Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Ett huvudlöst tekniksprång?

17 november, 2017

Skrivet av

Foto: David Lundmark.

Krönika Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra. Ändå är den helt nödvändig.

Om skribenten:

Stefan Eriksson, 35 år. Sågverksarbetare för lön och  musiker för kul. Bor i Skinnskatteberg.

I Ryssland bor en man med en så svår sjukdom att allt under hakan mest bara är skrot och kommer att leda till en för tidig död. Eftersom han inte har så värst mycket att förlora så vände han sig till en kirurg som älskar vassa knivar och neurokirurgi. Förslaget var helt enkelt att skära bort kroppen och slänga bort den, och sy fast en annan kropp. Kirurgen blev eld och lågor och lovade att göra sitt bästa.

Nu har ryssen ångrat sig, han avstår den spektakulära operationen, så nu ska den istället göras på en kines. Oavsett hur det går kommer operationen att bidra till ett tekniksprång. De händer inte jätteofta men ger alltid avtryck, de generar alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra. Likväl är de helt nödvändiga.

Jag kan tänka mig att någon tidig cro magnon, eller nån annan stenålderstyp, råkade slå ikull sig när han trampade på nån gren eller sten, och kom på att en otroligt enkel mekanik kunde påverka en mycket större massa. Vi fick hjulaxlar och vagnar, vilket påskyndade utvecklingen något otroligt

Samma teknik som slog snubbelben på en urmänniska lever kvar än i dag och har krympt världen avsevärt, den är grunden till i stort sett all transport av material och människor. Tack vare den så har vi snabb tillgång till nästan all yta på jorden. Vi har den uråldriga tekniken att tacka för mycket, men den är också anledningen till att vi har stridsvagnar, globala hallandsåsar och utmattningssymptom orsakade av pendling. Likväl är tekniken helt nödvändig.

Senaste gången vi tog ett tekniksprång var 1958, då microchipet såg dagens ljus. Chipet har gjort världen ännu mindre och lagt grunden för internet och hela vår moderna värld. Informationen är tillgänglig för alla med en smartphone.

Det är det snabbaste men samtidigt mest sårbara system som vår planet skådat. En enda uppfinning förvandlade hela vårt samhälle till en snabbmatskedja, där vi vill ha allting på en gång så billigt som möjligt. Och när vi är missnöjda med den självklart dåliga kvaliteten så klagar vi på exakt samma system som gav oss allt vi ville ha.

Och nu i vinter kommer kanske nästa tekniksprång, världens första kroppstransplantation. Oavsett hur det går så kommer det att lägga grund för något helt nytt inom medicin. I förlängningen kommer det att förändra våra vapenkonflikter, när soldater får möjligheten att läka ihop några timmar efter att de skadats. Dolda kameran-spratt kommer att nå helt nya nivåer.

Men det jag ser mest fram emot är den slutgiltiga lösningen för cancer och hur vansinnigt brutal kampsporten kommer att bli. Allt tack vare drömmen hos en dödssjuk ryss.

2 kommentarer till “Ett huvudlöst tekniksprång?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Krokodilen som blev för stor

Krokodilen som blev för stor

Alla behöver motstånd för att komma vidare, skriver Stefan Eriksson.

Vi kan inte bara äta hamburgare

Vi kan inte bara äta hamburgare

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson läser på om dinosaurierna, igen och frågar sig hur det kunde bli så fel.

När radion slutar funka

Dom som dräper oss har en sedelbunt där hjärtat borde sitta, skriver sågverksarbetaren Stefan Eriksson.

Bekväma tider föder veka människor

Jag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Vi bossar på planeten och gör vad vi vill

Men tänk om det vore vi som blev upplockade och fick leva resten av livet i en bur, skriver Stefan Eriksson.

Lägerelden är ändå viktigast

Vad skulle vi bygga för samhälle om vi tvingades börja om? Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om att lägereldar förenar mer än tekniska framsteg.

Att släppa taget och gå vidare

”Många människor vill ju begripa allt, men ibland kan det faktiskt vara rent skadligt”, skriver krönikören och sågverksarbetaren Stefan Eriksson.

”Lyssna på idolerna – men tänk själv”

”Lyssna på idolerna – men tänk själv”

Krönikören Stefan Eriksson hyllar världens alla inspiratörer, men påpekar att resultatet av deras inspiration kan bli lite vad som helst.

Bara nio måltider från rena anarkin

Det gäller att ha en plan B om allt går åt helsike, skriver DA-krönikören och sågverksarbetaren Stefan Eriksson.

Armageddon i badrummet

Stefan Eriksson om att vara beredd på det oförutsedda och risken med att missa transportskruven.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.