärna sett lägre löneökningar. De har inför och under avtalsrörelsen pratat om behovet att växla ned löneökningstakten.

– Vi hade hoppats på en nedväxling, men man får inte alltid som man vill. Det känns ändå ganska balanserat, säger Trä- och Möbelföretagens vd David Johnsson.

Låglönesatsningen som industrins parter har kommit överens om kommer att fungera på olika sätt beroende på hur respektive avtal ser ut. GS och dess motparter har tagit fram statistik på hur många individer som har en lön under 24 000 kronor, och för dessa har ett krontal (480 kronor) lagts in i beräkningarna i stället för att räkna procent på dessa löner. Men eftersom relativt få personer har så låg lön och snittet i branscherna ligger några tusenlappar högre, så har modellen endast en marginell påverkan på det totala löneutrymmet.

– Det handlar om hundradelar av en procent, säger GS avtalssekreterare Madelene Engman.

Det som alla parter i industrin har sagt ja till i dag är alltså de övergripande frågorna: Längden på avtalet, löneutrymmet, avsättningen till deltidspensionen samt låglönesatsningen. Utöver det har fack och arbetsgivare förhandlat om detaljerna i varje enskilt kollektivavtal. Enligt Per-Olof Sjöö har inga dramatiska förändringar skett på avtalsnivå och Madelene Engman säger att hon är nöjd med de byten som förbundet har gjort med motparterna.

Både TMF och Grafiska Företagen är nöjda med att ha fått in några ändringar när det gäller arbetstider i avtalen.

– På träindustriavtalet har vi kommit överens om en stupstock för tvåskift. Om man inte kommer överens lokalt kan man alltså ändå införa tvåskift, säger förhandlingschef Eva Glückman.

GS har å sin sida fått igenom en reglering av arbetstiden under vissa helger. Man ska till exempel ha rätt att säga nej till övertid på julafton och andra aftnar.

På de grafiska avtalen har man vidgat tidsramen för dagarbetstiden. Dessutom ska arbetsgivaren kunna komma överens med enskilda arbetstagare om nattarbete under högst två nätter på två veckor. I utbyte har de gått med på att höja gränsen för deltidsarbete från minst 18 timmar i veckan till 20.

Ett av kraven från TMF och Grafiska Företagen var att timmarna i avtalens arbetstidsförkortning skulle växlas över till pensionspremier. På den punkten fick de ge sig, men enligt David Johnsson är det en fråga som TMF kommer att ta upp med GS under den kommande avtalsperioden.

GS tvingades att släppa ett viktigt krav på skogsavtalet. In i det längsta pågick förhandlingarna om att förlänga överenskommelsen om att facket genom annonserade besök ska ha rätt att följa upp löner och villkor på arbetsplatserna, men motkraven från arbetsgivarna inom SLA var enligt GS allt för långtgående.

– Vi kommer på alla sätt att jobba med att reglera den här branschen så mycket vi bara kan. Men det ligger nu ett stort ansvar på SLA att deras medlemsföretag lever upp till kollektivavtalet, säger en besviken Madelene Engman.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal ”banbrytande”. Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en ”för hög, men ändå rimlig nivå”.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Avtal klart för tvätterier

Avtal klart för tvätterier

Förra året varslades om strejk – i år blev parterna klara två veckor före deadline. Tvätteriavtalet ger 6,9 procent på tre år inklusive delpension och en låglönesatsning som gynnar 70 procent av medlemmarna. IF Metall har fått betala med flexiblare arbetstider.

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

”Delpensionen är en framgång”

5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.