Industriarbetarnas tidning
30 oktober, 2017
Skrivet av Pontus Ohlin
Slukhål Ingen person kom till skada och det omtalade slukhålet i Örnsköldsvik har nu schaktats igen.
– Men det kunde ha slutat riktigt illa. Vi hade tur, säger huvudskyddsombudet Lars Schedin.
Ett slukhål. Under alla sina 40 respektive 30 yrkesår på bruket har Ronny Hellström och Lars Schedin aldrig varit med om något liknande.
– Aldrig. Och det är ju helt omöjligt att vara förberedd på sånt här, säger de samtidigt som de ger tre tips på vad man ändå bör tänka på:
Inspektera
Gör noggranna inspektioner kontinuerligt och ofta. Det kan vara svårt att se om det är några fel när man till exempel går in med en kamera genom avlopp och så, men man får anstränga sig så gott man kan.
Observera förändringar
Det är viktigt att vara observant på om det uppstår förändringar på markytor, där man vet att det finns ledningsnät.
Mät marken nära vatten
Genomför markmätningar i närheten av vattendrag, där det är extra känsligt.
Det var en sen söndagskväll på Domsjö fabriksområde i slutet av juli som den asfalterade marken mellan blekeriet och Moälven plötsligt gav vika och efterlämnade ett stort gapande hål efter sig.
Turligt nog befann sig ingen där i det ögonblicket, och så fort hålet hade upptäckts beslöt produktionsledaren också att omgående spärra av området samt larma räddningstjänsten.
Ronny Hellström, ordförande för Pappers avdelning 108 Alfredshem, var på semester när det hände men följde rapporteringen på radion.
– Ett slukhål, det är ju nästan ofattbart, säger han medan han står på randen intill olycksplatsen och ser sig omkring bland alla schaktmaskiner.
Han skakar lätt på huvudet, sedan fortsätter han:
– När man såg allt vatten och sand som forsade ut så insåg man ganska snabbt att det var kylvattensavloppstuben som hade gått sönder.
Slukhålet, som engagerade nyhetsredaktioner långt utanför Ångermanland, var cirka åtta gånger åtta meter brett och fem–sex meter djupt, och för att inte båttrafikanter skulle riskera att hamna i fara stängde räddningstjänsten också av älven inledningsvis.
Men fullt så dramatiskt var det inte, menar Ronny Hellström, även om han till en början blev lite skakad. Han ler.
– Inte så katastrofalt som viss media beskrev det. Ibland lät det ju nästan som om hela fabriken var på väg att fara ner i älven!
När DA besöker bioraffinaderiet elva dygn senare, har det gamla röret bytts ut och stora delar av hålet schaktats igen. Efter en veckas stopp har fabriken dessutom börjat återgå till nästan full kapacitet igen.
– Vi var ju tvungna att stänga ner fabriken för att få bort allt vatten så att vi kunde byta rör, förklarar Ronny Hellström.
Lars Schedin, huvudskyddsombud sedan flera år, arbetade heller inte den kvällen när marken öppnade sig. Däremot minns han mycket väl vad han tänkte på när han kom till jobbet morgonen därpå, när han fick se hålet och förödelsen med egna ögon.
– Vilken tur vi haft, tänkte jag. Vilken otrolig tur!
Hur menar du då?
– Att det skedde en sen söndagskväll, att det inte fanns några och jobbade här. Annars, under dagtid, kan det faktiskt vara en hel del trafik som går här på området. Mopeder, bilar och andra mindre fordon …
– Och då kunde det ju ha slutat riktigt illa.
I höstas insjuknade fem Örnsköldsviksbor som smittades av legionella. Bakterierna kom från Domsjö Fabriker AB. – Lite olustigt är det. De måste haft en maximal otur, säger Per Lundgren (bilden), 49 år, och tar av sig munskyddet. Han kommer gående från sitt operatörsrum vid bioreningen på Domsjö-fabriken. Per tar av sig andningsskyddet som numera alltid måste […]
Viskosen är livsfarlig. H&M måste stoppa miljökatastrofen i Indien, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska modeföretag som H&M att det är nytt och fräscht?
Att kommunicera digitalt har sina fördelar. Men i en förhandling vill man helst träffas face-to-face, inte via skärm, tycker Pappers förhandlare.
Coronapandemin har slagit hårt mot bruken som producerar fin-, bok-, och tidningspapper.
Hitta din arbetsplats i årets genomgång av Sveriges pappersbruk.
Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag.
I morgon drar Yrkes-EM i gång i ungerska Budapest. 32 svenska ungdomar tvälar i 27 olika yrkesgrenar. Emanuel Näslund och Niklas Ekelöw tänkte vinna i klassen automationsteknik.
Förre industriarbetaren Jan Svensson är en av landets valförrättare. Nästa söndag gör han sitt fjärde val i rad i Örnsköldsvik: ”Det är viktigt att allt går rätt till rätt till.”
Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
