Industriarbetarnas tidning

Här skrivs framtiden ut

29 november, 2017

Skrivet av Hector Barajas

visar en 3D-printad brännarfront (tv) bredvid en traditionell brännarfronten.Brännarna sitter jämt fördelade runt brännkammaren i gasturbinen där komprimerad luft blandas med bränsle.  Genom 3D-printning kan man tillverka hela brännarfronten i ett enda stycke istället för som tidigare i 13 delar som svetsas samman. Med 3D-printing kan man även enkelt modifiera konstruktionen vilket gör det möjligt att elda större mängder av till exempel vätgas – en gas som inte avger koldioxid. Vid 3D-printning går det åt upp till hälften så mycket energi och en tredjedel material jämfört med traditionell tillverkning.  
En 3D-printad brännarfront (t v) bredvid en traditionell brännarfront. Genom 3D-printning kan man tillverka hela brännarfronten i ett enda stycke istället för som tidigare i 13 delar som svetsas samman.

3D-skrivare. En bro, en fastighet, mänskliga broskceller, vapen eller en portion lasagne. Det tycks inte finnas några gränser för vad den snabbt växande 3D-tekniken klarar. Men hur går det till? Och hotar den nya tekniken jobben?

Den nya industriella revolutionen

1986

Amerikanen Charles Hull uppfinner bildbehandlingsmetoden stereolitografi och öppnar vägen för 3D-tillverkningen.

1996

Det amerikanska företaget Z Corp. introducerar termen 3D-printing.

1997

Det svenska 3D-företaget Arcam bildas.

2009

Nederländska Shapeways öppnar den första konsumentstyrda 
3D-utskriftstjänsten online.

2013

En 25-årig amerikan sprider koden till det första skjutvapnet som kan 3D-tillverkas.

2014

Lookhead Martin börjar testa 3D-tillverkning av satellitdelar, vilket reducerar kostnaderna med 48 procent.

I Svergie tas en nationell agenda för 3D-printing fram av ett 50-tal företag, lärosäten och forskningsinstitut.

2015

Saab Dynamics i Karlskoga uppger att man har lyckats 3D-printa 
slutstycket till granatgeväret 
Carl Gustaf i titan.

Brittiska forskare skriver ut en drönare, som kan användas mot havspirater och en skadad tukan får en 3D-tryckt näbbprotes i Brasilien.

2016

Sandvik gör additiv tillverkning till nytt produktområde.

Siemens inviger sin 3D-verkstad för serietillverkning av metallkomponenter i Finspång.

2017

Världens första 3D-utskrivna kontorsfastighet byggs på 
17 dagar i Dubai.

Svenska forskare implanterar med framgång 3D-tryckta mänskliga broskceller i möss.

Ford är först med att börja tillverka stora bildelar med den nya generationens horisontella 3D-skrivare.

Världens första 3D-tryckta gångbro, tolv meter lång, invigs i Spanien.

Statliga Vinnova finansierar ett projekt med 3D-printade måltider för äldre.

Polisen i Malmö beslagtar två helt funktionsdugliga skjutvapen som till stora delar är 3D-utskrivna.

Vad är 3D-teknik?

3D-teknikens mantra är ”om du kan rita den, kan du också skriva ut den”. En tredimensionell bild av produkten tas fram i avancerade dataprogram eller genom att skanna en redan existerande produkt. 3D-skrivaren bygger sedan upp produkten genom att lägga ihop, addera, många tunna lager av material – därav begreppet ”additiv tillverkning”.

Vilket material används?

Allt från legeringar av metaller som titan, aluminium och nickel, till gips, plast, glas och biologiska material. Antingen används smält material som hårdnar när det kommer ut, eller så smälter maskinen pulver med laser. Kvalitetsfrågan kan vara ett problem, processen påverkar nämligen materialens egenskaper.

Vad finns det för fördelar?

Tekniken möjliggör helt nya kreativa former på produkter, som kan få lägre vikt och orsaka mindre materialspill. Ledtiderna för prototyputveckling sjunker drastiskt, eftersom man bara ändrar 3D-ritningen i stället för att montera en ny tillverkningslinje. Förespråkarna talar om att det kan finnas en fabrik i varje kvarter när förråd och maskinparker krymper, och att nya marknader skapas när produktion i små serier kan ske var som helst i världen.

…  och vilka är nackdelarna?

Det blir svårt att patent-skydda design, konkurrensen hårdnar och etablerade företag kan slås ut när avancerade produkter kan tillverkas i korta serier och till låg kostnad. Behovet av mänsklig arbetskraft lär minska ju mer tekniken och skrivarna utvecklas.

