Här skrivs framtiden ut
29 november, 2017
En 3D-printad brännarfront (tv) bredvid en traditionell brännarfront. Genom 3D-printning kan man tillverka hela brännarfronten i ett enda stycke istället för som tidigare i 13 delar som svetsas samman.
3D-skrivare. En bro, en fastighet, mänskliga broskceller, vapen eller en portion lasagne. Det tycks inte finnas några gränser för vad den snabbt växande 3D-tekniken klarar. Men hur går det till? Och hotar den nya tekniken jobben?
Den nya industriella revolutionen
1986
Amerikanen Charles Hull uppfinner bildbehandlingsmetoden stereolitografi och öppnar vägen för 3D-tillverkningen.
1996
Det amerikanska företaget Z Corp. introducerar termen 3D-printing.
1997
Det svenska 3D-företaget Arcam bildas.
2009
Nederländska Shapeways öppnar den första konsumentstyrda 3D-utskriftstjänsten online.
2013
En 25-årig amerikan sprider koden till det första skjutvapnet som kan 3D-tillverkas.
2014
Lookhead Martin börjar testa 3D-tillverkning av satellitdelar, vilket reducerar kostnaderna med 48 procent.
I Svergie tas en nationell agenda för 3D-printing fram av ett 50-tal företag, lärosäten och forskningsinstitut.
2015
Saab Dynamics i Karlskoga uppger att man har lyckats 3D-printa slutstycket till granatgeväret Carl Gustaf i titan.
Brittiska forskare skriver ut en drönare, som kan användas mot havspirater och en skadad tukan får en 3D-tryckt näbbprotes i Brasilien.
2016
Sandvik gör additiv tillverkning till nytt produktområde.
Siemens inviger sin 3D-verkstad för serietillverkning av metallkomponenter i Finspång.
2017
Världens första 3D-utskrivna kontorsfastighet byggs på 17 dagar i Dubai.
Svenska forskare implanterar med framgång 3D-tryckta mänskliga broskceller i möss.
Ford är först med att börja tillverka stora bildelar med den nya generationens horisontella 3D-skrivare.
Världens första 3D-tryckta gångbro, tolv meter lång, invigs i Spanien.
Statliga Vinnova finansierar ett projekt med 3D-printade måltider för äldre.
Polisen i Malmö beslagtar två helt funktionsdugliga skjutvapen som till stora delar är 3D-utskrivna.
Vad är
3D-teknik?
3D-teknikens mantra är ”om du kan rita den, kan du också skriva ut den”. En tredimensionell bild av produkten tas fram i avancerade dataprogram eller genom att skanna en redan existerande produkt. 3D-skrivaren bygger sedan upp produkten genom att lägga ihop, addera, många tunna lager av material – därav begreppet ”additiv tillverkning”.
Vilket material används?
Allt från legeringar av metaller som titan, aluminium och nickel, till gips, plast, glas och biologiska material. Antingen används smält material som hårdnar när det kommer ut, eller så smälter maskinen pulver med laser. Kvalitetsfrågan kan vara ett problem, processen påverkar nämligen materialens egenskaper.
Vad finns det
för fördelar?
Tekniken möjliggör helt nya kreativa former på produkter, som kan få lägre vikt och orsaka mindre materialspill. Ledtiderna för prototyputveckling sjunker drastiskt, eftersom man bara ändrar 3D-ritningen i stället för att montera en ny tillverkningslinje. Förespråkarna talar om att det kan finnas en fabrik i varje kvarter när förråd och maskinparker krymper, och att nya marknader skapas när produktion i små serier kan ske var som helst i världen.
… och vilka är
nackdelarna?
Det blir svårt att patent-skydda design, konkurrensen hårdnar och etablerade företag kan slås ut när avancerade produkter kan tillverkas i korta serier och till låg kostnad. Behovet av mänsklig arbetskraft lär minska ju mer tekniken och skrivarna utvecklas.
Hur går det
med jobben?
Nya jobb skapas förvisso längs hela kedjan från idé till prototyputveckling och användning, men det är inte säkert att alla jobb som försvinner ersätts. Behovet av till exempel lagerarbetare minskar när du kan skriva ut produkter på begäran. ”Gör det själv-kulturen” kan lämna industriarbetare utan jobb, när tillverkningen tas över av små entreprenörer.
Sverige är ett pionjärland inom 3d
Förutom Siemens i Finspång finns flera exempel på att Sverige, som tillverkar 25 procent av världens metallpulver, har tagit klivet in i 3D-framtiden.
Arcam i Mölndal, numera ägt av globala jätten GE, är en av världens ledande tillverkare av 3D-printrar.
AIM Sweden i Östersund använder tekniken för att göra industriella produkter och implantatdelar. Volumental i Stockholm har byggt en 3D-fotskanner som kan revolutionera skoindustrin.
Saab förväntas senast år 2020 börja tillverka flygplansdelar med 3D-skrivare.
Wematter i Linköping tillverkar maskiner för serieproduktion av utskrifter i plast
”Ny teknik – nya utmaningar”
”Ny teknik – nya utmaningar”Spetskunskap. Turbintillverkaren Siemens i Finspång ligger i framkant med 3D-tryckning.
I början av 2017 nådde koncernen ett industriellt genombrott, när man lyckades tillverka fullt fungerande gasturbinskovlar med hjälp av 3D-skrivare. Bakom det låg forskare och ingenjörer i brittiska Worcester – och Finspång.
Här finns en toppmodern 3D-verkstad med drygt 20 anställda. En av dem är print-operatören Andrea Mijatov, som tidigare jobbade med slipning av detaljer.
– Det som lockade mig mest är att det är en ny teknik och nya utmaningar.
Hon och kollegan Robert Diaferias började med en veckas utbildning i Tyskland. Det är noga med säkerheten, alla jobbar med skyddsutrustning och printrarna står isolerade bakom glasväggar.
– Viktigt är att hantera restprodukterna från pulvret försiktigt, annars kan det börja glöda, men det har inte hänt än, som tur är, säger Robert Diaferia.
”Vi är bara i början, men det ser positivt ut.”
Metallpartiklarna hamnar lätt i luften och verkstaden har därför ett avancerat ventilationssystem. Operatörernas hälsa kollas också på Universitetssjukhuset i Linköping inom ramen för ett pågående forskningsprojekt.
– Det är en styrka på det här företaget, att man alltid varit väldigt mån om personalen, kommenterar IF Metalls klubbordförande på Siemens, Kenth Gustafsson.
En av verkstadens utmaningar är materialutvecklingen, en annan att få industridesigners och ingenjörer att inse att 3D-tekniken inte är lika låst som konventionell tillverkning.
– Det är svårt att ändra tankesätt. Vår idé är därför att centralisera alla här så att vi kan infektera dem med förändringens virus. Sedan skickar vi dem tillbaka till avdelningarna så att de kan smitta resten, säger 3D-verkstadens chef Anders Persson.
Är det så här det kommer att se ut i framtiden på landets industrier?
– Vem vet? Vi är bara i början, men det ser positivt ut. Vi passerar nya milstolpar hela tiden.
