Industriarbetarnas tidning

Är det okej att fråga om kriget?

10 april, 2017

Skrivet av

När kollegan flyttDu känner säkert någon. En arbetskamrat som tvingats fly från ett helvete för att söka sig till tryggheten i Sverige. Men vad kan man fråga om? Och ska man över huvud taget fråga?

Pluggar och jobbar

Amr Alshami kom till Sverige för tre år sedan. Under dagtid pluggar han sfi samtidigt som han arbetar som montör på Smålandsvillan i Vrigstad. I Syrien arbetade han i en klädbutik: ”Här var första gången jag höll i en hammare!”

Fotbollsintresserad smålänning

Amr Alshami spelar helst fotboll på fritiden. Han delar lägenhet med en kompis i Vrigstad. Hans närmaste familj – hans föräldrar och två syskon – lyckades också fly till Sverige. De bor nu i Sävsjö.

Psykisk ohälsa vanligt

Var tredje person som har lämnat Syrien för Sverige lider av ångest eller depression, det visar en stor studie från Röda Korset. Studien omfattar den grupp som kom till Sverige mellan 2011 och 2013, innan den stora flyktingströmmen hösten 2015.

Under sitt första halvår i Sverige led Amr Alshami också av depression, berättar han. Då var han placerad på en förläggning i Dalarna och tänkte bara på sin familj och sina vänner hemma i Syrien.”Men sedan blev det bättre och bättre. Jag började lära mig svenska, fick kompisar och sedan sökte jag jobb direkt.”

Amr Alshami är 22 år och kommer från Homs, en av Syriens större städer som grundades långt innan Sverige ens krupit in i bronsåldern.

Han minns lägenheten som han och hans familj bodde i, femrummaren uppe på tredje våningen.

– Det var modernt, vi hade allt, allt man kan önska sig. Och Homs var en fin stad då, känd för sina vänliga människor, säger han.

Men så kom kriget. Bomberna, massakern, utrensningarna. Och i detta kaos levde Amr Alshami i tre år.

Om den tiden, liksom om orsakerna till kriget, berättar han gärna och så pedagogiskt han över huvud taget förmår.

– Ibland frågar kollegorna mig om varför det blev krig där, och då försöker jag förklara. Det är helt okej för mig.

Men. Om man frågar honom om det värsta, vad han själv såg, vad han själv upplevde, då blir han genast mer allvarlig och sluten. Tittar bort. Han har nog av mardrömmar.

– Det är för svårt …

Ja, han vill helt enkelt inte bli påmind om hur han tänkte eller agerade sekunderna efter att hans bäste barndomsvän hade blivit ihjälskjuten av en krypskytt – mitt i bröstet, mitt ute på kvarterets fotbollsplan och mitt framför ögonen på honom.

– Efter det sa min mamma: ”Du kan inte stanna här längre, du måste genast fly härifrån.”

”Fråga när du har tid att lyssna”

Jonas Mosskin, leg psykolog och organisationskonsult:
”Grundprincipen är att det är okej att fråga om kriget. Det visar att man bryr sig om den andre. Men det måste göras på ett taktfullt sätt. Har man en minut vid kaffebryggaren kanske det är klokt att spara frågan till när man har mer tid att lyssna. Det är också värt att själv fundera igenom vad man är beredd att höra.

Det är viktigt att komma ihåg att vi människor hanterar svåra upplevelser väldigt olika. Några av oss berättar gärna och mycket, andra gillar inte att prata om smärtsamma minnen och har andra strategier för att må bra och vill hellre tala om annat. Som arbetskamrater och medmänniskor måste vi visa hänsyn och respekt inför detta.”

”Oftast berättar människor själva”

Johanna Bredgaard, bilmontör och kamrat­stödjare på Volvo Cars i Göteborg:

”Man ska ju inte genast kasta sig över en ny kollega och säga: ”Jo, jag har hört att du kommer från kriget …” Sådana där känsliga ämnen brukar komma med tiden, när man lärt känna varandra lite grand. Vi som har linebundet jobb i mont­eringsfabriken får höra mycket, om både roliga och sorgliga saker. Ibland brukar vi skoja om att vi är varandras psykologer och kuratorer.

