Industriarbetarnas tidning

”Ingen medlem i GS ska bli exkluderad”

9 juni, 2017

Skrivet av Marie Edholm och Héctor Barajas

Foto: Madeleine Andersson

GS ordförande Per-Olof Sjöö hoppas att även han får brottas lite med sig själv under hbtq-certifieringen. På sikt vill han påverka hela samhället.

GS och Handels har kongressbeslut på att genomföra hbtq-certifiering.

Kommunals kongress har beslutat att förtroendevalda ska utbildas i hbtq-frågor.

Livs kongress beslutade att inte certifiera, men lägger mer resurser på att utbilda jämställdhetsansvariga i hbtq-frågor.

Den fackliga biståndsorganisationen Union to Union har genomfört en certifiering.

IF Metalls kongress betonade sitt värdegrundsarbete men ville inte binda sig vid en certifiering.

Varför ska GS hbtq-certifieras?
– Vi har jobbat väldigt strategiskt med vår värdegrund sedan vi bildades 2009. Att gå vidare med en certifiering blir en naturlig fortsättning.

Varför är värdegrundsfrågorna viktiga för GS?
– I våra stadgar står det att vi ska jobba för alla människors lika värde. Det ska synas i vår vardag att det står högst på vår dagordning.

På vilket sätt märks det?
– Vi har det hela tiden på agendan och påminner oss om det. Vår bok om värdegrundsfrågorna ska vara ett stöd även för lokala företrädare. Vi försöker ha det som inslag i alla utbildningar.

Vilken skillnad kommer certifieringen innebära för era medlemmar?
– När man möter GS företrädare så ska det märkas att vi jobbar med värdegrundsfrågor. Ingen medlem i GS ska bli exkluderad eller diskriminerad av något skäl. Sedan hoppas jag att vi ska kunna påverka samhället på sikt.

Hur långt har ni kommit i processen?
– Vi avvaktar lite och vill undersöka om vi kan göra det tillsammans med fler förbund.

Vad svarar du de som inte tycker att GS ska använda medlemmarnas pengar till en certifiering?
– Det här är ett sätt att utveckla det som är grunden för fackföreningar; alla människors lika värde och rätt till samma förutsättningar att utvecklas och leva sina liv.

Vad måste ni spara in på för att ha råd och tid att genomföra certifieringen?
– Jag kan inte peka på något specifikt. Men ska vi genomföra det här seriöst så blir det en prioritering gentemot andra verksamheter.

Vad tror du att du själv behöver lära dig när det kommer till hbtq?
– En av poängerna med att göra detta är att man inte vet det förrän man ställs inför de här frågorna. Man tror ofta att man själv är helt fördomsfri, men när det kommer till kritan så är man inte det. Jag hoppas att man får brottas lite med sig själv när man går igenom det här.

Så arbetar andra fack med hbtq-frågan

”Vi har börjat föra diskussioner”

IF Metalls kongress beslutade nyligen att värdegrundsfrågan är viktig, inte certifieringen i sig. Det viktiga är hur man behandlar medlemmarna, inte vilka stämplar organisationen kan visa upp. Det är så IF Metalls styrelse har resonerat, förklarar förbundssekreteraren Anna Jensen-Naatikka:

– Det här är inte något hokus pokus egentligen. Våra stadgar säger att vår verksamhet grundas på alla människors lika värde.

Alla avdelningar, styrelsen och personalen på förbundskontoret har redan genomgått en jämställdhetsutbildning. Nästa steg skulle kunna handla om inkludering och normkritik, menar Anna Jensen-Naatikka och tillägger att hbtq-frågan är en naturlig utveckling av arbetet som redan görs.

– Vi har börjat föra diskussioner inom LO-sfären om att vi, tillsammans med Socialdemokraterna, ska kunna göra någonting i stället för certifieringen. Några konkreta planer finns inte, men vi tar kongressens beslut med oss i verksamhetsplaneringen under hösten.

”Vi avvaktar och ser hur andra gör”

Pappers anser att förbundet redan företräder alla medlemmar och står upp för deras rätt att vara precis som de är. Hbtq-frågan är ingen fråga som de har för avsikt att speciellt fokusera på, enligt förhandlingsombudsman Mikael Jansson:

– Nej, vi har inte tänkt alls på hbtq-frågan. Vi har pratat hela tiden om allas lika värde, som det står i våra stadgar.

Menar ni att hbtq-frågan ryms inom det?
– Vi tycker så än så länge. Vi avvaktar och ser hur andra förbund gör. Det är inget som vi har tänkt att ha på agendan.

Pappers har under årens lopp hanterat ett fåtal fall gällande sexuella trakasserier, men Mikael Jansson misstänker att det finns ett mörkertal på förbundets arbetsplatser.

– Det snackas om människor på olika sätt och man blir kategoriserad utan att ha kommit ur garderoben. Våra arbetsplatser ligger ofta på mindre orter och det är inte så lätt att stå där och vifta med regnbågsflaggan. Man bör nog vara ganska stark för att våga göra det, säger Mikael Jansson.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

De sjukskrev sig för att bli friskförklarade

Fram till 1979 klassades homosexualitet som en sjukdom av Socialstyrelsen. En sjukskrivningskampanj och ockupation ändrade på det.

”Jag hoppas att riktigt många gör mig sällskap!”

”Jag hoppas att riktigt många gör mig sällskap!”

Pridefestivalen pågår, IF Metalls ordförande Anders Ferbe uppmanar medlemmarna att gå med honom i paraden på lördag. IF Metall ska självklart spegla mångfalden i samhället och på arbetsplatserna, fler hbtq-personer behövs som förtroendevalda, skriver han.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Inte nere för räkning

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

I överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

Ordföranden som aldrig hann tillträda

Gunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.