Industriarbetarnas tidning

Svårare att få tid i tvättstugan

29 december, 2017

Skrivet av Hector Barajas

Vad hände sen?Lean håller på att kväva friheten som arbetarna på Astra Zeneca i Södertälje vann när time care-systemet infördes 2007.

För tio år sedan testade ett hundratal anställda på Gärtunafabriken det så kallade tvättstugeschemat eller time care-systemet. Ett sätt att planera arbetstiden utifrån individuella behov. För många var det en dröm som förverkligades.
– Kollegor som hade små barn kunde plötsligt börja jobba heltid eftersom de kunde planera bättre. För mig funkade det väldigt bra när jag skaffade hund, säger Therese Jonsson, jämställdhetsansvarig på IF-Metallklubben.

I dag gäller systemet i teorin drygt 740 av 800 anställda. I verkligheten är det inte riktigt så utbrett. Det blev svårare 2011, när Astra Zeneca flyttade produktion från Umeå till Södertälje, menar hon.
– Det är mindre frihet och systemet är mer låst nu på grund av lean, säger hon.

Klubbordförande Karl Lewenhagen håller med henne. För en del arbetsuppgifter är det, enligt honom, nästan bara fasta tider i treskift som gäller.
– Men jag tror att det skulle bli väldigt mycket irritation och upprörda känslor om vi tog bort time care, säger han.

Varje anställd lägger runt en timme i månaden på att planera arbetstiden. Det lönar sig för Astra Zeneca som kan dra ned på bemanningen under de tider som kostar mer och ha högre bemanning när det kostar mindre.
– Time care är inte bara till för att vi anställda ska må bra, utan företaget tjänar pengar på det också, säger Karl Lewenhagen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vad kan ni göra bättre?

Vad kan ni göra bättre?

20-årsfirande DA låter företrädare för våra tre ägare reflektera bakåt och önska framåt.

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

Linda fortsatte ­ skiftet – tio mil bort

Dagens Arbete berättade 2012 om hur processoperatören Linda Haglund och hennes man slet med skiftpusslet för att få ihop arbete och småbarn. Fem år senare fortsätter de som förut – fast ändå inte.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Får jag gå ner i tid som inhyrd?

En småbarnsförälder jobbar genom bemanningsföretag och vill gå ner i arbetstid. Juristen Henric Ask reder ut.

Ingår middag när jag jobbar över?

Ingår middag när jag jobbar över?

Har man rätt till någon form av måltid på jobbet när man arbetar planerad övertid, på till exempel en lördag?, frågar en läsare.

De vill ha makt över din tid – igen

Jag kan inte låta bli att förvånas över arbetsgivarnas ovilja att ta oss på allvar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Fler industrier ställer om till nattskift

Fler industrier ställer om till nattskift

Skift och arbetstider läggs nu om på allt fler ställen. Industriarbetare kommer i kläm när arbetsgivare vill producera då elen är billigast.

Kan jag tvingas ta lunchrast?

En läsare som jobbar deltid vill hoppa över lunchrasten. Går det? Jurist Henric Ask svarar.

Är det okej att åka till bilbesiktningen?

En läsare undrar om hen har rätt att ta ledigt från jobbet föra att åka till bilprovningen. Jurist Henric Ask svarar.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.