Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

För högern går sänkt skatt alltid först

15 juni, 2017

Skrivet av Per-Olof Sjöö

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

KrönikaDen stora skiljelinjen i svensk politik handlar om vad som är en rimlig trygghet för medborgarna. Och här har Sverigedemokraterna tydligt visat var de står.

Det har hänt något anmärkningsvärt med hur Sverige betraktas av tunga policymakare ute i världen. Efter decennier av nyliberala strömningar framhålls nu den svenska regeringens politik som ett föredöme.
Samhällsinvesteringar har numera företräde framför åtstramningar och skattesänkningar. I februari sade till och med OECD:s generalsekreterare Angel Gurria att världen skulle vara mycket bättre om vi kunde exportera den svenska modellen.

Vad är det då som har hänt? Det är naturligtvis många faktorer som spelar in, men låt mig göra ett försök.
I Sverige värnar vi vår internationella konkurrenskraft. Vi är ett litet land som är beroende av att kunna sälja produkter på världsmarknaden. Om vi lyckas bra med det skapas både sysselsättning och intäkter.

För att vara framgångsrika behöver vi ett samhälle som ger de rätta förutsättningarna. Det handlar om utbildning, infrastruktur och en stark välfärdssektor. Det handlar också om våra trygghetssystem, som a-kassa och sjukförsäkring.
I en föränderlig värld behöver staten ge en rimlig trygghet till medborgarna.
Det är här som de stora skiljelinjerna går i svensk politik. Högern föredrar alltid skattesänkningar före samhällsinvesteringar.
Skattesänkningar gynnar inte bara dem med högst inkomster utan skapar också ett tryck på att sänka statens utgifter. Det tvingar fram besparingar i välfärden och i våra gemensamma försäkringssystem. Detta leder i sin tur till att lönerna pressas nedåt.

Ett högt skattetryck leder
till omfördelning av resurser. Resurser som kan användas till att bygga samhället starkt, inte enskilda individer. Det här är den stora skiljelinjen i Sverige idag.
Idén om ett gemensamt samhällsbygge står mot skattesänkningar och lägre löner. Allra längst till höger återfinner vi numera Sverigedemokraterna som villigt låtit sig säljas till kapitalets intressen.

Inför valet 2014 talade man vackert om att vara folkets röst mot etablissemanget. Åkesson lovade att stå emot vinstintressen i välfärden.
I dag vill Åkesson bevilja sig själv och andra höginkomsttagare massiva skattesänkningar och är en ivrig försvarare av riskkapitalister
i välfärden.
För svenska löntagare är det lätt att känna igen de traditionellt borgerliga partierna. Sverigedemokraterna, som ju i jämförelse är en ny bekantskap, är ingenting annat än en ulv i fårakläder.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Demokratin behöver framtidstro

Demokratin behöver framtidstro

När demokratiska institutioner misslyckas med att ingjuta framtidstro växer efterfrågan på auktoritär politik.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu måste vi stå upp för varandra

Nu måste vi stå upp för varandra

”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Rösta inte fram sämre villkor!

”Vi kan inte blunda för vilka konsekvenser ett regeringsskifte kan få för arbetslivet”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Bra arbetsmiljö ingen självklarhet

”Många av GS medlemmar får vika ner sig innan 65-årsdagen på grund av kroppens utslitning”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Inträdesjobben är inte lösningen

Det är viktigt att de som ska in på arbetsmarknaden har en lön som det går att leva på.

Vi har råd med framtidstro

Sverige behöver satsa på bostadsbyggande, infrastruktur och utbildning. Det är investeringar för framtiden.

”Elkris hotar klimatomställningen”

”Elkris hotar klimatomställningen”

Vi tar vårt ansvar i avtalsrörelsen, men för elkrisen vilar ansvaret på politikerna. Här är ett antal punkter som behövs, skriver företrädare för GS-facket, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.