”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Lönerna på pappersbruken

Foto: Axel Öberg

Kvinnor som vill uppåt

Löner Kvinnor inom Pappers har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar Dagens Arbetes lönestatistik.  Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

Foto: Axel Öberg

”Här har jag hamnat rätt”

Julia  Hillblom

Ålder: 24 år.
Jobb: Blekerioperatör, ­Billerud Korsnäs.
Bor: Lägenhet 3 rum och kök i Gävle.
”Letar hus”.
Familj: Sambon Fredrik, ­kokarmästare på BillerudKorsnäs.
Kör: Volvo V40 Husdjur: Två katter.
Hobby: Inredning.
Läser: Helst historiska romaner av Simona Ahrnstedt.
Lyssnar till: Radiomusik. ­Allätare. Mycket Bandit-Rock på skiften.

Hon klev ur arbetslöshetens skugga och blir i dagarna operatör på blekeriet.
– Jag har aldrig upplevt några stängda dörrar, säger Julia Hillblom, 24 år.

Tjugofyra år gammal har hon gjort en snabb resa i arbetslivet.
Från städjobb, arbetslöshet och in på ett av traktens mer attraktiva arbetsplatser – Billerud Korsnäs Gävle.

– Ja, det har gått fort, säger hon där hon står i blekeriets man­överrum med sina manliga kollegor i bakgrunden. På skiftlaget är hon enda tjejen. Men på hennes avdelning, Fiber, blir de snart sex kvinnor, säger hon. Julia Hillblom säger sig ha hittat sin fasta punkt i tillvaron.

– Ja, det känns verkligen som om jag hamnat rätt.

Julia lämnade gymnasiets textil- och designlinje 2011. För skoltrött för att plugga vidare.
Så följde en period som lokalvårdare som efter ett par år förbyttes i arbetslöshet.
Hon började stämpla. Gled allt djupare in i allt det där mörka som omgärdar en ung människa utan jobb.

I oktober 2015 fick hon via arbetsförmedlingen – som hade ett projekt ihop med Billerud Korsnäs – en yrkesintroduktion på företaget. Julia placerades på massabrukets fiber­linje. Under sex månader fick hon sedan pröva på de andra avdelningarna.

Därefter sommarjobb. I höstas blev hon en av fjorton utvalda på företagets trainee-program och fick fast anställning. Och om några veckor tar hon plats som operatör i blekeriet.

Som om det inte vore nog, träffade hon även kärleken Fredrik på jobbet och tidigare i år fick hon dessutom pris som fjolårets bästa rookie på hela bruket. Det är ett pris till någon som gjort riktigt bra ifrån sig under året.

Ingångslönen för en trainee är cirka 24 000 kronor plus skifttillägg. Det lär öka med någon tusenlapp, när hon sätter sig till rätta i operatörsstolen.

Dagens Arbete har bearbetat lönestatistik från Pappers (se tabeller nedan) och då framgår med stor tydlighet att kvinnorna har svårt att nå de bäst betalda jobben. Det gäller bruken över hela landet. Av de tvåhundra bäst betalda pappersarbetarna i oktober i fjol fanns bara fyra kvinnor.

Bäst betalda kvinnan kom på 39:e plats (70 568 kronor i månadslön). Den näst bäst betalda återfanns på plats 98 med en månadslön på 62 760 kronor.

”Hälften av våra nyanställda ska vara kvinnor”, säger Annika Deutsch, HR-ansvarig på Billerud Korsnäs. i Gävle. Foto: Axel Öberg

På Billerud Korsnäs i Gävle är personalchefen Annika Deutsch, eller HR-ansvarig som det heter, garanten för att kvinnorna inte åsidosätts. Exempelvis när det handlar om att erbjuda anställda möjligheter till vidareutbildning inom företaget. Börja klättra mot de högre betalda befattningarna.

För det är här som löneojämlikheten mellan män och kvinnor i regel uppstår. I möjligheterna till avancemang. Det är inte på befattningarna som män och kvinnor betalas olika. Det är när tillfälle ges att gå vidare som männen glider ifrån.

