Industriarbetarnas tidning

Så ska Pappers få nya medlemmar

6 september, 2017

Skrivet av

Pappers är svenska mästare i organisering, men tappar ändå medlemmar. I går gick startskottet för en landsomfattande kampanj för att locka fler medlemmar.

Färre går med i facket

Den fackliga anslutningen bland arbetare har minskat stadigt sedan mitten på 1990-talet, och som lägst är den bland ungdomar mellan 16 och 24 år; 38 procent.

År 1995 var den fackliga anslutningen bland arbetarare som högst, med 88 procent. Bland pappersarbetarna var den då cirka 99 procent.

Pappers organisationsgrad – 94,5 procent – är dock fortfarande mycket hög jämfört med andra förbund. Hos till exempel systerförbunden IF Metall och GS ligger organisationsgraden och skvalpar kring 78 respektive 75 procent, och bland andelen svenska arbetare totalt sett är den nu så låg som 63 procent.

Motsvarande siffra för tjänstemännen är 74 procent.

I likhet med andra fackförbund har andelen anslutna arbetare i Pappers sjunkit de senaste åren. I dag är organisationsgraden 94,5 procent, vilket är en minskning med närmare tre procentenheter på bara fem år.

Men den utvecklingen vill förbundet nu sätta stopp för, och som ett led i en större satsning samlades representanter för alla avdelning till idémöte i går. Inbjudna var också  tre talare från IF Metall, Handels och Unionen. Tre experter som kunde berätta hur deras respektive förbund har gjort för att få fler att gå med i facket.

Som att vara mer tydlig och mer lättillgänglig, till exempel. Inte bara digitalt, via telefon och dator, utan ännu hellre söka upp och tala med potentiella medlemmar ute på arbetsplatserna – face-to-face.

Detta är något som bland annat IF Metall tagit fasta på. För några år sedan tappade det förbundet 16 medlemmar per dag, men nu har man hejdat den utvecklingen – mycket tack vare att man numera använder sig av såväl telefonister som särskilt utbildade agitatorer i jakten på nya medlemmar.

– Det handlar väldigt mycket om attityd, förklarade IF Metalls ombudsman Paula Thunberg Bertolone, och fortsatte:

– Ringa, utbilda, vara ute på arbetsplatserna, samtala, tjata!

Men hur ska Pappers göra då? DA haffar Glenn Robertsson, en av deltagarna, under en paus.

Glenn Robertsson.Foto: Pontus Ohlin

Han är sekreterare och studieorganisatör på Frövifors, en avdelning som kan stoltsera med en organisationsgrad på nästan 96 procent. Och så hög har den mer eller mindre alltid varit, berättar han. Börjar man jobba på Frövifors går man helt enkelt med i facket, det är tradition.

Men, tillägger han:

– Hur det blir i framtiden, under de kommande åren vet man inte. Dagens ungdomar har ju ett mer kritiskt förhållningssätt än tidigare generationer. Till det mesta, även till facket. Därför är det oerhört viktigt att man är har en så bra argumentationslåda som möjligt med sig när man träffar dem. Och att träffa dem, sådant är jätteviktigt.

Patrik Holmkvist. Foto: Pontus Ohlin

Patrik Holmkvist, Timsfors avdelningsordförande, kan naturligtvis inte vara mycket annat än nöjd när deras organisationsgrad kommer på tal: 100 procent.

– Ja, vi har inte behövt anstränga oss särskilt mycket, säger han. Det har liksom var självgående det där, man går med i facket.

 

Så var det även under glansåren, berättar han, när avdelningen hade 200 anställda och inte bara 30, som i dag.

En avdelning som däremot inte har så stor andel anslutna längre är Figeholm. Här ligger anslutningsgraden och skvalpar på bara 76 procent. Enligt avdelningsordförande Dennis Bäckman kan det till stor del förklaras av att arbetsgivaren började anlita så många bemanningsanställda från 2012 och framåt. Arbetare som i huvudsak är anslutna till IF Metall eller GS, inte Pappers.

– Men innan dess hade vi också 100 procent, säger han.

Hur ska Pappers få fler att gå med i facket, tror du?

Dennis Bäckman. Foto: Pontus Ohlin

– Jag tror på det personliga mötet, det personliga samtalet. Att man på ett enkelt men tydligt sätt förklarar vad kollektivavtalet innebär, vad som händer om man blir sjuk på en arbetsplats, ja, tryggheten i att tillhöra ett kollektiv.

– Och en jätteviktig nyckel i det sammanhanget är våra skydds- och kontaktombud.  Det är ju de som är ute på skiften och träffar folk. De måste man utbilda, ge argument som de kan använda.

Varje konferensdeltagare har nu fått i uppdrag att bära med sig en idé hem till sin egen avdelning. Det handlar om allt från att göra det mindre byråkratiskt att bli medlem till ren information om de pengamässiga fördelarna med att gå med i Pappers.

