Industriarbetarnas tidning

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

9 juni, 2017

Skrivet av Carolina Hemlin, chefredaktör tidskriften Ottar

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

Reportaget är ett samarbete med RFSU:s tidskrift Ottar.
Hbtq-rättigheter i världen

I vilka länder finns tre juridiska kön? I hur många länder är samkönade äktenskap lagligt? Och var riskerar du dödsstraff om du är homosexuell?

2011 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter för första gången en resolution som betonar alla människors lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

Tredje kön
I bland annat Indien, Argentina och Australien finns ett tredje juridiskt kön utöver kategorierna man och kvinna. Där går det att få ett X i sitt pass, för en neutral könstillhörighet.

I Sverige är driver endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet frågan om ett tredje juridiskt kön i sina partiprogram.

Homosexualitet olagligt i många länder

FN konstaterade i en studie 2011 att hbtq-personer runt om i världen utsätts för grova hatbrott som dödsmisshandel och tortyr. I många länder är homosexualitet kriminaliserat och människor fängslas och diskrimineras i arbetslivet och inom utbildningssystemet. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter säger att ”våldet som drabbar hbt-personer ofta är betydligt grövre och mer ondskefullt jämfört med andra typer av hatbrott”.

Samkönade äktenskap är endast lagligt i cirka 15 av världens runt 240 länder. Bland de senaste som tillåter samkönade äktenskap är Uruguay (2013) och USA (2015).
Många länder arbetar aktivt emot hbtq-personers rättigheter, bland annat Nigeria, Turkiet, Afghanistan och Uganda. I Iran, Saudiarabien och Sudan kan du straffas med döden för homosexualitet.

Text: Carolina Hemlin, chefredaktör tidskriften Ottar

”Jag känner mig lite homosexuell idag, jag vill bli sjukskriven”. I augusti 1979 ringer ett antal hbt-aktivister till Försäkringskassan och sjukskriver sig, för att visa på det bisarra i att homosexualitet klassas som en sjukdom. De vill ha ersättning för att stanna hemma från jobbet.

Homosexualitet klassades som en mental rubbning i Socialstyrelsens register. Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) hade då kämpat i åtta år, sedan 1971, med att försöka få bort klassifikationen, men utan gensvar från Socialstyrelsen.

Onsdag den 26 augusti 1979 kom det att förändras. Ett antal aktivister (bland dem Jonas Gardell) hade under det årets frigörelsevecka beslutat sig för att ockupera Socialstyrelsens lokaler. Och det gjorde de. Cirka 30-40 aktivister satte sig i trappan med handskrivna banderoller och skanderande slagord som ”Vi är arga inte snälla, vi är homosexuella. Nu ska sjukdomsstämpeln bort, annars blir processen kort”.

De vägrade ge sig av innan de fått tala med den då helt nyutnämnda generaldirektören Barbro Westerholm (senare riksdagsledamot för L), vilket de till slut fick. Westerholm kom ut i trapphuset och satte sig ner och pratade med ockupanterna.

Barbro Westerholm har sagt att hon inte kunde något om homofrågan då, men ansåg att kärlek mellan människor är lika mycket värd oavsett vem man är, så hon sa till gruppen på plats “Det här ska vi väl kunna lösa”. På måndagen veckan efter ockupationen deklarerade hon till sina kolleger att “nu ska vi friskförklara homosexuella och ta bort klassifikationen”.

Knappt två månaders senare, den 19 oktober 1979, stryks homosexualitet ur Socialstyrelsens sjukdomsregister.

Aktionen har i efterhand hyllats och ses som en viktig milstolpe i svensk hbtq-historia.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

Grattis Centern!

Så kastade Erik Ullenhag till slut in handduken och gratulerade Nyamko Sabuni till partiledarskapet. Visserligen har hon inte valts än men på fredag lär Liberalernas extra partistämma välja henne som efterträdare till Jan Björklund. Det är en sorglig utveckling för liberalismen och för svensk politik. Samtidigt blir det allt tydligare vad striden kommer att handla […]

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Här styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

Bra för Sverige

Den dramatiska regeringsbildningen är över. På fredag blir Stefan Löfven statsminister. En mittenregering där budgetunderlaget vilar på S+Mp+C och L kan nu tillträda. Vänsterpartiet kommer att släppa fram Löfven. Det är bra för Sverige. Alternativet hade varit att Ulf Kristersson blivit statsminister för en SD-stödd M+KD-regering och det hade varit mycket värre, resonerade Sjöstedt vid […]

Utlys extraval

”I stället för att pröva omöjliga statsministerkandidater borde talmannen låta väljarna ta ansvar”, skriver Helle Klein.

Intet nytt, allting nytt

Intet nytt, allting nytt

”När riksdagen röstar ned Ulf Kristersson (M) som statsminister har inget nytt hänt. Ändå är det startskottet för en helt ny era i svensk politik”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Kungen pekade ut riktningen

Riksmötet öppnades till jazz och icke-politik. Statsministern hade avsatts och ingen regeringsförklaring kunde därför hållas. Kungen var ende talare men han lyfte åtminstone fram 1918 och rösträttsreformen. Monarkin hyllar demokratin. Vad annat är att vänta i en tid när ingenting är sig likt? Det är ett dramatiskt skede i svensk politik. Talmansvalet i måndags tydliggjorde […]

Håll SD utanför makten

Valet blev just den rysare som många hade befarat. När detta skrivs sent på valnatten vet vi inte helt säkert vad resultatet blev. Det är så pass jämnt mellan blocken att förmodligen kommer inte något säkert resultat förrän på onsdag då utlandsrösterna är räknade. Just därför är det magstarkt av Alliansledarna att påstå att de […]

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

När började du jobba?

När började du jobba?

Pensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.