”Släpp inte in högerextremismen i den politiska värmen!”DA:s chefredaktör Helle Klein önskar att alla demokratiskt sinnade partier nu försvarar den liberala demokratins värden.

”Att tvingas fly från det bekanta är en djupt mänsklig erfarenhet”Krönikören Daniel Mathisen har läst Ola Larsmos roman ”Swede Hollow” och ser flyktingens öde genom vår egen historia.

Teknikern Daniel Evaldsson och ingenjören Carl Ternström har varit med i innovationsprocessen från början och ser ljust på Hyltes framtid som biokompositproducent. Foto: Ylva Bergman

Hylte vill utmana plastsamhället

Råvaran är granulat av biokomposit. Foto: Ylva Bergman

NYSATSNINGCellulosa­branschen utmanar den petrokemiska industrin om framtidens produkte­r. I Hyltebruk investeras det för at­t kunna ersätta plast med skogsråvara. Optimismen har återvänt – tack vare Louise.

Komposit

Ett material som sätts samman av två eller fler material med olika egenskaper. Tillsammans bildar de ett nytt konstruktionsmaterial med nya egenskaper. Det äldsta kompositmaterialet lär vara hyddor som byggts av lera och växtmaterial.

Stora Ensos biokomposit

⇒ Bra styrkeegenskaper
⇒ Snabbare avkylning ger kortare processtid vid formsprutning
⇒ Kan återvinnas
⇒  Minskar koldioxidavtrycket

I dag är ingen jättebra dag för Louise, om man får tro operatören Per-Eric Ring.

– Det hjälper inte att skälla. Det blir ännu värre, säger han.

Han har tagit av sig arbetshandskarna och lutar sig mot den pipande monitorn med fundersam min.

Louise är en testcompounder, en blandare, som vanligen används i plastindustrin. Sedan två år tillbaka står hon på Stora Ensos pappersbruk i Hyltebruk. Här tillverkar hon biokomposit där upp till 70 procent av plasten kan ersättas med träfiber. En biokomposit som helt och hållet tagits fram här i Hyltebruk. Maskinen premiärkördes på Louises namnsdag i augusti, därav namnet.

Men i dag suger hon inte upp de mörka popcornsstora biokompositgranulaten ur hinken som hon ska. Per-Eric Ring och hans arbetskamrat Mikael Berndtsson försöker luska ut varför.

– Det är ju inte vi som gör fel, säger Per-Eric med glimten i ögat.

”Tror du på en framtid för bruket?” Nej, svarade åtta av tio anställda på Hyltebruk i en intern undersökning 2013. Då hade två pappersmaskiner, returpappersfabriken, renseriet och sliperiet stängts. 400 medarbetare – nästan halva bemanningen – hade förlorat jobbet. Efterfrågan på tidningspapper hade rasat.

Men bruket, som tillverkat tidningspapper i 40 år, gav inte upp. ”Vi är duktiga på tidningspapper, men vad mer kan vi använda skogsråvaran till?”, frågade de sig.

Stora Enso beslutade att blicka framåt. Sakta men säkert utvecklades biokompositen i ett samarbete mellan olika företag, konsulter och medarbetarna på bruket.

Louise införskaffades och i två år har ett gäng på cirka tio personer vidareutvecklat biokompositen på fabrikens pilotanläggning. I vintras beslutade Stora Enso att satsa drygt 120 miljoner kronor på en fullstor compounder och 20 personer kommer att anställas. Inom ett år börjar tillverkningen av 15 000 årston biokompositgranulat som blir ett komplement till brukets 450 000 ton tidningspapper.

I dag trilskas Louise. Mikael Berndtsson felsöker. Foto: Ylva Bergman

Oljudet är bedövande där de stora, röda raffinörerna som tillverkar termomekanisk pappersmassa, maler på. Nästan all massa blir tidningspapper, men en liten del av massan leds bort med ett rör. Den ska användas till biokompositen.

Massan torkar, och fibern blir som bomull. Så pressas den ihop, och doseras i rätt mängd till compoundern där den blandas ihop med plasten. Det påminner om en brödmaskin, där fibern är som mjölet och blandas i sist.

– Hemligheten med compoundern är hur skruvarna är uppbyggda. Det är oftast jag som ställer in dem, säger Daniel Evaldsson, som är tekniker.

Han har nyss bytt de 1,8 meter långa skruvarna, de ligger på ett bord bakom maskinen. För det otränade ögat ser de inte särskilt speciella ut, som två jätteskruvar. Men skenet bedrar.

– Skruvarna blandar ibland bakåt, ibland framåt. Ibland mosas det. Det är inte bara en skruv, preciserar operatören Mikael.

När Daniel och Mikael för två år sedan blev tillfrågade om de ville bli en del av pilotprojektet visste de ingenting om biokomposit.

– Nu när jag klätt på mig mer kunskap har jag fått en ganska stor förståelse för att vi skulle kunna ta bort ganska mycket plast om kunderna vill köpa biokompositprodukter i stället, säger Daniel.