Exakt hur satsningen på nya medlemmar kommer att fortskrida är ännu oklart. Men enligt uppgift till DA tänker Pappers i alla fall avsätta pengar till detta i nästa budget.

10 kommentarer till “Så ska Pappers få nya medlemmar

  • Sänk avgiften med att ta bort allt skit som ingår i fackavgiften. I medlemskapet ingår Medlemsolycksfall – Fritid, hemförsäkring, barnförsäkring, pensionärsförsäkring.
    AGS (avtalsgruppsjukförsäkring).

    Allt detta går att ta bort från medlemsavgiften och sänka den. Låt folk sedan teckna det själva mot högre avgift.

  • AGS är en försäkring i kollektivavtalet, inte en medlemsförsäkring. Läs på innan ni vräker ur er. Medlemsförsäkringarna är medlemsnyttiga, responsen för dessa är enbart positiva.

  • Responsen för dessa är enbart positiva? Men låt då medlemmarna välja själva mot en högre avgift. Om det är så positiva så skulle det inte vara ett problem, alla skulle vara med.

  • Det är ju bra att man vill höja organisationsgraden. men man måste också öka värdet av försäkringarna som man betalar.
    I synnerhet dom försäkringar som gäller arbetsskada och ags. Alla försäkringar som ingår i socialförsäkringen, som, sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen och inte att förglömma, pensionerna.
    I övrigt borde fackföreningsrörelsen fokusera på sina kärnområden.

  • Då blir försäkringarna dyrare, försäkringarna som förbundet har är kollektiva, då är dessa billigare, om man skall ha som du förespråkar blir dessa dyrare för medlemmarna, då är risken att man väljer bort dessa och inget försäkringsskydd har.

  • Våra medlemsförsäkringar är väldigt bra och premierna som Förbundet betalar är inte i närheten av vad vi som enskilda hade fått betala.

  • Tobias jag blir förvånad att du som uttalar dej i detta med AGS o arbetsskadeförsäkring att man skulle betala för detta. Dessa försäkringar har man via kollektivavtalet och går via AFA och det går jättebra att anmäla detta på AFAs hemsida.

  • Men snälla, låt folk ta ansvar för sina egna liv. Jag har en egen hemförsäkring med bättre villkor, den är antagligen dyrare men den är bättre. Jag har även egen fritidsförsäkring med högre belopp för ersättning. Jag har även inga barn. Men jag betalar för detta i medlemsavgiften…

  • Problemet är väl värdet man får att fackavgiften.Vi betalar 1.4 % i månaden så kan man undrar vilket mervärde vi får, om man jämför med Unionen som har fast avgift och betalar ca 250 kr i månaden.
    Vissa månader med hög lön kan man betala 600 kr, klart att folk börjar fundera över värdet att vara med.

  • Anna-Greta Söderlund: Då blir du nog förvånad om jag påstår att arbetsskadelagen gäller på arbetesplatsen med kollektivavtal plus att dessa inte har något värde vid arbetsskada som är knutet till AGS som styrs av Afa och Försäkringskassan, som aldrig betalar ut arbetsskadeersättning. Och Afa hänvisar 99,9% av gångerna till FK:s beslut som inte har med AGS:en att skaffa.

    Vad jag efterlyser är kollektivförsäkringar som har lite bett vid sjukdom och arbetsskada. Även att utslag i domstol är tillräckligt för att man skall få ett positivt beslut om arbetsskada och arbetsskadelivränta – både från FK och Afa.

    Därför borde fackliga rörelsen komma ihåg att företräda medlemmarna och inte makteliten, likaså inte vika sig för LO:s påtryckning som ingår i makteliten, i vart fall i dagens situation.

    Ett medlemskap skall ju finnas när medlemmen blir sjuk eller allvarligt skadad och vid förtidspension av vilken anledning det månde vara.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Kultur & Fritid

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

”Vi hoppar av glädje när det går bra”

För drygt 20 år sedan steg Ástrádur ”Asti” Grétarsson ur fiskebåten, lämnade Island och följde med kärleken till Borlänge – och blev en engagerad bågskytt.

”Jag gillar det naturliga”

”Jag gillar det naturliga”

Profilen. När hon var barn ritade Ebba Ohlsson alltid hästar. Som sjuåring började hon på ridskola. När hon köpte sin häst, Nicci, var det självklart för henne att följa sin egen filosofi. Här berättar hon om … Hur chefens hjälp gjorde susen Jag har alltid drömt om en egen häst. Innan hade jag ridit på […]

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg vägrar göra det förväntade

Mattias Alkberg har gjort kompromisslös pop, skrivit dikter om att önska sina barn döda, kallat Moderaterna för skadedjur och bett grammisjuryn behålla sin skit. Inget var särskilt lönsamt.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.