Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Lönerna på pappersbruken

Foto: Axel Öberg

Kvinnor som vill uppåt

Löner Kvinnor inom Pappers har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar Dagens Arbetes lönestatistik.  Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

Foto: Axel Öberg

”Här har jag hamnat rätt”

Julia  Hillblom

Ålder: 24 år.
Jobb: Blekerioperatör, ­Billerud Korsnäs.
Bor: Lägenhet 3 rum och kök i Gävle.
”Letar hus”.
Familj: Sambon Fredrik, ­kokarmästare på BillerudKorsnäs.
Kör: Volvo V40 Husdjur: Två katter.
Hobby: Inredning.
Läser: Helst historiska romaner av Simona Ahrnstedt.
Lyssnar till: Radiomusik. ­Allätare. Mycket Bandit-Rock på skiften.

Hon klev ur arbetslöshetens skugga och blir i dagarna operatör på blekeriet.
– Jag har aldrig upplevt några stängda dörrar, säger Julia Hillblom, 24 år.

Tjugofyra år gammal har hon gjort en snabb resa i arbetslivet.
Från städjobb, arbetslöshet och in på ett av traktens mer attraktiva arbetsplatser – Billerud Korsnäs Gävle.

– Ja, det har gått fort, säger hon där hon står i blekeriets man­överrum med sina manliga kollegor i bakgrunden. På skiftlaget är hon enda tjejen. Men på hennes avdelning, Fiber, blir de snart sex kvinnor, säger hon. Julia Hillblom säger sig ha hittat sin fasta punkt i tillvaron.

– Ja, det känns verkligen som om jag hamnat rätt.

Julia lämnade gymnasiets textil- och designlinje 2011. För skoltrött för att plugga vidare.
Så följde en period som lokalvårdare som efter ett par år förbyttes i arbetslöshet.
Hon började stämpla. Gled allt djupare in i allt det där mörka som omgärdar en ung människa utan jobb.

I oktober 2015 fick hon via arbetsförmedlingen – som hade ett projekt ihop med Billerud Korsnäs – en yrkesintroduktion på företaget. Julia placerades på massabrukets fiber­linje. Under sex månader fick hon sedan pröva på de andra avdelningarna.

Därefter sommarjobb. I höstas blev hon en av fjorton utvalda på företagets trainee-program och fick fast anställning. Och om några veckor tar hon plats som operatör i blekeriet.

Som om det inte vore nog, träffade hon även kärleken Fredrik på jobbet och tidigare i år fick hon dessutom pris som fjolårets bästa rookie på hela bruket. Det är ett pris till någon som gjort riktigt bra ifrån sig under året.

Ingångslönen för en trainee är cirka 24 000 kronor plus skifttillägg. Det lär öka med någon tusenlapp, när hon sätter sig till rätta i operatörsstolen.

Dagens Arbete har bearbetat lönestatistik från Pappers (se tabeller nedan) och då framgår med stor tydlighet att kvinnorna har svårt att nå de bäst betalda jobben. Det gäller bruken över hela landet. Av de tvåhundra bäst betalda pappersarbetarna i oktober i fjol fanns bara fyra kvinnor.

Bäst betalda kvinnan kom på 39:e plats (70 568 kronor i månadslön). Den näst bäst betalda återfanns på plats 98 med en månadslön på 62 760 kronor.

”Hälften av våra nyanställda ska vara kvinnor”, säger Annika Deutsch, HR-ansvarig på Billerud Korsnäs. i Gävle. Foto: Axel Öberg

På Billerud Korsnäs i Gävle är personalchefen Annika Deutsch, eller HR-ansvarig som det heter, garanten för att kvinnorna inte åsidosätts. Exempelvis när det handlar om att erbjuda anställda möjligheter till vidareutbildning inom företaget. Börja klättra mot de högre betalda befattningarna.

För det är här som löneojämlikheten mellan män och kvinnor i regel uppstår. I möjligheterna till avancemang. Det är inte på befattningarna som män och kvinnor betalas olika. Det är när tillfälle ges att gå vidare som männen glider ifrån.

