Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Än lever 
industriavtalet 


6 april, 2017

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.

Märket satt. Arbetsfred i tre år fick kosta arbetsgivarna högre 
löneökningar än de tänkt sig och en låglönesatsning.

Industrins parter har slutit avtal. Märket är nu satt och det blev ett treårigt avtal med ett värde på 6,5 procent varav 0,5 procent är avsättning till deltidspension.

På Pappers område blev det ett avtal om löneökningar på 5,9 procent på tre år men med ett nytt delpensionskonto. Avsättningen till detta konto bli 0,2 procent per år.
Och det gäller alla.

Mycket stod i år på spel inte minst frågan om Industriavtalets normerande roll på arbetsmarknaden. Krypskyttet mot Industriavtalet har pågått länge från både andra fackförbund liksom från arbetsgivare i framförallt kommun och landsting som driver sifferlösa avtal.

Att parterna inom industrin lyckades enas om ett långsiktigt och väl balanserat avtal är en seger för alla.

Arbetsgivarna fick arbetsfred på tre år vilket är mycket värt i dessa oroliga tider. Från att ha krävt att löneökningstakten kraftigt skulle växlas ned har de nu accepterat löneökningar på 2 procent under tre år. De fick dessutom ge sig på två avgörande punkter – arbetstidsfrågan och låglönesatsningen.

Det blir nu en låglönesatsning enligt den modell som LO-förbunden enats om. Det gynnar kvinnorna som alltför ofta har de lågt betalda jobben inom industrin.
På jämställdhetens område finns dock betydligt mer att göra. Parterna tillsatte en arbetsgrupp förra avtalsrörelsen och vi väntar med spänning på vad den ska föreslå.

LO-facken i industrin har drivit frågan om en låglönesatsning hårt och tjänstemännen har backat upp i solidaritetens namn. Arbetsgivarsidans Anders Weihe har tidigare hotat att säga upp industriavtalet om facken driver låglönesatsningen. Att han nu gått med på den är trots allt historiskt. 
Striden var hård in i det sista. Facken kan känna sig nöjda av att ha fått igenom låglönesatsningen utan att ge med sig på andra frågor.

Årets avtalsförhandlingar har ytterst handlat om att ”rädda industriavtalet”. Därför har avtalet blivit ett ”rent avtal” – enbart ett löne- och pensionsavtal. Striden om tiden lär fortgå framöver.

Facken inom industrin har visat att den fackliga solidariteten mellan tjänstemän och arbetare lönar sig. Dessutom har man räddat hem en lönebildningsmodell som faktiskt gett löntagare på hela arbetsmarknaden reallöneökningar i två decennier.

Parterna har nu satt märket och visat att industriavtalet vill bli äldre än 20 år.

En kommentar till “Än lever 
industriavtalet 


  • En fråga: existerar något ”industriavtal”, är inte det bara en överenskommelse/praxis att inte skriva på avtal från förbundens sida innan alla är klara (bortsett Pappers)?
    Eller menar Helle att industriavtalet är ett avtal alla, inkl arbetsgivaren, måste skriva under om det ska bli något avtal och att det är tvingande för alla berörda?

    Vad gäller avtalet i sig så råder delade meningar om innehållet eftersom regeringens skattepolitik förmodligen kommer att innebära att reallönerna inte bibehålls, för visst var det väl just det som är det fackliga löftet (att inte skriva på ngt sämre avtal än det förra, och här bör prisbilden i landet inkluderas).

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Förnyelsens vindar blåser i facket

Förnyelsens vindar blåser i facket

Det blåser förnyelsens vindar. I helgen som gick fick Sverige en kardinal och ett svenskt VM-guld i hockey. Men nästan lika stort var valet av ny ordförande hos IF Metall.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

Vi kräver riktiga löneökningar

Vi kräver riktiga löneökningar

Nu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Tack för hoppet, Margot

Jag går ut från biografen och känner djup melankoli. Filmen om Hasse&Tage är en kärleksfull berättelse om en svunnen tid. Inne i biosalongen blandas skratt och gråt. I folkhemssverige kunde höger och vänster åtminstone skratta ihop. I dag har polariseringen nått oanade höjder och demokratin står på många sätt på spel i hela västvärlden. I […]

Värna om Saltsjöbadsandan

Värna om Saltsjöbadsandan

Den svenska modellen är bästa skyddet mot extremismens söndrande av demokratin.

Behåll Jämställdhets­myndigheten

Samtidigt som den allmänna och lika rösträtten firar 100 år beslutar högermajoriteten i riksdagens arbetsmarknadsutskott att bekräfta M+KD-budgeten. Anslagen till jämställdhetsarbetet dras in. Det innebär att Jämställdhetsmuyndigheten kommer att läggas ned under 2019. Beslutet är en uppvisning i politisk arrogans. Förutom att jämställdhetsarbetet kraftigt försvåras är det ett slöseri med skattemedel att först bygga upp […]

Kvinnorna som bryter industrins gubbkultur

Vädret i Visby har hittills varit sisådär. Kanske vill vädergudarna varna för de politiska iskalla vindar som blåser och som tenderar att nå stormstyrka i valet i höst? Hur som helst tittade solen fram igen i dag lagom till att IF Metalls frukostsamtal drog igång. Jag samtalade med två av industrins mäktiga kvinnor – IF […]

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.