”Lyssna inte på domedagsprofeterna utan på dem som vill bygga vidare på det vi har”Helle Klein, chefredaktör.

”Något har gått förlorat och något nytt behöver erövras”Författaren och förre LO-ombudsmannen Olle Sahlström om rädslan som blivit till SD:s livsluft.

Foto: David Lundmark

Då och nu – sida vid sida

Paavo Björk.

KulturarvI Frövi investerar man för att rusa in i framtiden men behåller också sin historia. DA har besökt museet som rymmer Sveriges äldsta pappersmaskin – fast också ölburkar och konst.

Frövifors pappers­bruksmuseum

Anställda: 6 personer, bland ­annat en pedagog. Det är mycket för ett arbetslivsmuseum.
Besökare: 7 000–8 000 personer om året.
Öppet: Juni–augusti, tisdag–lördag, kl 11–17. I övrigt vid bokning av minst fem personer.
Pappersmaskiner: PM3 (1907), PM4 (1911) och Dyngtvinnaren/Skoghallsmaskinen (1867,
Sveriges äldsta).
Mer på museet: Konstutställningen Fiber och Färg (t o m 31 aug), ­Nordens största ölburksutställning, utställning av japansk förpackningskonst, tsutsumi, utställningar om förpackningens historia samt om brukets historia.

Fler arbetslivsmuseer

Det finns cirka 1 500 arbetslivs­museer i Sverige, utspridda över hela landet. En guide till några av dem finns i appen Museiguide. De går också att hitta på ­Arbetets museums hemsida: www.arbetetsmuseum.se/arbetslivsmuseer.

Fabriken Billerud ­Korsnäs Frövi i dag

Tillverkar: Kartong, bland annat till Tetra Pak.
Årston: 470 000 (vill upp i 550 000).
Anställda: Cirka 600.

Snart ska Frövis kartongmaskin vara världsledande, om allt går som Billerud Korsnäs vill. Den 260 meter långa maskinen rustas för att på sikt få ur sig 550 000 årston. Har du ett mjölkpaket på bordet, är det troligt att kartongen har rullats ut från KM5 i Frövi. Har du en chokladkartong, eller en förpackning till parfym med snyggt tryck, kan de mycket väl vara härifrån.

I dag är Billerud Korsnäs Frövi ett toppmodernt bruk, men det finns en lång historia. Den hittar du om du går ner till ån.

1. Stäng av radion!

Kontrollrummet, denna nymodighet. I mitten av 1970-talet slapp äntligen passaren sitta vid ett bord mellan maskinerna i dån och fukt. Kontrollrummet hade ytterligare en fördel: musik. De yngre ville genast skramla till en radio, de som varit med längre vägrade. Vi måste kunna höra hur maskinerna går! Men en radio blev det.

– När de äldre kom in i hytten stängde vi av, minns Cay Norén, som började på bruket 1974.

Cay Norén står inte här i Frövifors gamla maskinhall, inte på riktigt. I stället får du trycka på en video­skärm för att höra hans berättelse. Han ingår i projektet Arbetarnas minnen. Museichefen Mikael Tiderman har intervjuat människor som jobbade på gamla Frövifors pappersbruk innan det stannade 1980. På skärm efter skärm går det att höra om arbetsförhållandena och följa processen.
Det handlar om att väcka intresse och ­göra industrihistorien begriplig, inte minst för unga. Men också om att bevara berättelserna.

– Det behöver ske nu. En generation framåt finns de inte kvar.

Maskinhallen är museum, unik eftersom den ligger på ett område där bruket är i gång. Det är en av Sveriges bäst bevarade industrimiljöer från början av 1900-talet.

– Det är det som är fascinerande. Det är samma arbetsplats från början av 1900-talet till 1980, säger Tiderman.

Här finns tre pappersmaskiner. Det är PM3 och PM4 från början av 1900-talet, båda encylindriga yankeemaskiner. Det sista papperet fladdrar i tambouren på PM4, som tystnade den 1 september 1980. Den tredje maskinen får du veta mer om senare.

