Industriarbetarnas tidning

Här skrivs framtiden ut

29 november, 2017

Skrivet av Hector Barajas

visar en 3D-printad brännarfront (tv) bredvid en traditionell brännarfronten.Brännarna sitter jämt fördelade runt brännkammaren i gasturbinen där komprimerad luft blandas med bränsle.  Genom 3D-printning kan man tillverka hela brännarfronten i ett enda stycke istället för som tidigare i 13 delar som svetsas samman. Med 3D-printing kan man även enkelt modifiera konstruktionen vilket gör det möjligt att elda större mängder av till exempel vätgas – en gas som inte avger koldioxid. Vid 3D-printning går det åt upp till hälften så mycket energi och en tredjedel material jämfört med traditionell tillverkning.  
En 3D-printad brännarfront (t v) bredvid en traditionell brännarfront. Genom 3D-printning kan man tillverka hela brännarfronten i ett enda stycke istället för som tidigare i 13 delar som svetsas samman.

3D-skrivare. En bro, en fastighet, mänskliga broskceller, vapen eller en portion lasagne. Det tycks inte finnas några gränser för vad den snabbt växande 3D-tekniken klarar. Men hur går det till? Och hotar den nya tekniken jobben?

Den nya industriella revolutionen

1986

Amerikanen Charles Hull uppfinner bildbehandlingsmetoden stereolitografi och öppnar vägen för 3D-tillverkningen.

1996

Det amerikanska företaget Z Corp. introducerar termen 3D-printing.

1997

Det svenska 3D-företaget Arcam bildas.

2009

Nederländska Shapeways öppnar den första konsumentstyrda 
3D-utskriftstjänsten online.

2013

En 25-årig amerikan sprider koden till det första skjutvapnet som kan 3D-tillverkas.

2014

Lookhead Martin börjar testa 3D-tillverkning av satellitdelar, vilket reducerar kostnaderna med 48 procent.

I Svergie tas en nationell agenda för 3D-printing fram av ett 50-tal företag, lärosäten och forskningsinstitut.

2015

Saab Dynamics i Karlskoga uppger att man har lyckats 3D-printa 
slutstycket till granatgeväret 
Carl Gustaf i titan.

Brittiska forskare skriver ut en drönare, som kan användas mot havspirater och en skadad tukan får en 3D-tryckt näbbprotes i Brasilien.

2016

Sandvik gör additiv tillverkning till nytt produktområde.

Siemens inviger sin 3D-verkstad för serietillverkning av metallkomponenter i Finspång.

2017

Världens första 3D-utskrivna kontorsfastighet byggs på 
17 dagar i Dubai.

Svenska forskare implanterar med framgång 3D-tryckta mänskliga broskceller i möss.

Ford är först med att börja tillverka stora bildelar med den nya generationens horisontella 3D-skrivare.

Världens första 3D-tryckta gångbro, tolv meter lång, invigs i Spanien.

Statliga Vinnova finansierar ett projekt med 3D-printade måltider för äldre.

Polisen i Malmö beslagtar två helt funktionsdugliga skjutvapen som till stora delar är 3D-utskrivna.

Vad är 3D-teknik?

3D-teknikens mantra är ”om du kan rita den, kan du också skriva ut den”. En tredimensionell bild av produkten tas fram i avancerade dataprogram eller genom att skanna en redan existerande produkt. 3D-skrivaren bygger sedan upp produkten genom att lägga ihop, addera, många tunna lager av material – därav begreppet ”additiv tillverkning”.

Vilket material används?

Allt från legeringar av metaller som titan, aluminium och nickel, till gips, plast, glas och biologiska material. Antingen används smält material som hårdnar när det kommer ut, eller så smälter maskinen pulver med laser. Kvalitetsfrågan kan vara ett problem, processen påverkar nämligen materialens egenskaper.

Vad finns det för fördelar?

Tekniken möjliggör helt nya kreativa former på produkter, som kan få lägre vikt och orsaka mindre materialspill. Ledtiderna för prototyputveckling sjunker drastiskt, eftersom man bara ändrar 3D-ritningen i stället för att montera en ny tillverkningslinje. Förespråkarna talar om att det kan finnas en fabrik i varje kvarter när förråd och maskinparker krymper, och att nya marknader skapas när produktion i små serier kan ske var som helst i världen.

