Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter”, säger datadocenten Karin Hansson.

Under Stora Framtidsdagen talade hon, docent i  i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet och Nina Wormbs, docent i i teknik-och vetenskapshistoria vid KTH om hur tekniken har byggt upp och fortsätter att forma vår värld. Både  i faktisk mening, som hur den gav oss de första bilderna av planeten, och hur den ger uttryck för och formar samhällets normer.

– Jag såg 2001: Ett rymdäventyr med mina barn häromdagen, och vi spolade förbi den långtråkiga inledningen, sade hon.

Hon syftade på scenerna i början av filmen, när aporna får en monolit. Men det var dumt att spola förbi den, tyckte hon, eftersom den är en symbol för vad som händer sedan: för framtiden och för hur tekniken har format mänskligheten.

Så vad har den betytt? Nina Wormbs fortsatte att berätta om teknikens utveckling och dess betydelse för mänsklighetens framsteg, men tillade att det är långt ifrån självklart att den alltid har fört utvecklingen framåt.

– Det går att skriva en berättelse om tekniken som central för globaliseringen. Men för att göra det måste man utelämna en hel del, sade hon och fortsatte:

– Och det krävs en oerhörd massa arbete innan man får tekniken att fungera.

Nina Wormbs avslutade med att visa en satellitbild över jorden. En bild av planeten som inte hade varit möjlig utan tekniken.

– Tekniken kan hjälpa oss att se saker oavsett vilka ord vi använder, sade hon.

Om Nina Wormbs föreläsning i huvudsak behandlade teknikens historia, handlade Karin Hanssons snarare om hur tekniken fortsätter att omforma och ge uttryck för osynliga normer.

– Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter. De här systemen förstärker normer om hur världen ska vara, sade hon och fortsatte:

– Och eftersom de är styrda av osynliga normer kan de också påverka världen utan avsikt.

Teknikstrul blir ett slags räddning: när systemen inte fungerar blir det uppenbart att informationen har en avsändare. Då blir det möjligt att få syn på vilka normer som tekniken faktiskt vidareförmedlar.

– När systemen glitchar, krånglar, påminns vi om att informationen alltid är skapad. Vi påminns om att den har en avsändare, även om vi inte alltid vet vem den är.

Hennes föreläsning landade i frågan: vad spelar tekniken för roll i en globaliserad värld. Även om den i fysisk mening kan lösa upp gränser, är Karin Hansson pessimistisk:

– Demokrati är en konfliktfylld situation som vi tvingas in i. Men informationsteknik i dag används främst i valfrihetens namn. För att komma undan det vi inte gillar, för att komma undan dem som inte är lika oss och för att sätta gränser.