Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Etablerings­jobb gynnar oss alla”

22 november, 2017

Debatt ”Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Om skribenten:

Veli-Pekka Säikkälä är avtalssekreterare  för IF Metall.

Läs mer:

GS lämnar samtal om etableringsjobb

Full sysselsättning är fackets viktigaste fråga. Hög arbetslöshet hotar våra kollektivavtal och är kostsamt. Då sker en press nedåt på löner och arbetsvillkor som drabbar alla som arbetar, inte bara de som har svårt att få jobb. Hög arbetslöshet är även ett hot mot samhällsekonomin och välfärden, när färre arbetar och betalar skatt.

Därför har fack och arbetsgivare enats om ett förslag till etableringsjobb, som vi vill förhandla med staten om. Det är en tillfällig anställningsform som gör att nyanlända och långtidsarbetslösa kan kombinera jobb och utbildning, för att få in en fot på arbetsmarknaden.

Bland nyanlända är arbetslösheten på tok för hög. Bara hälften av flyktingarna har kommit in på arbetsmarknaden efter nio år i Sverige, visar snittet bland de som kommit till Sverige på 2000-talet. De behöver arbetslivserfarenhet och utbildning för att få möjlighet att jobba.

Etableringsjobben innebär riktiga jobb. Det är inte konstruerade arbetsuppgifter för vissa grupper. Syftet är att nyanlända och långtidsarbetslösa efter två år ska ha fått sådan utbildning och arbetslivserfarenhet att etableringsjobbet övergår i en vanlig tillsvidareanställning.

Ersättningen från etableringsjobbet ska gå att leva på. Därför har vi enats om en modell som innebär att lönen från arbetsgivaren och bidraget från staten tillsammans ska motsvara den disponibla inkomsten av en normal lägstalön på LO-området. Det är viktigt att staten satsar på detta, för att människor som står långt från arbetsmarknaden ska få jobb och så att arbetslösheten kan hållas tillbaka.

Vi föreslår att etableringsjobben ska vara skattebefriade. Det innebär inte att ett en etableringsanställd kommer att ha mer pengar att röra sig med än andra med lägstalön på LO-området. Med förslaget om skattebefrielse vill vi tydliggöra statens ansvar. Om staten väljer att dra skatt och arbetsgivaravgift på ersättningen måste bidraget från staten höjas i motsvarande grad.

Det finns regleringar i avtalsförslaget som ser till att missbruk förhindras. Det ska inte gå att göra det till en affärsidé, som med Fas 3, och det kommer i praktiken inte att vara möjligt att stapla flera etableringsanställningar på varandra.

Arbetsgivare kommer heller inte att kunna etableringsanställa flera nyanlända eller långtidsarbetslösa på raken utan att anställa någon av dem. Arbetsgivare som låter etableringsanställda övergå i tillsvidareanställning efter högst två år får gärna anställa nya. Men arbetsgivare som inte låter en rimlig andel av de etableringsanställda övergå till fast anställning kommer inte att få anställa nya. Det ska säkerhetsmekanismerna i avtalet se till.

Finns det ändå inte en risk att arbetsgivarna slutar anställa vanliga löntagare och tar in nyanlända och långtidsarbetslösa istället, för att det är billigare?

Det finns risker med allt vi gör. Men risken med att inte göra något åt nyanländas och långtidsarbetslösas situation, och därmed öka arbetslösheten, är större.

Nu har vi högkonjunktur och arbetslösheten bland inrikes födda är låg. Då är det ett bra läge för etableringsjobb, eftersom risken för undanträngningseffekter är mindre.

Om inte arbetsmarknadens parter gör något åt de nyanländas och långtidsarbetslösas situation kommer politikerna att göra det. Vi har redan hört hur de borgerliga partierna genom lagstiftning vill sänka de lägsta lönerna för diverse grupper till 70 procent av LO-avtalen, det vill säga ca 13 000 kronor i månaden före skatt.

Det kan vi aldrig acceptera. Den svenska modellen innebär att fack och arbetsgivare har tagit på sig uppgiften att reglera löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Då är det också vår skyldighet att träffa avtal som tar samhällsansvar för arbetsmarknaden. Vi ska inte släppa den makten till borgerliga politiker som vill lagstifta om sänkta löner för nyanlända, för att på det sättet börja pressa ner lönerna för alla.

Veli-Pekka Säikkälä
Avtalssekreterare IF Metall

5 kommentarer till “Etablerings­jobb gynnar oss alla

  • Hur länge ska ett etableringsjobb hålla på? jag har hört siffror som tre år.
    Stämmer det så är det åt helvete!

  • Läs stycke 6. Om lägstalönen är 20 000 så är det självklart anställda som har den lönen. Om den ena betalar skatt och etablerararbetaren inte betalar skatt så säger min hjärna att den som inte betalar skatt har mer pengar att röra sig med.

  • Det där är ju som en 2-årig provanställning! Tänk ifall man lär sig jobbet perfekt på 6 månader, då sitter du med en låg lön i 1,5 år till utan att kunna göra något och det är inte ens säkert att du har ett jobb efter 2 år. Det finns alldeles säkert redan åtgärder att ta till men arbetsgivarna är för dåliga på att anställa. Helst vill de göra det ultimata testet för att anställa den ultimata personen. Jag tror inte alls på denna lösning. Vakna arbetsgivare! Människor vill faktiskt bara jobba.

  • Det låter som ännu ett sätt för näringslivet att föra kapital från oss skattebetalare till sina ägare. Genom att anställa statligt subventionerad arbetskraft kan man maximera vinsterna. Låt arbetsgivarna betala arbetskraften och inte staten.

  • Varför frågar man aldrig sina medlemmar om vad vi tycker innan man gör en sådan överenskommelse som denna? Ni börjar kännas maktfullkomliga och verkar ta för givet att alla medlemmar bara är med för att ni stödjer socialdemokraterna. Men tyvärr så är vi nog alla inte med på grund av det i mitt fall så är kollektivavtalet det viktiga då framför allt pga att man har barn som ska ut i arbetslivet. Hur ska de kunna få det bra om detta går igenom?

Lämna ett svar till Anders Eriksson Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Vad händer med humorn nu?

Vad händer med humorn nu?

Carl Einar-Häckner om att ligga på soffan och vänta på bättre tider.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Sluta sprida fel fakta”

”Sluta sprida fel fakta”

”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

”Det krävs ett helhetsgrepp”

Lärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

”Arbetslöshet kan organiseras bort”

Låglönejobb är inte lösningen på arbetslösheten bland unga och nyanlända. I stället bör vi forska om hur organiseringen av arbetet kan öka rörligheten på arbetsmarknaden. Det menar tre arbetslivsforskare på DA Debatt.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.