Industriarbetarnas tidning

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

9 juni, 2017

Skrivet av Marie Edholm och Héctor Barajas

Foto: Madeleine Andersson

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

GS och Handels har kongressbeslut på att genomföra hbtq-certifiering.

Kommunals kongress har beslutat att förtroendevalda ska utbildas i hbtq-frågor.

Livs kongress beslutade att inte certifiera, men lägger mer resurser på att utbilda jämställdhetsansvariga i hbtq-frågor.

Den fackliga biståndsorganisationen Union to Union har genomfört en certifiering.

IF Metalls kongress betonade sitt värdegrundsarbete men ville inte binda sig vid en certifiering.

Varför ska GS hbtq-certifieras?
– Vi har jobbat väldigt strategiskt med vår värdegrund sedan vi bildades 2009. Att gå vidare med en certifiering blir en naturlig fortsättning.

Varför är värdegrundsfrågorna viktiga för GS?
– I våra stadgar står det att vi ska jobba för alla människors lika värde. Det ska synas i vår vardag att det står högst på vår dagordning.

På vilket sätt märks det?
– Vi har det hela tiden på agendan och påminner oss om det. Vår bok om värdegrundsfrågorna ska vara ett stöd även för lokala företrädare. Vi försöker ha det som inslag i alla utbildningar.

Vilken skillnad kommer certifieringen innebära för era medlemmar?
– När man möter GS företrädare så ska det märkas att vi jobbar med värdegrundsfrågor. Ingen medlem i GS ska bli exkluderad eller diskriminerad av något skäl. Sedan hoppas jag att vi ska kunna påverka samhället på sikt.

Hur långt har ni kommit i processen?
– Vi avvaktar lite och vill undersöka om vi kan göra det tillsammans med fler förbund.

Vad svarar du de som inte tycker att GS ska använda medlemmarnas pengar till en certifiering?
– Det här är ett sätt att utveckla det som är grunden för fackföreningar; alla människors lika värde och rätt till samma förutsättningar att utvecklas och leva sina liv.

Vad måste ni spara in på för att ha råd och tid att genomföra certifieringen?
– Jag kan inte peka på något specifikt. Men ska vi genomföra det här seriöst så blir det en prioritering gentemot andra verksamheter.

Vad tror du att du själv behöver lära dig när det kommer till hbtq?
– En av poängerna med att göra detta är att man inte vet det förrän man ställs inför de här frågorna. Man tror ofta att man själv är helt fördomsfri, men när det kommer till kritan så är man inte det. Jag hoppas att man får brottas lite med sig själv när man går igenom det här.

Så arbetar andra fack med hbtq-frågan

”Vi har börjat föra diskussioner”

IF Metalls kongress beslutade nyligen att värdegrundsfrågan är viktig, inte certifieringen i sig. Det viktiga är hur man behandlar medlemmarna, inte vilka stämplar organisationen kan visa upp. Det är så IF Metalls styrelse har resonerat, förklarar förbundssekreteraren Anna Jensen-Naatikka:

– Det här är inte något hokus pokus egentligen. Våra stadgar säger att vår verksamhet grundas på alla människors lika värde.

Alla avdelningar, styrelsen och personalen på förbundskontoret har redan genomgått en jämställdhetsutbildning. Nästa steg skulle kunna handla om inkludering och normkritik, menar Anna Jensen-Naatikka och tillägger att hbtq-frågan är en naturlig utveckling av arbetet som redan görs.

– Vi har börjat föra diskussioner inom LO-sfären om att vi, tillsammans med Socialdemokraterna, ska kunna göra någonting i stället för certifieringen. Några konkreta planer finns inte, men vi tar kongressens beslut med oss i verksamhetsplaneringen under hösten.

”Vi avvaktar och ser hur andra gör”

Pappers anser att förbundet redan företräder alla medlemmar och står upp för deras rätt att vara precis som de är. Hbtq-frågan är ingen fråga som de har för avsikt att speciellt fokusera på, enligt förhandlingsombudsman Mikael Jansson:

– Nej, vi har inte tänkt alls på hbtq-frågan. Vi har pratat hela tiden om allas lika värde, som det står i våra stadgar.

Menar ni att hbtq-frågan ryms inom det?
– Vi tycker så än så länge. Vi avvaktar och ser hur andra förbund gör. Det är inget som vi har tänkt att ha på agendan.

Pappers har under årens lopp hanterat ett fåtal fall gällande sexuella trakasserier, men Mikael Jansson misstänker att det finns ett mörkertal på förbundets arbetsplatser.

– Det snackas om människor på olika sätt och man blir kategoriserad utan att ha kommit ur garderoben. Våra arbetsplatser ligger ofta på mindre orter och det är inte så lätt att stå där och vifta med regnbågsflaggan. Man bör nog vara ganska stark för att våga göra det, säger Mikael Jansson.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Här styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

”Jag hoppas att riktigt många gör mig sällskap!”

”Jag hoppas att riktigt många gör mig sällskap!”

Pridefestivalen pågår, IF Metalls ordförande Anders Ferbe uppmanar medlemmarna att gå med honom i paraden på lördag. IF Metall ska självklart spegla mångfalden i samhället och på arbetsplatserna, fler hbtq-personer behövs som förtroendevalda, skriver han.

Vi kan förändra genom kärlek

Vi kan förändra genom kärlek

Om vi bemöter våra olikheter med nyfikenhet blir både samhället och våra arbetsplatser bättre platser – för alla, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

Var är reformerna som utlovades?

Var är reformerna som utlovades?

Om inflationen ska kunna bekämpas är det inte bara löntagarna som ska ta ansvar. Vi behöver också få se vad arbetsgivarna och politikerna tänker bidra med, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Industriarbetarna bidrar till samhällets resurser – samhället ska också finnas där för arbetarna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson och Jim Svensk Larm, pappersarbetare som kandiderar till riksdagen för S.

Industriarbetarna med siktet inställt på riksdagen

Industriarbetarna med siktet inställt på riksdagen

De arbetar båda fackligt och engagerar sig politiskt, men på varsin sida om blockgränsen. Annette Rydell (S) och Marcus Dackling (M) är två av över hundra industriarbetare som kandiderar till riksdagen. Det visar Dagens Arbetes genomgång.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.