Ingen har fått utbildning i hur biokompositen tillverkas. Någon sådan utbildning har helt enkelt inte funnits, då produkten helt och hållet tagits fram här i Hyltebruk. Ingenjören, mekanikerna och operatörerna har lärt sig allt genom att pröva sig fram och göra misstag.

Det var lite nervöst då Louise skulle köras för första gången här i Hyltebruk, minns Mikael. Men allt gick riktigt bra. Per-Eric och Mikael stängde nöjda av maskinen när arbetsdagen drog mot sitt slut.

– När vi skulle ha i gång den dagen efter reagerade den inte. Vi förstod inte varför, berättar Mikael.

Sedan fick de reda på att maskinen ska köras ren med rengöringsplast innan den stängs av. Nu hade massan stelnat inne i maskinen.

– Vi fick putsa den millimeter för millimeter. Det var många timmars jobb, berättar Mikael.

200 grader varm är massan när strängarna pressas fram, innan de kyls och klipps till pellets. Foto: Ylva Bergman

Louise sjuder och pyser, skramlar och har sig. Hon är äntligen i gång. I vanliga fall skulle hon blanda plast och träfiber, men nu ska hon köra en sats granulat ett varv till genom maskinen.
En varm doft av trä med ett stänk av sötma sprider sig när granulatet och rester av rengöringsplasten börjar smälta. Snart kommer mörka ångande strängar ut ur en rördel som liknar en köttkvarn. Massan är 200 grader het. Strängarna, som har ränder av vitt i sig, lägger sig i en klump i ett fat under maskinen. Det vita är rengöringsplasten. När den har försvunnit är rören och massan ren.

– Ibland tar det en jäkla tid, säger Mikael.

Men inte den här gången. Maskinen kopplas ihop och strängarna går nu in i tre roterande knivar, skärs i granulat och kyls i vatten för att stelna. Granulatet går in i en centrifug, som slungar bort vattnet, vidare till ett vibrerande band som sållar bort för stora eller små granulat. Processen går snabbt.

Operatörerna inspekterar granulatet. Det ser bra ut. Det bästa de fått ut i dag, tycker de. I morgon ska det formsprutas till en produkt hos en kund, men vad det ska bli avslöjar de inte.

Många vanliga plastprodukter skulle kunna tillverkas av biokomposit i stället. Till skid-VM i Lahtis levererades 20 000 trädoftande vuvuzelor som gjorts av materialet. Foto: Ylva Bergman

Hyltes biokomposit kan ersätta hårdplast, till exempel i diskborstar, och den kan formsprutas i samma maskiner som ren plast. Andelen träfiber beror på vad produkten ska användas till och vilka egenskaper den behöver, men målet är att kunna höja andelen träfiber. Hittills har Stora Enso satsat på att bevisa att biokompositen faktiskt är ett alternativ till plast.

Kommersialiseringen drar i gång när den nya maskinen tas i bruk nästa sommar.
Mittemot Louise finns en annan testmaskin som alla på fabriken är mycket förtegna om.

– Vi skulle kunna utöka, men marknaden får avgöra. Nu har vi en investering, men det är inget som säger att det inte skulle gå att öka och ha flera compoundrar som tillverkar biokomposit, säger Hyltebruks kommunikationsansvarige Henrik Axelsson.

I laboratoriet kontrollerar Agneta Alexandersson att biokompositen håller måttet. Hon är mitt i ett slagprov och antecknar noggrant testresultatet, alltså hur mycket energi det krävdes för att produkten skulle gå av. Alla testresultat går sedan till innovationsteamet.

Kan plast någon dag ersättas av skogsråvara?

– Jag tror det, jag hoppas det, jag vill det. Både för min egen del och för kommande generationer, säger Agneta Alexandersson när hon tar en paus.

Hon tror att det skulle göra världen till en bättre plats.
Per-Eric och Mikael har börjat förbereda nästa test som ska köras.
De vill båda fortsätta att jobba vid Louise, också efter att den fullstora compoundern drar i gång. Här får de jobba dagtid och de trivs med henne.

– Det behövs ju alltid tas fler tester, säger Mikael.

Operatörerna tror stenhårt på produkten: Trä är bättre än plast, tycker de. Och att biokompositgranulat tillverkas här i Hylte kan också locka till sig andra investeringar.

– Det kan ju komma mer plastindustri som ska ha vårt material, funderar Per-Eric.

Det är inte bara teamet kring Louise som har tillförsikt. När de anställda i Hylte för två år sedan återigen fick frågan ”Tror du på en framtid för bruket?” svarade nio av tio ja. Biokompositen har lockat det bortsprungna hoppet tillbaka.

– Jag är fullständigt övertygad om att det om några år kommer att finnas många av våra produkter i affären och att jag kan köpa en produkt som jag själv har tillverkat, säger Per-Eric.

Och frågar:

– Om du går i en affär och den ena grejen är gjord helt och hållet av plast och den andra till hälften av trä, vilken väljer du?

