Satsningar på jobb och omställning för 8 miljarder
Fler ska kunna byta yrke mitt i livet. Nu presenterar regeringen budgetsatsningar för att göra verklighet av det omställningssystem som parterna kommit överens om.
Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar på Stora framtidsdagen.
Under en av programpunkterna i dag diskuterades svensk ekonomi i en ”postglobal” värld, det vill säga i en tid efter att globaliseringstrenden vänt. I panelen fanns ekonomiprofessorn Lars Camfors, affärsmannen Carl Bennet och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Gemensamt för deras respektive spaningar var oron för den ökande protektionismen. Brexit och Trumps politik lyftes som exempel och hur detta hänger samman med populism.
Lars Calmfors tror att robotiseringen gör att fler industrijobb kan plockas hem till Sverige eftersom lönekostnaderna då går ner. Samtidigt ökar ersättningarna för arbetarna i låglöneländerna vilket gör att skälen för att förlägga tillverkning utomlands minskar.
– Och det hot som finns mot den här utvecklingen är om den internationella handeln minskar på grund av protektionism, menar han.
Calmfors beskriver en ond spiral: minskad handel på grund av protektionism kan krympa industrin, vilket leder till färre jobb, mer populism – och ännu mer protektionism.
Carl Bennet höll med om att ett av de största hoten mot handel är stängda gränser. Han förespråkade enkelhet i skatteregler och lyfte fram de komponenter som behövs för att en industri ska frodas – utbildning och god infrastruktur.
Marie Nilsson manade till eftertänksamhet kring frihandel även om hon samtidigt konstaterade att globaliseringen har skapat arbetstillfällen även i Sverige.
– Jag tror att det postglobala kommer vara globalt, vi kommer att fortsätta handla med varandra. Därför är ökad protektionism ett problem.
Ifall Calmfors och Bennet verkligen vill stävja anti-globalismen så krävs det att de börjar agera för att vinsterna med globaliseringen börjar fördelas också bland de som har minst. Att plånboken växer för de längst upp är inte ett imponerande argument för den som ser sitt jobb flyttas ut till Indien eller Bangladesh.