Industriarbetarnas tidning

Så fungerar låglöne­satsningen

4 april, 2017

Skrivet av

I årets avtalsrörelse fick LO-facken igenom en låglönesatsning. DA reder ut hur den fungerar. Exemplet hämtas från industrins största avtalsområde, Teknikavtalet.

Får alla lågavlönade högre lön nu?

Alla ska få högre lön. Men det ser olika ut på olika avtalsområden. Inom verkstadsindustrin garanteras alla – oavsett hur mycket man tjänar – att få sina löner höjda med minst 870 kronor mer i månaden senast den 1 juni 2019. Det är det som kallas individgaranti.

Men de lågavlönade då?

Tanken är att de lågavlönade ska gynnas genom att potten blir högre för dem som tjänar mindre än 24 000 kr.

Hur kan potten bli högre?

Vi tar ett exempel från en verkstad med tio anställda.

En person tjänar 25 000 kronor i månaden. Hans nio arbetskamrater tjänar 22 000 kronor i månaden. Det centrala avtalet garanterar att arbetsplatsen får en pott på 1,8 procent första året. Han som tjänar mest bidrar till potten med 450 kronor (1,8 procent av 25 000 kronor).

De nio lågavlönades bidrag till potten blir inte 1,8 procent av deras låga lön – utan 1,8 procent av 24 000 kronor. Det vill säga 432 kronor per person.

Hur stor blir potten då?

Det innebär att facket vid det företaget har en sammanlagd pott att förhandla om som är värd 4 338 kronor i månaden.

Hur stor hade potten blivit utan låglönesatsningen?

Något mindre, 4 014 kronor.

Hur fördelas den här potten på företaget?

Hur potten fördelas på de tio arbetarna beror på förhandlingarna mellan det lokala facket och arbetsgivaren – och på vilket lönesystem som finns på arbetsplatsen.

Det här är ju ett treårigt avtal. Vad händer sedan?

Under det andra året höjs den lägsta månadslönen som beräkningen utgår från. Den var ju 24 000 kronor från början. Men till andra året höjs den till 24 528 kronor.

Vad innebär det för potten på det lågavlönade företaget?

Enligt Teknikavtalet ska potten öka med 2 procent under andra avtalsåret. Det innebär att var och en av de lågavlönade ”bidrar” till potten med 2 procent av 24 528 kronor. Det vill säga 490 kronor.

Och tredje året?

Då är potten 2,2 procent, enligt avtalet. Men då ska de lågavlönade utgå från en ny högre nivå: 25 043 kronor. Det innebär att de lågavlönades ”bidrag” till potten ökat till 551 kronor.

Vad innebär det här för löneutvecklingen på den här verkstaden?

Säg att potten fördelas lika i kronor och ören för alla tio anställda under vart och ett av de tre avtalsåren och att de inte får en extra krona av arbetsgivaren. Då har killen som idag tjänar 25 000 kronor i månaden ökat sin lön till 26 478 kronor år 2019. Ett lyft med 5,9 procent.

Och för de som tjänar mindre?

Gänget som idag tjänar 22 000 kronor kommer att ha 23 478 kronor. Deras löneökning blir större i procent – totalt 6,7 procent.

En kommentar till “Så fungerar låglöne­satsningen

  • Ja, låglönesatsningen ökar potten på företaget men den lågavlönade är inte garanterad en spänn mer än den högavlönade, det kan till och med bli så att den högavlönade tar hela utrymmet förutom individgarantin…så låglönesatsning vill jag f-nimig inte kalla det.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Avtalet som bröt ett tabu”

”Avtalet som bröt ett tabu”

I det nya avtalet har facket fått bjuda motparten på tre förutsägbara år i en högkonjunktur. Arbetsgivarna valde att svälja det beska låglönepillret. DA:s Harald Gatu skriver om en annorlunda avtalsrörelse.

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal ”banbrytande”. Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en ”för hög, men ändå rimlig nivå”.

Operation rädda Industriavtalet

Operation rädda Industriavtalet

”Facken inom Industrin har visat att fackliga solidaritet lönar sig”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein om det nya industriavtalet.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

”Oerhört provocerande”

”Oerhört provocerande”

IF Metalls ordförande Anders Ferbe reagerar starkt på arbetsgivarnas hållning i avtalsrörelsen. Det gäller kraven på utökat helg- och övertidsarbete men också det som kallas ”kostnadsneutrala löneökningar”.

Avtalsrådet sa ja till kraven

IF Metalls avtalsråd sade i dag ja till LO-samordningen och den plattform som Facken inom industrin enats om. Men det finns också flera röster som vill skärpa kampen mot de ökande löneklyftorna.

”Höj de lägsta lönerna”

”Höj de lägsta lönerna”

Lägstalöner, mindre övertid, arbetsmiljö. Dagens Arbete frågade några av de 170 ombuden på avtalsrådet vilka som är de viktigaste frågorna i kommande avtalsrörelse.

DA reder ut varför avtalsrörelsen kärvar

Avtalsrörelsen står och stampar, just nu verkar det vara svårt att nå ett nytt avtal på de tio dagar som är kvar. DA:s Harald Gatu förklarar vad det är som kärvar och vad som händer om parterna inte kan enas.

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Arbetstidskorridoren ger arbetsgivaren möjlighet att bestämma mer över när du ska jobba. Nu vill arbetsgivarna att den förlängs och därigenom öppna för lördagsarbete.

Sjuka Samhall: Fackets roll

Samhallanställda känner sig svikna av facket

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.