– Det är i sådana lägen vi går in och frågar: Finns där verkligen ingen kvinna att fråga?

Alla ska ha samma möjlighet att kunna gå vidare. Det är Annika Deutschs devis. Men ett av grundproblemen är att bruket har få anställda kvinnor – 99 anställda av totalt 735 anställda. Och bara cirka 30 återfinns i produktionen.

Ett annat problem, och det är mer allmänt, är att kvinnor inte söker sig till industrin i någon större skala. Därav alla de projekt och riktade skolinsatser som Billerud Korsnäs gör ihop med lokala aktörer.

– Vi har satt som mål att hälften av våra nyanställda på årsbasis ska vara kvinnor, säger Annika Deutsch.

Målet är en bit bort. För tre år sedan var en av fem nyanställda en kvinna. 2015 var tredje.

– Och i fjol var 38 procent av dem vi anställde kvinnor.

Pappers avdelningsordförande, Kjell Olsson, menar att man nu har kvinnliga medarbetare på brukets alla avdelningar – utom brand- och räddningstjänsten.
Han är också den första att bekräfta att forna tiders kultur på jobbet successivt försvunnit.

– Förr kunde vi ha chefer som valde bort kvinnor till högre befattningar med motiveringen att ”de var för klena”.

Bakom faktum att Billerud Korsnäs Gävle gör allt för att knyta kvinnor till sig – men naturligtvis också män – finns självklart också en annan drivkraft: Kampen om den framtida arbetskraften.

För det stundar tider med stora pensionsavgångar. De kommande åren går hundra medarbetare i pension. I frågan om karriärvägar på bruket har dock både facket och företaget en samsyn som Annika Deutsch sammanfattar.

– Kompetens och vilja.

Oavsett kön. Detta skriver gärna Julia Hillblom under på.

– Vill man så finns möjligheten. Så är det absolut.

Den senaste tiden har varit en riktig ”ego-boost”, för att använda hennes egna ord.
Har man gått från arbetslös till operatör och däremellan fått pris som årets rookie, finns det all anledning att se framtiden an med tillförsikt.

Och kanske blir Julia en av kvinnorna på brukets lönetopp vad det lider.

Foto: Axel Öberg

”Jag blir absolut tagen på allvar”

Kliver framåt. Sandra Johansson, 27 år, kör lok, truck, hjullastare och lastbil och är säker på sin sak.
– Här på bruket finns ingen särskild lönegrad för kvinnor!

Sandra Johansson

Ålder: 27 år.
Jobbar: Tranportavdel­ningen på Billerud Korsnäs.
Bor: Radhus i närområdet Bomhus.
Familj: Sambo med en ”byggsmed” som veckopendlar till Stockholm.
Hobby: Ormar. Har ett tjugotal. Mest snok och majssnokar men också en kungs- och en regnbågs

Hon presenterar sig som fordonsförare på transportavdelningen.
I nuläget klarar Sandra Johansson det mesta som har med interna transporter att göra; snöröjning, avfallshantering, lastning och lossning av gods.

Hon klev innanför grindarna 2011 som sommarvikarie och fick då lära sig köra truck. Återkom sommaren 2012 för att sedan, efter sommaren 2013 få ett vikariat. 2014 fick hon fast.

Hela tiden har hon erbjudits vidareutbildningar.

– Jag har fått C-kort på lastbil. Lärt mig hjullastare och att köra lok.

Nu går hon en utbildning till växlare. Allt som Sandra tillfrågats om har hon tackat ja till.
Egentligen skulle hon bli djurvårdare.Men som vanligt spelar tillfälligheterna in.

– Jag fick ett telefonsamtal hem. Min pappa jobbar på samma avdelning som jag gör nu och de hade svårt att hitta sommarjobbare. ”Vill du lära dig att köra truck?”

Sandra såg jobbet som en utmaning.

– Jag har aldrig tvekat att kliva fram eller ta tillfället att utveckla mig som person. Jag är dessutom lagd åt det praktiska hållet.

Den första lönen som truckförare var hon bara glad över.

– Pengar in på kontot varje månad! Ingenting man direkt funderade över. Man var mest glad över jobbet.

