”Demokratin behöver sina försvarare”Vår kontinent har alltför ofta i historien härjats av nationalismens dåraktighet. Låt det inte ske igen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

Teknikern Daniel Evaldsson och ingenjören Carl Ternström har varit med i innovationsprocessen från början och ser ljust på Hyltes framtid som biokompositproducent. Foto: Ylva Bergman

Hylte vill utmana plastsamhället

Råvaran är granulat av biokomposit. Foto: Ylva Bergman

NYSATSNINGCellulosa­branschen utmanar den petrokemiska industrin om framtidens produkte­r. I Hyltebruk investeras det för at­t kunna ersätta plast med skogsråvara. Optimismen har återvänt – tack vare Louise.

Komposit

Ett material som sätts samman av två eller fler material med olika egenskaper. Tillsammans bildar de ett nytt konstruktionsmaterial med nya egenskaper. Det äldsta kompositmaterialet lär vara hyddor som byggts av lera och växtmaterial.

Stora Ensos biokomposit

⇒ Bra styrkeegenskaper
⇒ Snabbare avkylning ger kortare processtid vid formsprutning
⇒ Kan återvinnas
⇒  Minskar koldioxidavtrycket

I dag är ingen jättebra dag för Louise, om man får tro operatören Per-Eric Ring.

– Det hjälper inte att skälla. Det blir ännu värre, säger han.

Han har tagit av sig arbetshandskarna och lutar sig mot den pipande monitorn med fundersam min.

Louise är en testcompounder, en blandare, som vanligen används i plastindustrin. Sedan två år tillbaka står hon på Stora Ensos pappersbruk i Hyltebruk. Här tillverkar hon biokomposit där upp till 70 procent av plasten kan ersättas med träfiber. En biokomposit som helt och hållet tagits fram här i Hyltebruk. Maskinen premiärkördes på Louises namnsdag i augusti, därav namnet.

Men i dag suger hon inte upp de mörka popcornsstora biokompositgranulaten ur hinken som hon ska. Per-Eric Ring och hans arbetskamrat Mikael Berndtsson försöker luska ut varför.

– Det är ju inte vi som gör fel, säger Per-Eric med glimten i ögat.

”Tror du på en framtid för bruket?” Nej, svarade åtta av tio anställda på Hyltebruk i en intern undersökning 2013. Då hade två pappersmaskiner, returpappersfabriken, renseriet och sliperiet stängts. 400 medarbetare – nästan halva bemanningen – hade förlorat jobbet. Efterfrågan på tidningspapper hade rasat.

Men bruket, som tillverkat tidningspapper i 40 år, gav inte upp. ”Vi är duktiga på tidningspapper, men vad mer kan vi använda skogsråvaran till?”, frågade de sig.

Stora Enso beslutade att blicka framåt. Sakta men säkert utvecklades biokompositen i ett samarbete mellan olika företag, konsulter och medarbetarna på bruket.

Louise införskaffades och i två år har ett gäng på cirka tio personer vidareutvecklat biokompositen på fabrikens pilotanläggning. I vintras beslutade Stora Enso att satsa drygt 120 miljoner kronor på en fullstor compounder och 20 personer kommer att anställas. Inom ett år börjar tillverkningen av 15 000 årston biokompositgranulat som blir ett komplement till brukets 450 000 ton tidningspapper.

I dag trilskas Louise. Mikael Berndtsson felsöker. Foto: Ylva Bergman

Oljudet är bedövande där de stora, röda raffinörerna som tillverkar termomekanisk pappersmassa, maler på. Nästan all massa blir tidningspapper, men en liten del av massan leds bort med ett rör. Den ska användas till biokompositen.

Massan torkar, och fibern blir som bomull. Så pressas den ihop, och doseras i rätt mängd till compoundern där den blandas ihop med plasten. Det påminner om en brödmaskin, där fibern är som mjölet och blandas i sist.

– Hemligheten med compoundern är hur skruvarna är uppbyggda. Det är oftast jag som ställer in dem, säger Daniel Evaldsson, som är tekniker.

Han har nyss bytt de 1,8 meter långa skruvarna, de ligger på ett bord bakom maskinen. För det otränade ögat ser de inte särskilt speciella ut, som två jätteskruvar. Men skenet bedrar.

– Skruvarna blandar ibland bakåt, ibland framåt. Ibland mosas det. Det är inte bara en skruv, preciserar operatören Mikael.

När Daniel och Mikael för två år sedan blev tillfrågade om de ville bli en del av pilotprojektet visste de ingenting om biokomposit.

– Nu när jag klätt på mig mer kunskap har jag fått en ganska stor förståelse för att vi skulle kunna ta bort ganska mycket plast om kunderna vill köpa biokompositprodukter i stället, säger Daniel.

