Industriarbetarnas tidning

Avtal klart för tvätterier

20 juni, 2017

Skrivet av

UPPDATERAD Tvätteriavtalet är klart. Med låglönesatsningen ger det totalt 6,9 procent på tre år.
– Vi har förhandlat, inte bråkat om märket, säger Darko Davidovic, IF Metalls förbundsjurist som lett förhandlingarna.

Tvätteribranschen är IF Metalls låglöneavtal. 70 procent av de 1750 medlemmarna omfattas av den låglönesatsning som LO-förbunden samordnats kring.

– På tvätterierna är låg lön mer regel än undantag, säger Darko Davidovic.

Totalt ger nu treårsavtalet 6,9 procent. Där ingår avsättningar till delpension och en låglönesatsning, som riktar sig till alla som tjänar under 24 000 kronor i månaden.

– Den här förhandlingen har visat att den svenska modellen fungerar. Genom konstruktiva diskussioner kan man lösa saker, säger Darko Davidovic.

De Opartiska ordförandena, opo, har inte behövt kopplas in under förhandlingarna som nu är klara nästan två veckor innan avtalet går ut 30 juni.

Tvätterierna är de arbetsplatser inom IF Metall som har störst problem med belastningsskador. De senaste åren har parterna haft ett gemensamt projekt med fokus på hur arbetsmiljön kan bli bättre. I årets avtalsförhandlingar har man enats om en arbetsgrupp som ska jobba för att förslagen blir verklighet på tvätterierna.

Vilka eftergifter har ni tvingats gå med på?

– Arbetsgivarna hade många krav om maktfrågor. Vi kom överens om att det i stället skulle handla om verksamheten. Många av tvätteriernas kunder, som butiker, har senare öppettider. Vi har gått med på att våra medlemmar, till exempel chaufförer, kan få flexiblare arbetstider.

Fyra IF Metallmedlemmar har suttit med i avtalsdelegationen.

– Jag är förvånad och glad över att det var så konstruktivt, säger Mikael Herrgård från Textilia i Rimbo.

Carina Staf från Berendsen i Sundsvall tycker att motparten Innovations- och kemiindustrierna, IKEM, har varit öppen för att nå en uppgörelse.

Erika Larsson som jobbar på Berendsen i Nyköping blev förvånad i morse när avtalet blev klart.

– Det har varit lite besvärligt men ändå konstruktivt, säger hon.

Marianne Sund, också hon från Berendsen men i Ockelbo, tror att arbetsgivarna ville undvika ett varsel i år.

– De vet att vi kan efter vårt varsel förra året, säger hon.

Henrik Stävberg är biträdande förhandlingschef på Innovations- och kemiindustrierna, IKEM.

– Vi är glada över att vi kom i mål tillsammans utan de opartiska ordförandena.

Två veckor innan avtalet går ut. Hur lyckades ni?

– Vi har gått rakt på sak och har haft en öppenhet och god dialog.

Vad var tuffast för er att gå med på?

– Den insamlingsmodell som LO kommit överens om, den blir en kostnad.

IF Metall menar att avtalsvärdet blir 6,9 procent på tre år. Kommentar?

– Vi fick igenom några förändringar, gällande bland annat större flexibilitet i arbetstidens förläggning vilket gör att vi sammantaget hamnar på märket om 6,5 procent.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tvätteriägare fick 391 miljoner

Sveriges största företag i tvätteribranschen, Berendsen, delade ut 391 miljoner kronor i aktieutdelning till sina ägare 2015. Utdelningarna bestäms i London, det är dit pengarna skickas, säger personalchefen till DA.

”Vi är beredda att gå i konflikt”

”Vi är beredda att gå i konflikt”

LO:s låglönesatsning innebär särskilt mycket för tvätteriarbetarna, vars snittlön är 23 000 kronor. IF Metall och arbetsgivarna tror att de kan hitta en lösning innan avtalet löper ut vid månadsskiftet.

Avtal för tidningsgrafiker klart

Avtalet för grafikerna på tidningar och tidningstryckerier är klart. För första gången görs avsättningar till deltidspensionen, och arbetstiderna kan inte längre sänkas från en dag till en annan.

”Delpensionen är en framgång”

5,9 procent i löneökning på tre år och avsättning till delpension. Det blev Pappers lott i årets avtalsrörelse.

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

Båda parter nöjda med Teknikavtalet

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar sitt sista avtal ”banbrytande”. Hans motpart, Teknikföretagens Anders Weihe, talar om en ”för hög, men ändå rimlig nivå”.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrin säger ja till treårigt avtal

Industrins parter säger ja till ett treårigt avtal, som har ett värde på totalt 6,5 procent. I avtalet finns både en låglönesatsning och påfyllning till delpension.

”Det blir en mycket tuff resa”

”Det blir en mycket tuff resa”

IF Metall motiverar sitt nej med att 5,9 procent är alldeles för litet eftersom flera viktiga fack-krav inte finns med i budet.

Industrifacken säger nej till bud

Facken inom industrin avvisar gårdagens bud från de opartiska ordförandena (Opo). Budet är på 5,9 procent på tre år men utan låglönesatsning och förslag om delpensioner. Teknikarbetsgivarna säger ja, med krav på bland annat mer övertidsutrymme.

Industrifacken kräver 2,8 procent

Industrifacken kräver 2,8 procent

Facken inom industrin (FI) kräver 2,8 procent i löneökning i nästa års avtalsrörelse och vill ha ett 1-årigt avtal. Facken kräver dessutom en fortsatt satsning på deltids- och flexpension.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.