Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Cecilia Thorsén och Kina Råberg bygger effektivt enligt Meritors egen variant på lean-konceptet. Foto: Ylva Bergman
Montören Morgan Carlén ­gillar förändringar men varnar för att arbetarna blir mer osynliga. Foto: Ylva Bergman
Ellinor Johansson och Sebastian Sedell följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Foto: Ylva Bergman
Förändringsprocessen på Meritor i Lindesberg, som i dag har knappt tusen anställda, startade på allvar 2011.

Ökad vinst och ­minskad värk

Rotation.Meritor har vässat sig till lönsam världsklass genom att effektivisera monteringen av hjulaxlar. Ständig förändring tryggar jobben – men flera anställda klagar på den ökande stressen.

Dagens vinnare kan lätt bli morgondagens förlorare. Bästa sättet att skydda sig är att ständigt förändras och se till att ligga flera steg före konkurrenterna. Bara så kan en hjulaxelfabrik på en liten svensk ort fortsätta att konkurrera på en global marknad.

Det är slagorden som gäller för Meritor i Lindesberg, som för sju år sedan var i ett helt annat läge. Med 1 100 anställda och fyra miljarder i omsättning lyckades man ändå inte skapa särskilt mycket vinst.

– Vi visste att det vi gjorde då inte skulle fungera i längden. Vi var tvungna att tänka på hur vi kunde göra annorlunda, minns fabrikens nya platschef, Laila Österholm.

I dag är man knappt tusen anställda, har ungefär samma omsättning, men jobbar betydligt mer effektivt. Den svenska produktionsenheten har blivit en driftsäker kassako för den amerikanskägda koncernen.

Förändringsprocessen startade på allvar 2011. Då rekryterades en chef som hade spelat handboll på elitnivå och som inte var rädd för att förändra spelidén, öka farten och ge konkurrenterna en rejäl match.

Första steget var att göra logistiken i monteringen effektivare. Tidigare jobbade varje montör vid sin station och gjorde ett visst moment innan hjulaxeln gick vidare till nästa.

Nu ville chefen få in alla moment i en gemensam linje.

Problemet var att Meritor bygger tusentals olika hjulaxlar. Det skulle krävas oändligt långa banor.

Ellinor Johansson och Sebastian Sedell följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Foto: Ylva Bergman

Ellinor Johansson och Sebastian Sedell följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Foto: Ylva Bergman

Lösningen blev en egen variant på lean-konceptet. Montörerna följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Oavsett vilken hjulaxel de ska montera så börjar de på samma ställe och följer samma väg genom de 15 stationerna. På första stationen tar de en tom hjulaxel och sedan följer de ett ”recept” som visar exakt hur monteringen ska gå till för just den axeln. På varje station plockar de bara fram de komponenter som receptet anger.

Med det nya arbetssättet tar det mindre än en halvtimme att montera en bakaxel. Nu tillämpas samma koncept även på framaxelbanan och växelbanan.
I början taktades varje moment, men det slutade man med. Montörerna slipper -gärna stressen som det innebär att jobba mot klockan, men det är -inte fri fart som gäller.

– Vi vill att människan kan styra framfarten. Det ger för-delar för både den mjuka -sidan och för våra produkter. Det är sådana här kompromisser hela tiden, säger Laila Österholm.

Laila Österholm, platschef Meritor Lindesberg.

Platschefen Laila Österholm

Finns det inte en risk att montörerna slutar tänka när de bara följer recept?

– Det kan bli så att hjärnan går på rulle och då är det en nackdel. Men det är samtidigt en fördel att aldrig behöva vara sömnlös över att glömma något viktigt, säger Laila Österholm och fortsätter:

– Jag vill däremot gärna bygga in en större individuell stolthet i det vi gör. Volvo har ”Made by Sweden”, vi vill skapa en ”Made by Me”-känsla.

Alla tyckte inte att det var så roligt med förändringen. Många var vana vid att välja vilka stationer de ville jobba på och med vilka personer. De kände sig oroliga för att hamna i ett långt monteringsflöde.

I början var det till och med några som fick fysiska problem, eftersom deras kroppar var vana vid att alltid göra samma rörelser. Visst blir det upprepningar nu också efter en halvtimme, men rotationen och att få göra fler saker är trots allt bättre för hälsan.

I dag är det färre på Meritor som drabbas av värk i axlar och ryggar eftersom arbetet dessutom görs med olika hjälpmedel. Men vissa har fått bekymmer med karpaltunnelsyndrom, berättar huvudskyddsombudet Hans-Ove Lundgren.

– Det blir både och, alltså både mer variation och mer bundenhet, när man jobbar som vi gör, säger han.

Effektiviteten har ett pris. IF Metalls klubbordförande, Tommy Kragh, saknar lugnet som fanns förut.

– Man kände kanske sig mindre stressad på jobbet, men det var också mindre att göra.

Montören Morgan Carlén håller med om att stressen har ökat.

– Nu är det mer ut, ut, ut! De nya som kommer ska bara montera, montera och montera.

De får aldrig lära sig varför vi monterar på det här sättet, eller vad som händer om det blir fel. De har ingen aning! Och folk blir lätt stressade när de inte får andas ut och känna att de är med.

”Vi har blivit mer som en stor familj och man lär känna många bättre.”
Hans-Ove Lundgren, huvudskyddsombud.

Hans-Ove Lundgren, huvudskyddsombud. Foto: Ylva Bergman

Hans-Ove Lundgren. Foto:Ylva Bergman

Tidigare fanns det också mer utrymme för att stå och snacka skit, minns Morgan Carlén.