Jakten på skogens gröna guld

Skogsråvaran kan användas på många nya sätt – allt från sötningsmedel och skottsäkra västar till vindkraftsvingar och elektroniskt papper som kan kopplas upp mot nätet.

Stora Enso är förstås inte alls ensamt om att göra nya produkter av skogsråvara. Vi talar i stället om en starkt ökande global trend med en lång rad aktörer. Det är nanocellulosa i Norge, nya material till bilindustrin i Japan och streck-koder inbäddade i kartong från Israel.

Och det sjuder av utvecklingsiver även i Sverige. Forskning pågår på flera ställen och företagen satsar:

Södra Cell har miljardinvesterat i textilmassa i Mörrum, SCA har byggt en pilotanläggning för biodrivmedel i Obbola, på Bäckhammars bruk testas sätt att omvandla lignin till kemikalier och bränsle. Domsjö bruk gör råvaror till korvskinn och disktrasor och gör med 12 andra företag – bland annat Ikea och H&M – en pilotstudie för ett stort bioraffinaderi.

Det finns många fler exempel, läs mer i den specialtidning DA gjorde i fjol på detta tema. Den kan läsas som blädderbar pdf-tidning här.


jonna.soderqvist@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

”Spelandet blev min snuttefilt”

Dilemmat134 000 svenskar beräknas vara problems­pelare, Anders var en av dem: "Många tror inte att spel kan leda till ett beroende, men det är som med alkohol – samma mekanismer i hjärnan sätts i gång." DA ger tips för dig i riskzonen och om hur du kan hjälpa en drabbad kollega.

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

Sjukpenning

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

Krönika”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Holmen varslar 150 på Iggesund

Iggesund Paperboard varslar 150 personer om uppsägning. Företaget motiverar beslutet med att man vill vässa konkurrenskraften. För de anställda kom beskedet som en överraskning - och när DA besökte bruket tidigare i år var tongångarna helt annorlunda. Då handlade det om god orderingång och svårigheterna att hitta folk.

1

Arbetarrörelsen – nu krävs mobilisering!

DEBATTNär de borgerliga partierna tillsammmans med SD gör människor till kunder i stället för medborgare hotas demokratin på allvar, skriver Peter Persson, riksdagsledamot för S och medlem i Pappers, tillsammans med Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

Strindbergs favoritpapper snart slut

August Strindberg skrev manus på deras papper, Cornelis Vreeswijk författade sina texter på det. Men efter 300 år har ägaren beslutat att lägga ner Lessebo handpappersbruk efter sommaren. Kommunen försöker nu hitta sätt att rädda verksamheten.

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Pappers Kongress

Klubbat: Storsatsning på unga

Född 1990 eller senare? Då bjuds du snart in till ett tre dagar långt party i Stockholm, för härmed ingår du i Pappers  största ungdomssatsning någonsin.

Jämn kamp om vice ordförandeposten

Ny förbundsstyrelseMatts Jutterström blir kvar som förbundsordförande för Pappers. Efter en jämn kamp om posten till förste vice ordförande sitter även Mikael Lilja kvar.

1

Pappers ska utreda digitalt medlemskap

Förbundsårsmötet gick emot förbundsledningen och sade ja till att Pappers snarast ska se över möjligheten till digital inträdesansökan. Det blev dock nej till att ändra ob-ersättningen.

Mer fokus på arbetsmiljöbrotten

Pappers har beslutat att öka trycket för att förbättra arbetsmiljön. Förbundet ska nu aktivt lobba för att mer resurser sätts in.

Foto: David Lundmark

”Vill ha ett ännu starkare förbund”

Dagens Arbete är på plats på Pappers kongress i Gävle. Inför starten ställde vi frågan till ett antal ombud: Vad förväntar du dig?

Bloggrubrik

Ett förbund med framtidstro och läsplattor

Ungdomssatsning, arbetsmiljö, sommarhetta – och läsplattor. Dagens Arbetes chefredaktör bloggar från Pappers kongress i Gävle.

Kongresslokalen Gävle konserthus. Foto: Albin Bogren/Gävle konserthus

Pappers samlas för kongress

Gävle 2018Vilka förslag kommer att hissas och vilka kommer att dissas? Och hur kommer den nya förbundsstyrelsen att se ut?

”Ni är en förebild för hela LO”

CitatetLO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson berömmer från scenen pappers organisationsförmåga.

”Man blir lite rörd… Det känns stort och förtroendefullt.”

CitatetMatts Jutterströms första ord efter att han blev omvald för till förbundsordförande för Pappers imorse.

”Det är drag i den – mycket mer fart”

VM-PROFILENMagnus Östling jobbar ständig natt på Atlas Copco i Tierp men som Sungen får han Facebook att skratta genom att gorma om sakernas tillstånd. Lyssna på hans egen låt inför Fotbolls-VM och läs vad han tycker om Gyllene Tiders officiella dänga ...

1

Ladda ned vår tematidning om skogen

Alltfler slåss om det som ryms i skogen, frågan är om den räcker. Dagens Arbete listar framtidsmöjligheterna men också konflikterna i en ny tematidning.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.