– Det är i sådana lägen vi går in och frågar: Finns där verkligen ingen kvinna att fråga?

Alla ska ha samma möjlighet att kunna gå vidare. Det är Annika Deutschs devis. Men ett av grundproblemen är att bruket har få anställda kvinnor – 99 anställda av totalt 735 anställda. Och bara cirka 30 återfinns i produktionen.

Ett annat problem, och det är mer allmänt, är att kvinnor inte söker sig till industrin i någon större skala. Därav alla de projekt och riktade skolinsatser som Billerud Korsnäs gör ihop med lokala aktörer.

– Vi har satt som mål att hälften av våra nyanställda på årsbasis ska vara kvinnor, säger Annika Deutsch.

Målet är en bit bort. För tre år sedan var en av fem nyanställda en kvinna. 2015 var tredje.

– Och i fjol var 38 procent av dem vi anställde kvinnor.

Pappers avdelningsordförande, Kjell Olsson, menar att man nu har kvinnliga medarbetare på brukets alla avdelningar – utom brand- och räddningstjänsten.
Han är också den första att bekräfta att forna tiders kultur på jobbet successivt försvunnit.

– Förr kunde vi ha chefer som valde bort kvinnor till högre befattningar med motiveringen att ”de var för klena”.

Bakom faktum att Billerud Korsnäs Gävle gör allt för att knyta kvinnor till sig – men naturligtvis också män – finns självklart också en annan drivkraft: Kampen om den framtida arbetskraften.

För det stundar tider med stora pensionsavgångar. De kommande åren går hundra medarbetare i pension. I frågan om karriärvägar på bruket har dock både facket och företaget en samsyn som Annika Deutsch sammanfattar.

– Kompetens och vilja.

Oavsett kön. Detta skriver gärna Julia Hillblom under på.

– Vill man så finns möjligheten. Så är det absolut.

Den senaste tiden har varit en riktig ”ego-boost”, för att använda hennes egna ord.
Har man gått från arbetslös till operatör och däremellan fått pris som årets rookie, finns det all anledning att se framtiden an med tillförsikt.

Och kanske blir Julia en av kvinnorna på brukets lönetopp vad det lider.

Foto: Axel Öberg

”Jag blir absolut tagen på allvar”

Kliver framåt. Sandra Johansson, 27 år, kör lok, truck, hjullastare och lastbil och är säker på sin sak.
– Här på bruket finns ingen särskild lönegrad för kvinnor!

Sandra Johansson

Ålder: 27 år.
Jobbar: Tranportavdel­ningen på Billerud Korsnäs.
Bor: Radhus i närområdet Bomhus.
Familj: Sambo med en ”byggsmed” som veckopendlar till Stockholm.
Hobby: Ormar. Har ett tjugotal. Mest snok och majssnokar men också en kungs- och en regnbågs

Hon presenterar sig som fordonsförare på transportavdelningen.
I nuläget klarar Sandra Johansson det mesta som har med interna transporter att göra; snöröjning, avfallshantering, lastning och lossning av gods.

Hon klev innanför grindarna 2011 som sommarvikarie och fick då lära sig köra truck. Återkom sommaren 2012 för att sedan, efter sommaren 2013 få ett vikariat. 2014 fick hon fast.

Hela tiden har hon erbjudits vidareutbildningar.

– Jag har fått C-kort på lastbil. Lärt mig hjullastare och att köra lok.

Nu går hon en utbildning till växlare. Allt som Sandra tillfrågats om har hon tackat ja till.
Egentligen skulle hon bli djurvårdare.Men som vanligt spelar tillfälligheterna in.

– Jag fick ett telefonsamtal hem. Min pappa jobbar på samma avdelning som jag gör nu och de hade svårt att hitta sommarjobbare. ”Vill du lära dig att köra truck?”

Sandra såg jobbet som en utmaning.

– Jag har aldrig tvekat att kliva fram eller ta tillfället att utveckla mig som person. Jag är dessutom lagd åt det praktiska hållet.