Kliver man ut ur mörkret i maskinhallen, reser sig det nya bruket till höger, i tegel, grått och blått. Ovanför svävar transportörerna som flyttar flis från vedgården till massakokaren. De långsmala låga tegelbyggnaderna som en gång var Frövifors pappersbruk ligger på var sin sida ån, på alla håll omringade av det nya bruket. I ån har värmen skapat ett spännande fågelliv. På asfaltsplanen står en skolklass som just ska åka hem.

Sveriges äldsta pappersmaskin är tillverkad i Småland men har mest varit i gång i Skoghall i Värmland. Namnet Dyngtvinnaren fick den för att man använde massa av sämre kvalitet, ”dynga”. Foto: David Lundmark

2. Neeej!

Det är en femteklass från Storåskolan i närheten som varit på besök. Ett gäng tjejer är säkra: De vill aldrig jobba på pappersbruk. Det verkar jättefarligt!

De har sett en film om pappersarbetaren Ove Nordström som fastnade i en maskin och vred benen åt fel håll 1972. Han fick knäskålar av metall.

Gamla pappersbruket var inte bara bullrigt och varmt. Det var också farligt. Skyddsombud och säkerhetstänk är relativt nya företeelser, och klämskador var vanliga. Lars Karlsson, som är Pappers lokala ordförande på bruket i dag, ser sig om inne i maskinhallen.

– Det var ingen vidare miljö de måste ha jobbat i.

I dag har företaget ett helt annat fokus på säkerhet. Lars brukar säga till nyanställda att ”allt är farligt här”, så att de förstår allvaret. Det handlar om frätande vätskor och enorma krafter. Men trots säkerhetsfokus händer olyckor. I vintras förlorade en man armen i ett transportband.

När grupper kommer till Frövifors bruksmuseum får de gå en guidad visning. Ofta ingår en sväng upp till nya bruket, så de kan se skillnaden. Men för femmorna från Storå­skolan blir det inget med det: Inga barn får komma in. Det är helt enkelt för farligt.

3. Drabbad av järnbruksdöden

Lars Karlsson.

Museichefen Mikael Tiderman och Pappersordföranden Lars Karlsson är båda ovanliga, på samma sätt. De är uppvuxna i Frövi, men till skillnad från de flesta har de inte familjemedlemmar som jobbar på bruket.

– När jag började här 1994 var det självklart att man skulle jobba här. I dag är det annorlunda, säger Lars Karlsson.

Samhället Frövi kretsar kring sitt kartongbruk. Än mer var det förr, då var ett helt brukssamhälle uppbyggt runt fabriken.

I dag är de flesta arbetarlängorna ­rivna. Bara en, i dag vandrarhem, är räddad.

Räddade blev också de över hundra år gamla tegelbyggnaderna vid ån. När nya bruket byggdes var tanken att de skulle rivas, men informationschefen grep in. Så kom museet till.

Grunden till pappersbruket lades 1891, men Frövifors industrihistoria är längre än så. På medeltiden fanns här verkstäder, och på 1500-talet lät Gustav Vasa anlägga ett järnbruk. Där gamla maskinhallen ligger gjordes stångjärn i mer än tre hundra år.

På 1800-talet tvingades många mindre järnbruk lägga ned. När järnbruksdöden slog till var det papper som blev räddningen.

– Det är samma naturtillgångar, vatten och skog, säger Mikael Tiderman.

4. Ett rum för konst

Mikael Tiderman

Det är som i en kyrka. Väggarna är vitkalkade, taket högt. Genom fönstren silas ljuset över trägolvet. På de välnötta tiljorna vittnar färgfläckar om att detta var måleriet på Frövifors pappersbruk. I dag är det en konstlokal. Nu under sommaren visas utställningen Fiber och Färg.
En trappa ner, i den mekaniska verkstan, är maskinerna bortflyttade och verkstadsmörkret bortblåst. Traversen är kvar, under den står kafébord.

Museichefen Mikael Tiderman säger stolt att många som kommer till museet blir förvånade över hur mycket det finns att se.