Sedan dess har hon fått så kallat MK-tillägg (mångkunnighets-) för varje nytt arbetsmoment hon lärt sig. I dag tjänar hon runt 26 500 före skatt.

– Jag jobbar dagtid, men har beredskap under vinterhalvåret vad gäller snöröjningen. Då kan det handla om cirka 4 000 kronor extra beroende på om jobbet sker på ordinarie tid eller om hon blir inkallad när hon är ledig.

På transportavdelningen är hon enda kvinnan.

– Det är lite blandade känslor och jag saknar kvinnliga kollegor. Men jag blir absolut tagen på allvar av mina manliga kollegor.

Sandra säger att hon inte hamnat eller känner sig utanför i egenskap av kvinna i en manlig miljö.

– Jag har heller aldrig på något sätt blivit nedtryckt eller förminskad av någon arbetskamrat.

Hon har också sluppit kommentarer som att hon gör ett bra jobb ”för att vara kvinna”.
Sånt verkar höra till en förfluten tid.

Sandra är väl medveten om företagets ambitioner att få in fler kvinnor i produktionen.
– Det talas om det hela tiden.

Hur har kvinnorna det på bruket? ­Sandra funderar.
– Jag träffar inte så många. Vet faktiskt inte vilka möjligheter de får att utvecklas i jobbet.

Hon kan egentligen bara gå till sig själv – och hon har hela tiden fått möjlighet att gå vidare. Stöttats och fått all tänkbar uppbackning.

– Men av de kvinnor jag träffat på är det ingen som nämnt något om att de särbehandlats.

Sandra Johansson menar att man följer sina lönegrader på jobbet och att de skillnader som finns beror på hög medelålder.

– Folk har slagit i taket i lönegraderna.

På hennes avdelning är det hon och en yngre kille som inte har så lång erfarenhet.

– Men jag tror faktiskt att jag ligger hög­re än honom i lön. Just för att jag varit anställd längre.

Sandra tror också att dagens yngre kvinnor är lite tuffare än tidigare.

– Samhället har förändrats och det pratas mycket om jämställdhet.

Det är sånt som påverkar menar hon.

– Mycket hänger också på uppväxt och vilket stöd man har hemifrån. Kompisar. Ingen i mitt umgänge har varit rädd för att kliva fram och ta för sig, oavsett kön.

Hur ser hon på fabriksjobbet som sådant?

– Innan jag klev innanför grindarna hade jag synen att det skulle vara både smutsigt och förfallet. Men så var det ju inte!

Även det lokala facket har fått upp ögonen för henne. Hon är ”ungdomsansvarig” och skyddsombud. Sandra Johansson tog klivet in och har sedan vågat ta klivet fram.

Så gjorde vi:
Dagens Arbetes löneuppgifter ­bygger på statistik som samlats in av Pappers, och gäller utbetalda ­löner oktober 2016. Personer med slutlöner – det vill säga de som slutat eller gått i pension och som exempelvis fått ut inne­stående semester, övertid etc i sin lön är bortrensade. Statistiken utgår från respektive avdelning och omfattar 12 097 personer, varav 1 637 (13,5 procent) kvinnor. Lönerna i statistiken ovan är medianlön.

”Trodde inte att skillnaden var så stor”

Foto: Ylva Bergman.

Pappers högst avlönade kvinna tjänar 70 568 kronor. Med den lönen kommer hon på 39:e plats i Pappers lönestatistik.
– Vi har helt klart problem med jämställdheten, säger Pontus Georgsson.

Gräver man, som DA gjort, djupare i lönestatistikens topp från oktober i fjol, återfinns kvinnor på platserna 39, 98 och 156.
– Det där tycker jag är intressant, menar Pontus Georgsson när han konfronteras med uppgifterna. Kvinnorna finns inte alls med där uppe.
– Jag har hört alltför många säga att vi inte har något problem med jämställdheten inom Pappers.
– Jag brukar envist säga att det har vi visst, vilket inte minst dessa siffror tyder på.
Det är inte så att kvinnorna har lägre lön på lika befattningar. Det handlar snarare om möjligheterna att nå dessa befattningar.
– Vi har fler kvinnor än män på lågbetalda befattningar och det är ett stort problem som vi behöver göra något åt.

