Industriarbetarnas tidning

Nordkalk fälls i Gustaf-fallet

1 mars, 2017

Skrivet av

 

Kalkugnsolyckan

Den 1 november 2011 fick firmor i flera led i uppdrag att rengöra en stor kalkugn inne på SSAB:s område i Luleå. Nordkalk skötte driften av anläggningen. Entreprenörerna blev tillsagda att spruta vatten genom en brandslang in i ugnen. Klockan 23.30 small det. Frätande kalk strömmade ut på Johan och Gustaf som stod närmast hålet. Johan Löfroth, 23 år, fick in den heta ångan i lungorna och dog senare av skadorna.

Rättsprocessen

Fyra år efter olyckan delgavs tre personer misstanke om brott. Åklagaren ändrade sig sedan. Nu är endast Nordkalk och en chef vid företaget misstänkta för dödsolyckan.

Rättegången började 25 januari i Luleå tingsrätt och pågick under tio dagar – cirka 30 vittnen hördes. Domstolen hade att pröva om arbetsgivaren gjort sig skyldig till grovt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död och genom vållande till kroppsskada.

Skadestånd

Gustaf Seppelin Solli har fått ersättning från Afa försäkring: 1,2 miljoner kronor för missprydande ärr.

Här kan du lyssna på det inlästa reportaget där reportern Elinor Torp och fotografen David Lundmark följer Gustaf Seppelin Solli när han berättar sin historia på företag runt om i landet.

DomNordkalk fälls för olyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Den dåvarande platschefen på anläggningen i Luleå fälls också för grovt arbetsmiljöbrott.

(UPPDATERAD) Den förre platschefen döms för grovt arbetsmiljöbrott innefattande vållande till annans död och vållande till kroppsskada. Tingsrätten skriver att straffvärdet är 1 års fängelse men med tanke på att så lång tid har gått och att han är tidigare ostraffad stannar man vid villkorlig dom och 200 dagsböter, 26 000 kronor.

Tingsrätten pekar på en rad brister i platschefens agerande. Han har bland annat inte gjort en tillräcklig riskbedömning, inte informerat de anställda om vad som skulle göras och inte sett till att de hade tillräcklig utbildning.

Så här kan man sammanfatta tingsrättens skäl till att döma platschefen och företaget:

Det är oklart vem som kom på iden att spola stora mängder vatten in i kalkugnen. En seriös riskbedömning med hänsyn tagen enbart till säkerhet och inte till kostnad hade medfört att ugnen hade kallställts. Då hade inte olyckan inträffat. Platschefen har medgett att någon riskanalys inte gjordes inför arbetet.

När olyckan hände var det paus i arbetet. Den enda instruktionen som lämnats till de entreprenörsanställda var att de skulle gå undan från hålet när matarbordet kördes, vilket  Gustaf och Johan gjorde. Olyckan var ett faktum ändå.

Både Gustaf och Tarmo Niva uppgav i sina vittnesförhör att de inte ens hade kunnat ta sig ut med de otympliga dräkterna på.  Dräkterna inklusive visiren var inte anpassade till det arbete som gjordes. Det kan därför ifrågasättas om skyddskläderna ens hade varit till nytta, resonerar rätten.

Att det har gått lång tid sedan olyckan har också präglat förhören, konstaterar domstolen – minnesbilder bleknar. Men tingsrätten säger sig också uppfatta att flera av vittnena har varit medvetet försiktiga i förhören för att inte själva riskera att få ansvar för det som skedde.

Nordkalk döms att betala 3 miljoner kronor i företagsbot – åklagaren hade yrkat 3,5 miljoner men tingsrätten ger rabatt på grund av den långa tid som gått. Tingsrätten menar att bolaget inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Företaget ska också betala 50 000 kronor i skadestånd till Johans familj och vardera 40 000 kronor till Gustaf Seppelin Solli och till Tarmo Niva.

– Fel person fälldes enligt mig. Visst platschefen hade det juridiska ansvaret, men moraliskt. Jag hade velat se fler straffas. För han var knappast ensam ansvarig, säger Arvid Solli, Gustafs pappa som just hämtat ut den tjocka domen i Luleå tingsrätt.

Dagens dom kommer exakt 64 månader efter den olycka som kostade den 23-årige Johan Löfroth livet och som svårt brännskadade Gustaf Seppelin Solli. Processen har kritiserats hårt för att den dragit ut på tiden, och därmed orsakat extra lidande för offren och dess anhöriga.

Stalltipset är att domen kommer att överklagas, men varken Nordkalks eller förre platschefens advokat ville i dag kommentera domen. Så här säger Nordkalks kommunikationschef Eva Feldt:
– Vi har tittat igenom domen lite snabbt. Vi blev lite förvånade att domstolen så tydligt har uppfattat att det här handlar om ett inhyrningsförhållande. Vi tycker att det framgick ganska tydligt under rättegången att det rör sig om ett entreprenörsförhållande. Vi ser att det är viktigt för framtiden att ansvarsfördelningen mellan beställare och entreprenör tydliggörs ordentligt. Det kan den här domen bidra till.

 

 

 

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Ensidigt drev mot Nordkalk enligt försvaret

Nordkalk har fått hela skulden för det som gick fel, trots att ansvaret låg på andra, menar försvaret. Deras slutplädering fick avsluta rättegången. Dom meddelas den första mars.

Håller de svartaste tankarna för sig själv

Håller de svartaste tankarna för sig själv

Gustaf Seppelin Solli är fortfarande förbannad på Nordkalk och tycker att straffet som åklagaren yrkar på är för mesigt. – Jag kommer alltid att bära det här med mig.

”Platsledningen borde ha insett riskerna”

Efter tio dagar är Nordkalkrättegången inne på sitt avslut. Kammaråklagaren yrkar på villkorlig dom och böter för Nordkalks dåvarande platschef.

”Huvudentre­prenören ska ha ansvaret”

”Huvudentre­prenören ska ha ansvaret”

”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

”Varmt är bara förnamnet”

”Varmt är bara förnamnet”

Mehmet Arpaci var det första vittnet som framträdde vid Nordkalkrättegången. Han berättar hur han fick order om att rengöra kalkugnen utan att veta vad han gjorde och utan riktig skyddsutrustning.

”Nordkalk gav inga instruktioner”

”Nordkalk gav inga instruktioner”

Åklagaren anser att Nordkalk på flera sätt grovt bröt mot lagen under olycksnatten för drygt fem år sedan. Nordkalk förnekar anklagelserna i en rättegång som ibland blir mycket känsloladdad.

Stort medietryck vid rättegången

Stort medietryck vid rättegången

Nu har rättegången mot Nordkalk och den förre platschefen startat i Luleå tingsrätt. Nu väntar tio dagars rättegång. Intresset från allmänhet och medier är mycket stort.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.