Ingen har fått utbildning i hur biokompositen tillverkas. Någon sådan utbildning har helt enkelt inte funnits, då produkten helt och hållet tagits fram här i Hyltebruk. Ingenjören, mekanikerna och operatörerna har lärt sig allt genom att pröva sig fram och göra misstag.

Det var lite nervöst då Louise skulle köras för första gången här i Hyltebruk, minns Mikael. Men allt gick riktigt bra. Per-Eric och Mikael stängde nöjda av maskinen när arbetsdagen drog mot sitt slut.

– När vi skulle ha i gång den dagen efter reagerade den inte. Vi förstod inte varför, berättar Mikael.

Sedan fick de reda på att maskinen ska köras ren med rengöringsplast innan den stängs av. Nu hade massan stelnat inne i maskinen.

– Vi fick putsa den millimeter för millimeter. Det var många timmars jobb, berättar Mikael.

200 grader varm är massan när strängarna pressas fram, innan de kyls och klipps till pellets. Foto: Ylva Bergman

Louise sjuder och pyser, skramlar och har sig. Hon är äntligen i gång. I vanliga fall skulle hon blanda plast och träfiber, men nu ska hon köra en sats granulat ett varv till genom maskinen.
En varm doft av trä med ett stänk av sötma sprider sig när granulatet och rester av rengöringsplasten börjar smälta. Snart kommer mörka ångande strängar ut ur en rördel som liknar en köttkvarn. Massan är 200 grader het. Strängarna, som har ränder av vitt i sig, lägger sig i en klump i ett fat under maskinen. Det vita är rengöringsplasten. När den har försvunnit är rören och massan ren.

– Ibland tar det en jäkla tid, säger Mikael.

Men inte den här gången. Maskinen kopplas ihop och strängarna går nu in i tre roterande knivar, skärs i granulat och kyls i vatten för att stelna. Granulatet går in i en centrifug, som slungar bort vattnet, vidare till ett vibrerande band som sållar bort för stora eller små granulat. Processen går snabbt.

Operatörerna inspekterar granulatet. Det ser bra ut. Det bästa de fått ut i dag, tycker de. I morgon ska det formsprutas till en produkt hos en kund, men vad det ska bli avslöjar de inte.

Många vanliga plastprodukter skulle kunna tillverkas av biokomposit i stället. Till skid-VM i Lahtis levererades 20 000 trädoftande vuvuzelor som gjorts av materialet. Foto: Ylva Bergman

Hyltes biokomposit kan ersätta hårdplast, till exempel i diskborstar, och den kan formsprutas i samma maskiner som ren plast. Andelen träfiber beror på vad produkten ska användas till och vilka egenskaper den behöver, men målet är att kunna höja andelen träfiber. Hittills har Stora Enso satsat på att bevisa att biokompositen faktiskt är ett alternativ till plast.

Kommersialiseringen drar i gång när den nya maskinen tas i bruk nästa sommar.
Mittemot Louise finns en annan testmaskin som alla på fabriken är mycket förtegna om.

– Vi skulle kunna utöka, men marknaden får avgöra. Nu har vi en investering, men det är inget som säger att det inte skulle gå att öka och ha flera compoundrar som tillverkar biokomposit, säger Hyltebruks kommunikationsansvarige Henrik Axelsson.

I laboratoriet kontrollerar Agneta Alexandersson att biokompositen håller måttet. Hon är mitt i ett slagprov och antecknar noggrant testresultatet, alltså hur mycket energi det krävdes för att produkten skulle gå av. Alla testresultat går sedan till innovationsteamet.

Kan plast någon dag ersättas av skogsråvara?

– Jag tror det, jag hoppas det, jag vill det. Både för min egen del och för kommande generationer, säger Agneta Alexandersson när hon tar en paus.

Hon tror att det skulle göra världen till en bättre plats.
Per-Eric och Mikael har börjat förbereda nästa test som ska köras.
De vill båda fortsätta att jobba vid Louise, också efter att den fullstora compoundern drar i gång. Här får de jobba dagtid och de trivs med henne.

– Det behövs ju alltid tas fler tester, säger Mikael.

Operatörerna tror stenhårt på produkten: Trä är bättre än plast, tycker de. Och att biokompositgranulat tillverkas här i Hylte kan också locka till sig andra investeringar.

– Det kan ju komma mer plastindustri som ska ha vårt material, funderar Per-Eric.

Det är inte bara teamet kring Louise som har tillförsikt. När de anställda i Hylte för två år sedan återigen fick frågan ”Tror du på en framtid för bruket?” svarade nio av tio ja. Biokompositen har lockat det bortsprungna hoppet tillbaka.