Dagens Arbetes siffror visar att snittlönen för en man ligger på 35 839 kronor (inklusive ob och andra tillägg) medan kvinnorna stannar på 31 188.
Kvinnor tjänar 13 procent mindre än män!
– Jag trodde faktiskt inte att skillnaden var så stor. Det talar för att vi behöver jämställdhetssatsningar som inte bara höjer lönen.
– Vi behöver förbättra möjligheten för kvinnor att komma upp på de bättre betalda befattningarna.
– Utan att ha sett hela statistiken är jag ganska säker på att kvinnornas andel ökar ”ju längre ner” vi kommer.
Satsningen på jämställdhet är också något Pappers försökt få in i den pågående avtalsrörelsen.
– Det borde ligga i allas vårt intresse att det blir fler och bättre betalda kvinnor i branschen!


gw@da.se

4Kommentarer

Tobias:

Det är väl fackets uppgift att bevaka detta?
Ingår inte detta i fackavgiften?
Lika lön för lika arbete hette det en gång, men det finns väl inte längre?

Så vad gör man från fackrörelsen åt detta då?

Eddie Johansson:

Tobias,
Facket har ju precis bevakat och skrivit om detta i och med denna artikel.
Och som det står i artikeln så gäller lika lön för lika arbete, problemet är att män i högre grad befordras.

Vi i fackföreningsrörelsen jobbar ju ständigt mot mer jämlikhet mellan könen (och andra diskrimineringsgrunder), men det kräver att vi alla hjälps åt. Det är en viktig förutsättning för demokratin som våra förbund bygger på.

Tobias:

Ja du, Eddie, men det blir ju bara vackra ord. Jag minns på 1980-talet då det verkligen var jämställda löner, men idag pratas det mest och man kallar detta för ”hårt arbete” inom fackföreningsrörelsen. Det räcker inte med att ha en artikel i en tidning för att detta skall klassas som demokrati.

Vad medlemmarna vill ha, är lite handling också. Lite verkstad, men enligt mitt förmenande finns inte detta. Bara vackra ord.

Och, ja, jag var med på den tiden när man kunde räkna med facket, både i ord och handling.

stevO:

Att prata snittlöner mellan könen är oerhört missvisande. Det finns inga löneskillnader för samma jobb på grund av kön, det är även olagligt. Den verkliga orsaken till löneskillnader är att kvinnor är oftare borta från jobbet och att man har ett jobb med sämre betalt.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

2
Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

1

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

Södra är ohotad löneledare

Dagens Arbetes har återigen listat löneläget på samtliga pappers- och massabruk. Det skiljer 6 500 kronor mellan högst och lägsta snittlönen.

Nöjda miner i Mönsterås

Löneläget 2016Även i år vinner Pappersarbetarna på Mönsterås bruk DA:s löneliga. "Det känns bra", säger avdelningsordförande Lars Nilsson.

Alla snittlöner – bruk för bruk

Hela listan 2016

Bästa lönerna på Mönsterås

Löneläget 2015Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

"Vi är fortfarande bäst på det vi gör"

Löneläget 2015Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken. – Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Så ligger du i lönelistan

Löneläget 2014Kolla hur du ligger till i lönestatistiken för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Jan Lindgren, maskinoperatör, sörjer tiden då han gick sexskift och fick 2 500 mer i plånboken.

Säffle blickar framåt

Löneläget 2014Nordic Paper Säffle är ett typisk mittenbruk i lönestatistiken. – Lönerna är lite för dåliga. Vi jobbar ändå kvällar, helger och nätter, säger maskinoperatören Jan Lindgren.

Siffrorna för alla bruken

Löneläget 2014Siffrorna för alla bruken

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

SCA miljardsatsar i Obbola

”Det är fantastiskt. Jätteroligt!” Det säger Leif Berglund, samordnande huvudskyddsombud på Obbola, om SCA:s jättesatsning på bruket.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

Makten över företagen

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.