Och det finns mer. I huset som kallas strykjärnet finns Nordens största ölburksutställning (22 000 stycken), en utställning om förpackningens historia (det äldsta före­målet är från 1200 före Kristus) och en samling förpackningar (vem blir inte nostalgisk över ett paket brylcreme?).

– Man kom för en sak, men fick ut något annat. Det är väldigt kul, säger Mikael Tiderman.

1980 tystnade PM3. Då hade ­maskinen gått sedan 1907. Sista rullen kraftpapper sitter kvar. I gamla maskinhallen kan besökaren följa tillverkningsprocessen – som är sig ganska lik nu som då. Foto: David Lundmark

5. Räddad av kartong

Lägg underarmen mot pappersrullen. Reser sig håren för mycket? Då är papperet för torrt. Känsel och lukt var viktiga för att bedöma processen. Vid maskinerna lärde yngre sig yrkesskicklighet och knep från äldre.

Det där har försvunnit mycket, säger Mikael Tiderman. Kanske också en del av yrkesstoltheten. Han berättar om Paavo Björk (se bild), som gick i pension 1969. Men när han kom på besök började han alltid med att hälsa på den som han tillbringat stora delar av sitt femtioåriga yrkesliv med: PM3.
Även Pappersordföranden Lars Karlsson säger att han tror att det var en annan stämning på gamla bruket.

– I dag är allt så allvarligt. Folk jobbar hårdare. Då fanns uppgifter även åt dem som inte klarade allt.

Billerud Korsnäs känner av konkurrensen från Sydostasien och snabbväxande eukalyptus. Men det kunde ha varit värre. Gamla bruket tillverkade kraftpapper, Bullefant var paradmärket. Det hade antagligen inte lönat sig i dag, inte heller tidningspapper. Men mjölkförpackningar och chokladaskar, det behöver folk. 1979 fattades ett vinnande beslut.

– Vi har Assi Domän att tacka för att de gjorde en kartongmaskin, säger Lars Karlsson.
Nu ska den alltså bli världens största.

Handpapperverkstan är populär bland skolbarn.
Foto: David Lundmark

6. Det handlar bara om en sak

Fylla en träram med massa, pressa, torka. Allt var inte skrämmande när femteklassarna var här, det var kul att göra sitt eget papper. I en del av gamla maskinverkstan har man gjort i ordning en handpapperverkstad.

Nära verkstaden står en raritet, Dyng­tvinnaren, Sveriges äldsta pappersmaskin från 1867. Den flyttades hit när den lades ned på Skoghall 1984, och har aldrig varit i drift här. Nog har de pratat om att försöka starta den, bara för att, men det blir dyrt, väldigt dyrt. På en videoskärm kan man se hur det såg ut när den var i gång. Den gick nog snabbare än barnens handpappertillverkning, men snabbt gick den inte. Det går inte att jämföra med kartongmaskinen uppe på nya bruket, som kan spotta ur sig 90 ton i timmen.

Eller jo, på ett sätt går det att jämföra. För vid en snabb anblick ser dyngtvinnaren ut som vilken pappersmaskin som helst, bara äldre. Samma sak gäller de andra maskinerna på museet, över hundra år gamla. Våtparti, pressparti, torkparti.

Arbetsmiljön, brukssamhället och världsmarknaden är omstöpta, grunden i tillverkningen finns kvar.

– Principen är densamma, bara med helt andra hastigheter, säger Mikael Tiderman. Det handlar om att forma papperet och få ut fukten.


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Små vikningar löser stora problem

Konsten att vika papper till skulpturer är flera hundra år gammal. Nu har origami fått en annan roll – att designa rymdteleskop, operationsrobotar och krockkuddar i bilar.

Förhandlingar om Iggesund nästa vecka

NeddragningNästa vecka ska Pappers och de andra berörda facken på Holmens pappersbruk i Iggesund träffa arbetsgivaren för första gången sedan varslet.

