Industriarbetarnas tidning

Därför gör det så ONT att förlora 

27 december, 2017

Skrivet av

bortförklaringarKroppen spänns, hjärtat rusar. Om du inte hamnat på hotellet på Norrmalmstorg hade du säkert vunnit. Nu är du bankrutt. Du vill kasta gatukort på golvet och skrika hur orättvist det är. Men du vet, då är du inte bara en förlorare. Du är en DÅLIG förlorare.

Hur kan spel väcka så starka känslor? Det beror på vår inlevelseförmåga, säger psykologen Jenny Klefbom.
– Vi tror att vuxna ska kunna skilja på lek och allvar, men det kan vi inte.

Då kanske det är ok att bli arg när man förlorar? Nja, säger hon. Det är ok att visa känslor, men inte att låta det gå ut över andra.

Vinnarna då, med sina högar av monopolpengar och låtsasödmjuka uppsyn. Är det inte de som borde skärpa sig? Igen: Nja.
– Man måste få vara glad när man vinner. Man ska inte vara hånfull, men det är inte vinnarens fel att andra mår dåligt.

Däremot (lyssna nu alla vinnare) är det meningslöst att säga ”det är ju bara en lek”.
– Jag tror inte det hänt att någon svarat, ”Jaha, var det bara en lek, jamen då så.” Det går inte att argumentera rationellt mot känslor.

Samtidigt har medaljen en framsida. Vi föds med olika mycket vinnarinstinkt. Jenny Klefbom har svårt att tro att Zlatan eller Björn Borg är särskilt bra förlorare.
– Vi ska vara glada att vi har de människorna. Det är de som driver samhället framåt.

Så när besvikelsen ryker ur öronen på dig medan de andra plockar ihop spelplan och chanskort, tillåt dig att vara sur, men skyll inte ifrån dig. Tänk i stället att ilskan är ett tecken på att det bor en Zlatan i dig – och att du har en utomordentlig inlevelseförmåga.
Det är trots allt bara en lek.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

På världens mest ensamma arbetsplats

På världens mest ensamma arbetsplats

Ensamarbetare finns det gott om. Men ingen har varit så ensam på jobbet som amerikanen Michael Collins. Någonsin.

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

De böjda gurkorna – och andra EU-myter

EU har inte förbjudit lakritspipor – inte heller påskmust eller ostkaka. Vi hittar en rad myter men också en absolut sanning.

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

Kärleksbomba din rival på cykelbanan

Vi borde vara mer Dalai lama i trafiken, tycker psykologen Jenny Klefbom. Kanske kan en ny gest vara vägen dit?

Ett alldeles galet talfel  

Ett alldeles galet talfel  

Inte bara papegojor härmar sin omgivning – talar din katt samma dialekt som du?

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

När jag letade andrahandslägenhet hittade jag en sajt som matchar hyresvärdar med hyresgäster på ett klassiskt Tindermanér. Jag tackar min vän för att han lyckats ta en så oförskämt smickrande bild.

Vad gör djuren med oss?

Vad gör djuren med oss?

Varför är kompisen grinig? Det kan vara så att hen har tittat alldeles för mycket på fel djur.

 Vi hörs (helst inte)!

 Vi hörs (helst inte)!

DA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

Fast bakom svenska gardiner 

Fast bakom svenska gardiner 

Vi svenskar gjuter ju olja på vågorna, smider medan järnet är varmt och säger att på pappret ser det ut si eller så. Följ med ut i världen och lär er andra talesätt med industriellt tema.

Vågar du spetsa kaffet?

Vågar du spetsa kaffet?

I Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

Superhjältarnas eget periodiska system

Superhjältarnas eget periodiska system

Vibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.