– Nu jobbar man mest två och två längs med banan. Det är allt. Och vi blir mer opersonliga mot varandra, säger han och fortsätter:

– Jag gillar förändringar och att utvecklingen går framåt. Och jag förstår också poängen med det. Man vill få ut axlar, tjäna pengar och allt det där. Men någonstans har man lite glömt bort personerna. Man blir lite osynlig, tyvärr.

Huvudskyddsombudet Hans-Ove Lundgren har en annan uppfattning.

– Vi har blivit mer som en stor familj och man lär känna många bättre.

Och Ann-Louise Möller, som har jobbat på Meritor i tio år, tycker att det nya sättet att jobba på är överlägset det gamla.

– Allting har blivit mycket bättre. Vi blir mer involverade i processen från början till slut.

Dessutom är det mer ordning och reda överallt tycker hon.

– Förut kunde balkarna ligga lite huller om buller, och vi klättrade och vi grejade. Nu är det mycket enklare.

Och nackdelarna?

– Nej, jag tycker inte att det är så mycket negativt, säger Ann-Louise Möller.

Trots att fler produkter tillverkas och monteras i dag görs färre fel än tidigare. Då var de rätt många som jobbade på kvalitetsavdelningen för att kontrollera att inga fabrikatsfel lämnade fabriken. I dag sköts det av en handfull personer på varje pass. En av dem är Bert Olov Lundholm. 46 år i branschen har gjort honom till en mästare på kvalitetskontroll. Snart blir han pensionär, men han tror att arbetskamraterna som blir kvar har en ljus framtid framför sig:

– Vi gör bara mer och mer, och det vi tillverkar hamnar lite överallt i världen. Så länge det finns lastbilar, måste man ha fram- och bakaxlar.

Har inte jakten på effektivisering varit stressande?

– Nej, vete sjutton! Det tror jag inte. Det är bra folk på Meritor och det mesta fungerar utan problem, säger Bert Olov Lundholm.

Effektiviseringen har gjort att fabriken i Lindesberg kan konkurrera ut företag i andra delar av världen, trots att lönekostnaderna är betydligt högre i Sverige.

Det finns dock en del saker som IF Metallklubben vill ändra på. Andelen otrygga anställningar är hög. Runt 17 procent är visstidsanställda när Dagens Arbete besöker fabriken.

Enligt facket finns det också motivationsproblem kopplade till löneutvecklingen. Nyanställda på monteringssidan går in på 23 500 kronor och kan nå taket på 33 000 kronor redan efter fem år. De som jobbat länge tycker det är orättvist att nyanställda så snabbt är uppe i samma lön som de.

– Det är klart att den som jobbat tolv år kan bli sur. Vårt lönesystem är byggt så, tyvärr, och vi vill ändra på det. Vi har för lite premiering till dem som jobbar länge. Därför skulle vi vilja se en kraftigare arbetstidstilläggskurva, som gör att folk vill vara kvar, säger Tommy Kragh.

”Någonstans har man glömt bort lite personerna. Man blir lite osynlig, tyvärr.”
Morgan Carlén.

Montören Morgan Carlén ­gillar förändringar men varnar för att arbetarna blir mer osynliga. Foto: Ylva Bergman

Montören Morgan Carlén ­gillar förändringar men varnar för att arbetarna blir mer osynliga. Foto: Ylva Bergman

Facket tittar även på möjligheten att förkorta arbetstiden till sex timmar per dag. Fabriken skulle få två timmar mer av produktionstid genom att rasterna försvinner och man har bara en kort, obetald lunchpaus mitt på dagen, men då krävs det att alla banor går på samma höga produktionsnivå. Det är dock tveksamt om företaget är lika intresserat av sådana förändringar.

IF Metalls klubbordförande Tommy Kragh saknar lugnet som fanns förut. Foto: Ylva Bergman

Tommy Kragh, klubbordförande. Foto: Ylva Bergman

Däremot följer de redan upp effekterna av den nya produktionsmodellen för att göra förbättringar. Många anställda har bidragit med synpunkter.

Det måste bland annat bli lite lugnare. Ett tröttande sorl finns hela tiden där. Ljudvolymerna måste sänkas i stället för att som nu dölja det med hög musik.
Det borde också kunna bli ljusare, taket skulle kunna höjas, och tänk om mer plats skulle skapas på sidorna. Ett sätt att öka effektiviteten skulle, enligt fackets representanter, vara att samla maskinerna närmare intill varandra så att transporterna minskar.

När det väl kommer till kritan är det trots allt inte nya maskiner, automatiseringar och effektivare produktionsprocesser som är det viktigaste. Det är något annat, enligt Laila Österholm, som gör Meritor i Lindesberg till en alldeles speciell industri med framtidstro:

– Det är människorna! På alla nivåer, oavsett roller, har vi bra människor. Vi bor i Bergslagen och på utsidan är vi kanske lite karga, men på insidan har vi ett stort hjärta.

Har projekten blivit så bra som ni hade räknat med?

– De har gått precis som vi vill att de ska gå, men det räcker inte. Vi vill hela tiden bli bättre för vi verkar i hela världen och vi gör premiumprodukter, säger platschefen och fortsätter:

– Vi är som tjusiga handväskor, och det betyder att vi gärna blir kopierade av konkurrenter från andra länder med billigare arbetskraft. Det sporrar oss att bli så bra vi kan utifrån våra förutsättningar.

Läs mer: Reportage

Hector Barajas

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.