Korttidsarbete – så kan det bli

Gå ned 60 procent i arbetstid och behåll 80 procent av lönen när företaget krisar. Så kan det bli om det nya förslaget om korttidsarbete blir verklighet.

Återväxten i industrin

Här sitter Pappers framtid

NÄSTA GENERATIONNär många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.

Så ska unga lockas till bruken

GENERATIONSVÄXLINGDe närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.

1
Byggarbetsplats. Östrand har satsat nästan 8 miljarder på den nya fabriken. Snart kör man i gång. Foto: David Lundmark

Jättefabriken har rullat igång

Nu rullar SCA:s mångmiljardfabrik i Östrand. ”Förutom några mindre problem går det i stort sett som planerat”, säger Pappers ordförande Roger Boström.

Iggesund väntar på besked om uppsägningar

Nästa vecka kommer en löntagarrapport om neddragningarna på Iggesund, då blir det troligen också besked om det verkligen blir 150 anställda som varslas. Turordningsförhandlingarna inleds nästa månad.

poäng och nya världar ska ge arbetslust.

Skutskär blir till tv-spel

GamificationBruket i Skutskär har byggt upp en dataspelsvärld av sin arbetsplats, tanken är att göra jobbet mer lockande för unga. Med spelen får operatören bättre överblick, och beröm när läckan är tätad. Lyckas försöket kan det spridas till andra fabriker inom Stora Enso.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

VAL 2018Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen - och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

Foto: David Lundmark

Utan smuts på arken

ÖgoblicketProcessoperatören Caroline Torbjörnsen Valberg arbetar vid torkmaskinerna på Östrands fabriker.

Grafik: THE NOUN PROJECT

Så snackar politikerna till sig din röst

Val 2018”Men du då?”, säger politikern som vill blanda bort korten i en debatt genom att svartmåla motståndaren. Kommunikationsforskaren Orla Vigsø ger dig råd för att kritiskt syna fem vanliga röstvärvningsknep.

Nollklassade får rätt till livränta

Även den som är arbetsskadad och har noll kronor i sjukpenninggrundande inkomst (SGI) kan ha rätt till livränta. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en vägledande dom och kräver att Försäkringskassan gör en ny prövning.

Rätt livränta

Regeringen ändrar reglerna för nollklassning

Regeringen inför ett rådrum på 25 dagar för att arbetslösa inte ska åka ur sjukförsäkringen. "Det nuvarande systemet skapar helt orimliga konsekvenser", kommenterar socialminister Annika Strandhäll.

1
"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

”Spelandet blev min snuttefilt”

Dilemmat134 000 svenskar beräknas vara problems­pelare, Anders var en av dem: "Många tror inte att spel kan leda till ett beroende, men det är som med alkohol – samma mekanismer i hjärnan sätts i gång." DA ger tips för dig i riskzonen och om hur du kan hjälpa en drabbad kollega.

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

I dag kom domen som kan avgöra vem som får sjukpenning och inte. Ing-Britt Vikström fick rätt mot Försäkringskassan. ”Det är ofattbart nästan”, säger hon.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

Krönika”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Holmen varslar 150 på Iggesund

Iggesund Paperboard varslar 150 personer om uppsägning. Företaget motiverar beslutet med att man vill vässa konkurrenskraften. För de anställda kom beskedet som en överraskning - och när DA besökte bruket tidigare i år var tongångarna helt annorlunda. Då handlade det om god orderingång och svårigheterna att hitta folk.

1

Arbetarrörelsen – nu krävs mobilisering!

DEBATTNär de borgerliga partierna tillsammmans med SD gör människor till kunder i stället för medborgare hotas demokratin på allvar, skriver Peter Persson, riksdagsledamot för S och medlem i Pappers, tillsammans med Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

Strindbergs favoritpapper snart slut

August Strindberg skrev manus på deras papper, Cornelis Vreeswijk författade sina texter på det. Men efter 300 år har ägaren beslutat att lägga ner Lessebo handpappersbruk efter sommaren. Kommunen försöker nu hitta sätt att rädda verksamheten.

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.