– Jag är fullständigt övertygad om att det om några år kommer att finnas många av våra produkter i affären och att jag kan köpa en produkt som jag själv har tillverkat, säger Per-Eric.

Och frågar:

– Om du går i en affär och den ena grejen är gjord helt och hållet av plast och den andra till hälften av trä, vilken väljer du?

Jakten på skogens gröna guld

Skogsråvaran kan användas på många nya sätt – allt från sötningsmedel och skottsäkra västar till vindkraftsvingar och elektroniskt papper som kan kopplas upp mot nätet.

Stora Enso är förstås inte alls ensamt om att göra nya produkter av skogsråvara. Vi talar i stället om en starkt ökande global trend med en lång rad aktörer. Det är nanocellulosa i Norge, nya material till bilindustrin i Japan och streck-koder inbäddade i kartong från Israel.

Och det sjuder av utvecklingsiver även i Sverige. Forskning pågår på flera ställen och företagen satsar:

Södra Cell har miljardinvesterat i textilmassa i Mörrum, SCA har byggt en pilotanläggning för biodrivmedel i Obbola, på Bäckhammars bruk testas sätt att omvandla lignin till kemikalier och bränsle. Domsjö bruk gör råvaror till korvskinn och disktrasor och gör med 12 andra företag – bland annat Ikea och H&M – en pilotstudie för ett stort bioraffinaderi.

Det finns många fler exempel, läs mer i den specialtidning DA gjorde i fjol på detta tema. Den kan läsas som blädderbar pdf-tidning här.

Jonna Söderqvist

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappers har fått ny ordförande

Pontus Georgsson – så heter Pappers nya förbundsordförande. ”Det känns fantastiskt, nästan ofattbart!” säger förbundets förhandlingschef som nu tar över efter Matts Jutterström.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Pappers hoppar av Las-förhandlingar

Pappers hoppar av de centrala förhandlingarna om arbetsrätten, som nu pågår mellan fack och arbetsgivare.

3

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström 1961–2019. Foto: ADAM DAVER

Matts Jutterström är död

Matts Jutterström är död. Pappers ordförande blev bara 58 år. Han sörjs närmast av sin fru Andrea och barn och barnbarn. Han sörjs av alla oss som fick förmånen att träffa honom och arbeta tillsammans med honom.

3
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1
Ångermanländska Husum är det bruk som har den största Pappersavdelningen i landet. Foto: PER ÅGREN

Metsä miljardsatsar i Husum

Metsä Boards massabruk i Husum ska bli effektivare och mer miljövänligt. Därför har ägaren nu beslutat att satsa tre miljarder kronor på bruket. ”Jäkligt bra!” säger Pappers avdelningsordförande Kenneth Olsson.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

DEBATT”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

26 maj är det val till Europaparlamentet. Vi guidar dig om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

3

Las ska utredas på ett år

Regeringen har nu tillsatt utredningen som på ett år ska föreslå ändringar i lagen om anställningstrygghet, bland annat ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Men om parterna under tiden kan enas om en förändrad Las kan deras förslag bli lag i stället för utredarens.

8

Månadsklocka ska ge färre ­olyckor

ARBETSMILJÖ Ett tema per månad. Så arbetar Kvarn­sveden för att öka säkerhetstänket på bruket. ”Det blir lättare när man har en sak i taget att ­fokusera på”, säger huvudskyddsombudet Jan Grundelius.

Industrin och klimatet

”Det behövs en tydlig politik”

DebattSverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

1

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

”En viktig röst för kollektivavtalen”

KRÖNIKADet är dags att rösta igen, och vad man än tycker om EU är det ett mycket viktigt val. Vill vi ha en union för eller mot trygga anställningar?

”Jag sjöng som ett as!”

TV-STJÄRNAHan sjöng hem hela Talang och blev en halv miljon kronor rikare. Den tävlingsinriktade pappersarbetaren Micke Holm är missnöjd med finalsången men börjar ändå tro ”att jag duger till någonting”.

Läget på pappersbruken

Bruken ­fortsätter göra stora pengar

HÖGKONJUNKTURDen svenska ­massa- och pappersindustrin har en rejäl formtopp. DA:s årliga granskning visar att bara några av 60 arbetsplatser har problem med lönsamheten.

Ladda ner DA nr 4 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

”Alla måste få ta del av vinsten”

DebattDet behövs bättre kompetensutveckling och att även de anställda får ta del av automationens vinst, om företagen vill att människor ska se positivt på omställningen. Det skriver Carl Melin på TCO:s tankesmedja Futurion.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

BONUS I INDUSTRIN

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Verkstad, kontor eller fritidsgård?

ÖGONBLICKETKlockan är 16.25 på Mineteam i Gällivare. Vd:n Oskar Spets, i keps och Anton Joensuu tar en skejtpaus i företagets lokaler.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.