Den första lönen som truckförare var hon bara glad över.

– Pengar in på kontot varje månad! Ingenting man direkt funderade över. Man var mest glad över jobbet.

Sedan dess har hon fått så kallat MK-tillägg (mångkunnighets-) för varje nytt arbetsmoment hon lärt sig. I dag tjänar hon runt 26 500 före skatt.

– Jag jobbar dagtid, men har beredskap under vinterhalvåret vad gäller snöröjningen. Då kan det handla om cirka 4 000 kronor extra beroende på om jobbet sker på ordinarie tid eller om hon blir inkallad när hon är ledig.

På transportavdelningen är hon enda kvinnan.

– Det är lite blandade känslor och jag saknar kvinnliga kollegor. Men jag blir absolut tagen på allvar av mina manliga kollegor.

Sandra säger att hon inte hamnat eller känner sig utanför i egenskap av kvinna i en manlig miljö.

– Jag har heller aldrig på något sätt blivit nedtryckt eller förminskad av någon arbetskamrat.

Hon har också sluppit kommentarer som att hon gör ett bra jobb ”för att vara kvinna”.
Sånt verkar höra till en förfluten tid.

Sandra är väl medveten om företagets ambitioner att få in fler kvinnor i produktionen.
– Det talas om det hela tiden.

Hur har kvinnorna det på bruket? ­Sandra funderar.
– Jag träffar inte så många. Vet faktiskt inte vilka möjligheter de får att utvecklas i jobbet.

Hon kan egentligen bara gå till sig själv – och hon har hela tiden fått möjlighet att gå vidare. Stöttats och fått all tänkbar uppbackning.

– Men av de kvinnor jag träffat på är det ingen som nämnt något om att de särbehandlats.

Sandra Johansson menar att man följer sina lönegrader på jobbet och att de skillnader som finns beror på hög medelålder.

– Folk har slagit i taket i lönegraderna.

På hennes avdelning är det hon och en yngre kille som inte har så lång erfarenhet.

– Men jag tror faktiskt att jag ligger hög­re än honom i lön. Just för att jag varit anställd längre.

Sandra tror också att dagens yngre kvinnor är lite tuffare än tidigare.

– Samhället har förändrats och det pratas mycket om jämställdhet.

Det är sånt som påverkar menar hon.

– Mycket hänger också på uppväxt och vilket stöd man har hemifrån. Kompisar. Ingen i mitt umgänge har varit rädd för att kliva fram och ta för sig, oavsett kön.

Hur ser hon på fabriksjobbet som sådant?

– Innan jag klev innanför grindarna hade jag synen att det skulle vara både smutsigt och förfallet. Men så var det ju inte!

Även det lokala facket har fått upp ögonen för henne. Hon är ”ungdomsansvarig” och skyddsombud. Sandra Johansson tog klivet in och har sedan vågat ta klivet fram.

Så gjorde vi:
Dagens Arbetes löneuppgifter ­bygger på statistik som samlats in av Pappers, och gäller utbetalda ­löner oktober 2016. Personer med slutlöner – det vill säga de som slutat eller gått i pension och som exempelvis fått ut inne­stående semester, övertid etc i sin lön är bortrensade. Statistiken utgår från respektive avdelning och omfattar 12 097 personer, varav 1 637 (13,5 procent) kvinnor. Lönerna i statistiken ovan är medianlön.

”Trodde inte att skillnaden var så stor”

Foto: Ylva Bergman.

Pappers högst avlönade kvinna tjänar 70 568 kronor. Med den lönen kommer hon på 39:e plats i Pappers lönestatistik.
– Vi har helt klart problem med jämställdheten, säger Pontus Georgsson.

Gräver man, som DA gjort, djupare i lönestatistikens topp från oktober i fjol, återfinns kvinnor på platserna 39, 98 och 156.
– Det där tycker jag är intressant, menar Pontus Georgsson när han konfronteras med uppgifterna. Kvinnorna finns inte alls med där uppe.
– Jag har hört alltför många säga att vi inte har något problem med jämställdheten inom Pappers.
– Jag brukar envist säga att det har vi visst, vilket inte minst dessa siffror tyder på.
Det är inte så att kvinnorna har lägre lön på lika befattningar. Det handlar snarare om möjligheterna att nå dessa befattningar.
– Vi har fler kvinnor än män på lågbetalda befattningar och det är ett stort problem som vi behöver göra något åt.