…  och vilka är nackdelarna?

Det blir svårt att patent-skydda design, konkurrensen hårdnar och etablerade företag kan slås ut när avancerade produkter kan tillverkas i korta serier och till låg kostnad. Behovet av mänsklig arbetskraft lär minska ju mer tekniken och skrivarna utvecklas.

Hur går det med jobben?

Nya jobb skapas förvisso längs hela kedjan från idé till prototyputveckling och användning, men det är inte säkert att alla jobb som försvinner ersätts. Behovet av till exempel lagerarbetare minskar när du kan skriva ut produkter på begäran. ”Gör det själv-kulturen” kan lämna industriarbetare utan jobb, när tillverkningen tas över av små entreprenörer.

Sverige är ett pionjärland inom 3d

Förutom Siemens i Finspång finns flera exempel på att Sverige, som tillverkar 25 procent av världens metallpulver, har tagit klivet in i 3D-framtiden.

Arcam i Mölndal, numera ägt av globala jätten GE, är en av världens ledande tillverkare av 3D-printrar.

AIM Sweden i Östersund använder tekniken för att göra industriella produkter och implantatdelar. Volumental i Stockholm har byggt en 3D-fotskanner som kan revolutionera skoindustrin.

Saab förväntas senast år 2020 börja tillverka flygplansdelar med 3D-skrivare.

Wematter i Linköping tillverkar maskiner för serieproduktion av utskrifter i plast

”Ny teknik – nya utmaningar”

Spetskunskap. Turbintillverkaren Siemens i Finspång ligger i framkant med 3D-tryckning.

I början av 2017 nådde koncernen ett industriellt genombrott, när man lyckades tillverka fullt fungerande gasturbinskovlar med hjälp av 3D-skrivare. Bakom det låg forskare och ingenjörer i brittiska Worcester – och Finspång.

Här finns en toppmodern 3D-verkstad med drygt 20 anställda. En av dem är print-operatören Andrea Mijatov, som tidigare jobbade med slipning av detaljer.

– Det som lockade mig mest är att det är en ny teknik och nya utmaningar.

Hon och kollegan Robert Diaferias började med en veckas utbildning i Tyskland. Det är noga med säkerheten, alla jobbar med skyddsutrustning och printrarna står isolerade bakom glasväggar.

– Viktigt är att hantera restprodukterna från pulvret försiktigt, annars kan det börja glöda, men det har inte hänt än, som tur är, säger Robert Diaferia.

Vi är bara i början, men det ser positivt ut.

Metallpartiklarna hamnar lätt i luften och verkstaden har därför ett avancerat ventilationssystem. Operatörernas hälsa kollas också på Universitetssjukhuset i Linköping inom ramen för ett pågående forskningsprojekt.

– Det är en styrka på det här företaget, att man alltid varit väldigt mån om personalen, kommenterar IF Metalls klubbordförande på Siemens, Kenth Gustafsson.

En av verkstadens utmaningar är materialutvecklingen, en annan att få industridesigners och ingenjörer att inse att 3D-tekniken inte är lika låst som konventionell tillverkning.

– Det är svårt att ändra tankesätt. Vår idé är därför att centralisera alla här så att vi kan infektera dem med förändringens virus. Sedan skickar vi dem tillbaka till avdelningarna så att de kan smitta resten, säger 3D-verkstadens chef Anders Persson.

Är det så här det kommer att se ut i framtiden på landets industrier?

– Vem vet? Vi är bara i början, men det ser positivt ut. Vi passerar nya milstolpar hela tiden.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Närproducerat – ja tack!

Närproducerat – ja tack!

Världshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Woolpower bygger ny fabrik i Östersund

Woolpower bygger ny fabrik i Östersund

Textilföretaget Woolpower bygger en ny fabrik i Östersund på 10 000 kvadratmeter. Med expansionen kommer också möjligheter att nyanställa.

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Glenn Bergström: Sysselsättningen tryggad när företaget investerar 700 miljoner kronor i motorfabriken.

Skövde dör inte med bensinmotorn

Skövde dör inte med bensinmotorn

Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

10 rekordår med Kina – men finns en plan B?

Volvo Cars har tillhört Geely i tio år och bilförsäljningen har slagit rekord på rekord. Det borde vara klang och jubel över jubileet.

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Färre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.