Hur går det med jobben?

Nya jobb skapas förvisso längs hela kedjan från idé till prototyputveckling och användning, men det är inte säkert att alla jobb som försvinner ersätts. Behovet av till exempel lagerarbetare minskar när du kan skriva ut produkter på begäran. ”Gör det själv-kulturen” kan lämna industriarbetare utan jobb, när tillverkningen tas över av små entreprenörer.

Sverige är ett pionjärland inom 3d

Förutom Siemens i Finspång finns flera exempel på att Sverige, som tillverkar 25 procent av världens metallpulver, har tagit klivet in i 3D-framtiden.

Arcam i Mölndal, numera ägt av globala jätten GE, är en av världens ledande tillverkare av 3D-printrar.

AIM Sweden i Östersund använder tekniken för att göra industriella produkter och implantatdelar. Volumental i Stockholm har byggt en 3D-fotskanner som kan revolutionera skoindustrin.

Saab förväntas senast år 2020 börja tillverka flygplansdelar med 3D-skrivare.

Wematter i Linköping tillverkar maskiner för serieproduktion av utskrifter i plast

”Ny teknik – nya utmaningar”

Spetskunskap. Turbintillverkaren Siemens i Finspång ligger i framkant med 3D-tryckning.

I början av 2017 nådde koncernen ett industriellt genombrott, när man lyckades tillverka fullt fungerande gasturbinskovlar med hjälp av 3D-skrivare. Bakom det låg forskare och ingenjörer i brittiska Worcester – och Finspång.

Här finns en toppmodern 3D-verkstad med drygt 20 anställda. En av dem är print-operatören Andrea Mijatov, som tidigare jobbade med slipning av detaljer.

– Det som lockade mig mest är att det är en ny teknik och nya utmaningar.

Hon och kollegan Robert Diaferias började med en veckas utbildning i Tyskland. Det är noga med säkerheten, alla jobbar med skyddsutrustning och printrarna står isolerade bakom glasväggar.

– Viktigt är att hantera restprodukterna från pulvret försiktigt, annars kan det börja glöda, men det har inte hänt än, som tur är, säger Robert Diaferia.

Vi är bara i början, men det ser positivt ut.

Metallpartiklarna hamnar lätt i luften och verkstaden har därför ett avancerat ventilationssystem. Operatörernas hälsa kollas också på Universitetssjukhuset i Linköping inom ramen för ett pågående forskningsprojekt.

– Det är en styrka på det här företaget, att man alltid varit väldigt mån om personalen, kommenterar IF Metalls klubbordförande på Siemens, Kenth Gustafsson.

En av verkstadens utmaningar är materialutvecklingen, en annan att få industridesigners och ingenjörer att inse att 3D-tekniken inte är lika låst som konventionell tillverkning.

– Det är svårt att ändra tankesätt. Vår idé är därför att centralisera alla här så att vi kan infektera dem med förändringens virus. Sedan skickar vi dem tillbaka till avdelningarna så att de kan smitta resten, säger 3D-verkstadens chef Anders Persson.

Är det så här det kommer att se ut i framtiden på landets industrier?

– Vem vet? Vi är bara i början, men det ser positivt ut. Vi passerar nya milstolpar hela tiden.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Närproducerat – ja tack!

Närproducerat – ja tack!

Världshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Från alger i barnpooler till rening av tungmetaller

Algodlingen på bakgården vid Bäckhammars pappersbruk blev framgångsrik. Nu har algerna renat metaller på Boliden – och forskarna vill satsa i stor skala.

Små komponenter ger stora problem

Små komponenter ger stora problem

Stopp i produktionen och flyttad semester. Bristen på halvledare tvingar bilindustrin att hanka sig fram.

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Framtidens produkter från skogen

Framtidens produkter från skogen

Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.

Här är flamsäkra bh:ar en   självklarhet

Här är flamsäkra bh:ar en självklarhet

Sedan de kvinnliga skyddsombuden skapade ett eget nätverk är tonen en annan.

Därför kan halvledare påverka din semester

Därför kan halvledare påverka din semester

Bristen på halvledare tvingar fordonsindustrin att improvisera. Kanske har den sig själv att skylla, skriver DA:s Harald Gatu.

Så ska industrin bli grönare

Så ska industrin bli grönare

Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb?

Woolpower bygger ny fabrik i Östersund

Woolpower bygger ny fabrik i Östersund

Textilföretaget Woolpower bygger en ny fabrik i Östersund på 10 000 kvadratmeter. Med expansionen kommer också möjligheter att nyanställa.

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Opinion

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.