Dagens Arbetes siffror visar att snittlönen för en man ligger på 35 839 kronor (inklusive ob och andra tillägg) medan kvinnorna stannar på 31 188.
Kvinnor tjänar 13 procent mindre än män!
– Jag trodde faktiskt inte att skillnaden var så stor. Det talar för att vi behöver jämställdhetssatsningar som inte bara höjer lönen.
– Vi behöver förbättra möjligheten för kvinnor att komma upp på de bättre betalda befattningarna.
– Utan att ha sett hela statistiken är jag ganska säker på att kvinnornas andel ökar ”ju längre ner” vi kommer.
Satsningen på jämställdhet är också något Pappers försökt få in i den pågående avtalsrörelsen.
– Det borde ligga i allas vårt intresse att det blir fler och bättre betalda kvinnor i branschen!

Läs mer: Lön


gw@da.se

4Kommentarer

Tobias:

Det är väl fackets uppgift att bevaka detta?
Ingår inte detta i fackavgiften?
Lika lön för lika arbete hette det en gång, men det finns väl inte längre?

Så vad gör man från fackrörelsen åt detta då?

Eddie Johansson:

Tobias,
Facket har ju precis bevakat och skrivit om detta i och med denna artikel.
Och som det står i artikeln så gäller lika lön för lika arbete, problemet är att män i högre grad befordras.

Vi i fackföreningsrörelsen jobbar ju ständigt mot mer jämlikhet mellan könen (och andra diskrimineringsgrunder), men det kräver att vi alla hjälps åt. Det är en viktig förutsättning för demokratin som våra förbund bygger på.

Tobias:

Ja du, Eddie, men det blir ju bara vackra ord. Jag minns på 1980-talet då det verkligen var jämställda löner, men idag pratas det mest och man kallar detta för ”hårt arbete” inom fackföreningsrörelsen. Det räcker inte med att ha en artikel i en tidning för att detta skall klassas som demokrati.

Vad medlemmarna vill ha, är lite handling också. Lite verkstad, men enligt mitt förmenande finns inte detta. Bara vackra ord.

Och, ja, jag var med på den tiden när man kunde räkna med facket, både i ord och handling.

stevO:

Att prata snittlöner mellan könen är oerhört missvisande. Det finns inga löneskillnader för samma jobb på grund av kön, det är även olagligt. Den verkliga orsaken till löneskillnader är att kvinnor är oftare borta från jobbet och att man har ett jobb med sämre betalt.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

2
Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

1

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

Södra är ohotad löneledare

Dagens Arbetes har återigen listat löneläget på samtliga pappers- och massabruk. Det skiljer 6 500 kronor mellan högst och lägsta snittlönen.

Nöjda miner i Mönsterås

Löneläget 2016Även i år vinner Pappersarbetarna på Mönsterås bruk DA:s löneliga. "Det känns bra", säger avdelningsordförande Lars Nilsson.

Alla snittlöner – bruk för bruk

Hela listan 2016

Bästa lönerna på Mönsterås

Löneläget 2015Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

"Vi är fortfarande bäst på det vi gör"

Löneläget 2015Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken. – Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Så ligger du i lönelistan

Löneläget 2014Kolla hur du ligger till i lönestatistiken för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Jan Lindgren, maskinoperatör, sörjer tiden då han gick sexskift och fick 2 500 mer i plånboken.

Säffle blickar framåt

Löneläget 2014Nordic Paper Säffle är ett typisk mittenbruk i lönestatistiken. – Lönerna är lite för dåliga. Vi jobbar ändå kvällar, helger och nätter, säger maskinoperatören Jan Lindgren.

Siffrorna för alla bruken

Löneläget 2014Siffrorna för alla bruken

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.