Vill folk prata om vad de har varit med om så gör de oftast det själva. Som kamratstödjare, som jag är, försöker man inte lösa några problem utan bara lyssna och stötta så gott man kan. Säga: ”Jag finns här för dig, om du vill prata.” Det är inga konstigheter egentligen, bara medmänsklighet.”

”Det var skönt att få prata av sig”

Aleksandar Srndovic, Pappers avdelningsordförande på Holme­n, Hallstavik:

”Lyssna, fråga. Det tyckte jag kändes bra när kriget pågick i mitt hemland Bosnien. Jag hade ständigt en klump i magen, och det var skönt när jag fick prata av mig med mina kollegor. De frågade, var nyfikna. Ja, de gjorde mig en tjänst. Men det blev också jobbigt när så många trodde att de kunde allt om kriget och tyckte att jag skulle stå till svars för allt vad mitt folk beskylldes för.

Krig är ett helvete där 10 procent är skurkar, medan resten är bra människor – oavsett vilken sida man tittar på. Varje gång jag ser, läser eller hör något från Syrien och Irak, påminns jag om kriget och tänker på hur jag satt framför tv:n i Sverige och oroades över att jag skulle se mina föräldrars hus i Sarajevo förstört.”

 

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

När oron blir till hot och slag

När oron blir till hot och slag

I tider av oro och kris är det extra lätt att bli frustrerad, ledsen och arg. Fler samtal kommer in till stödlinjen för våldsverkare. DA:s experter ger råd om hur du kan agera om du misstänker att din arbetskamrat är våldsam.

”Det hade varit skönt om de förstått”

”Det hade varit skönt om de förstått”

Om en nära anhörig insjuknar eller dör kan det vara svårt nog att själv uttrycka sorgen. Hur ska en kollega över huvud taget kunna bryta tystnaden och närma sig smärtan?

Med morsan som jobbarkompis

Med morsan som jobbarkompis

Är släkten bäst eller värst? Eric Elserth och mamma Mona är inte bara arbetskamrater – de bor dessutom grannar. DA:s experter reder ut hur du hanterar familjen på jobbet.

När du måste flytta till jobbet

Ditt jobb flyttar till annan ort och du beslutar dig för att följa med. Vi bad tre experter om råd om hur man förbereder ett nytt liv för hela familjen.

När hatet blir för mycket

När hatet blir för mycket

Återigen brinner flyktingförläggningar, två människor huggs ihjäl på en skola. Ett krig långt borta påverkar alla svenskar. Dagens Arbete fick ett brev från en verkstadsarbetare: vad gör man när rasisthatet tar över på jobbet?

När kärleken slår till

När kärleken slår till

En arbetskamrat har slutat äta. En annan svarar knappt på tilltal. Sömnbristen blänker i deras ögon och på rasten är båda försvunna. Vad i fridens namn händer? Svaret stavas kärlek. Vi bad tre experter resonera om det fina och svåra med relationer på jobbet.

Viktigt att förstå hur missbruk fungerar

Viktigt att förstå hur missbruk fungerar

Det är viktigt för anhöriga att förstå hur lite man kan påverka sjukdomen – och att man har rätt att må bra själv.

Förbannade medberoende

Förbannade medberoende

Skrivandet och jobbet hjälpte Daniel Sundström efter att hans bror dött av en överdos

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Första gången Madelene Andersson åkte till akuten för sina svåra mensproblem var hon 15 år. Det skulle ta nästan 20 år till att få en riktig diagnos.

Så hittar du ditt inre lugn

Så hittar du ditt inre lugn

Att alltid känna sig stressad och inte gå ner i varv är farligt för hälsan. DA:s expert, psykologen Jonas Mosskin, ger sina bästa tips för att inte stressen ska ta överhand.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.