Industriarbetarnas tidning

Ökad vinst och ­minskad värk

5 januari, 2018

Skrivet av Hector Barajas

Rotation.Meritor har vässat sig till lönsam världsklass genom att effektivisera monteringen av hjulaxlar. Ständig förändring tryggar jobben – men flera anställda klagar på den ökande stressen.

Dagens vinnare kan lätt bli morgondagens förlorare. Bästa sättet att skydda sig är att ständigt förändras och se till att ligga flera steg före konkurrenterna. Bara så kan en hjulaxelfabrik på en liten svensk ort fortsätta att konkurrera på en global marknad.

Det är slagorden som gäller för Meritor i Lindesberg, som för sju år sedan var i ett helt annat läge. Med 1 100 anställda och fyra miljarder i omsättning lyckades man ändå inte skapa särskilt mycket vinst.

– Vi visste att det vi gjorde då inte skulle fungera i längden. Vi var tvungna att tänka på hur vi kunde göra annorlunda, minns fabrikens nya platschef, Laila Österholm.

I dag är man knappt tusen anställda, har ungefär samma omsättning, men jobbar betydligt mer effektivt. Den svenska produktionsenheten har blivit en driftsäker kassako för den amerikanskägda koncernen.

Förändringsprocessen startade på allvar 2011. Då rekryterades en chef som hade spelat handboll på elitnivå och som inte var rädd för att förändra spelidén, öka farten och ge konkurrenterna en rejäl match.

Första steget var att göra logistiken i monteringen effektivare. Tidigare jobbade varje montör vid sin station och gjorde ett visst moment innan hjulaxeln gick vidare till nästa.

Nu ville chefen få in alla moment i en gemensam linje.

Problemet var att Meritor bygger tusentals olika hjulaxlar. Det skulle krävas oändligt långa banor.

Ellinor Johansson och Sebastian Sedell följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Foto: Ylva Bergman
Ellinor Johansson och Sebastian Sedell följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Foto: Ylva Bergman

Lösningen blev en egen variant på lean-konceptet. Montörerna följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Oavsett vilken hjulaxel de ska montera så börjar de på samma ställe och följer samma väg genom de 15 stationerna. På första stationen tar de en tom hjulaxel och sedan följer de ett ”recept” som visar exakt hur monteringen ska gå till för just den axeln. På varje station plockar de bara fram de komponenter som receptet anger.

Med det nya arbetssättet tar det mindre än en halvtimme att montera en bakaxel. Nu tillämpas samma koncept även på framaxelbanan och växelbanan.
I början taktades varje moment, men det slutade man med. Montörerna slipper -gärna stressen som det innebär att jobba mot klockan, men det är inte fri fart som gäller.

– Vi vill att människan kan styra framfarten. Det ger fördelar för både den mjuka sidan och för våra produkter. Det är sådana här kompromisser hela tiden, säger Laila Österholm.

Laila Österholm, platschef Meritor Lindesberg.
Platschefen Laila Österholm

Finns det inte en risk att montörerna slutar tänka när de bara följer recept?

– Det kan bli så att hjärnan går på rulle och då är det en nackdel. Men det är samtidigt en fördel att aldrig behöva vara sömnlös över att glömma något viktigt, säger Laila Österholm och fortsätter:

– Jag vill däremot gärna bygga in en större individuell stolthet i det vi gör. Volvo har ”Made by Sweden”, vi vill skapa en ”Made by Me”-känsla.

Alla tyckte inte att det var så roligt med förändringen. Många var vana vid att välja vilka stationer de ville jobba på och med vilka personer. De kände sig oroliga för att hamna i ett långt monteringsflöde.

I början var det till och med några som fick fysiska problem, eftersom deras kroppar var vana vid att alltid göra samma rörelser. Visst blir det upprepningar nu också efter en halvtimme, men rotationen och att få göra fler saker är trots allt bättre för hälsan.

I dag är det färre på Meritor som drabbas av värk i axlar och ryggar eftersom arbetet dessutom görs med olika hjälpmedel. Men vissa har fått bekymmer med karpaltunnelsyndrom, berättar huvudskyddsombudet Hans-Ove Lundgren.

– Det blir både och, alltså både mer variation och mer bundenhet, när man jobbar som vi gör, säger han.

Effektiviteten har ett pris. IF Metalls klubbordförande, Tommy Kragh, saknar lugnet som fanns förut.

– Man kände kanske sig mindre stressad på jobbet, men det var också mindre att göra.

Montören Morgan Carlén håller med om att stressen har ökat.

– Nu är det mer ut, ut, ut! De nya som kommer ska bara montera, montera och montera.

De får aldrig lära sig varför vi monterar på det här sättet, eller vad som händer om det blir fel. De har ingen aning! Och folk blir lätt stressade när de inte får andas ut och känna att de är med.

”Vi har blivit mer som en stor familj och man lär känna många bättre.”
Hans-Ove Lundgren, huvudskyddsombud.

Hans-Ove Lundgren, huvudskyddsombud. Foto: Ylva Bergman
Hans-Ove Lundgren. Foto:Ylva Bergman

Tidigare fanns det också mer utrymme för att stå och snacka skit, minns Morgan Carlén.

– Nu jobbar man mest två och två längs med banan. Det är allt. Och vi blir mer opersonliga mot varandra, säger han och fortsätter:

– Jag gillar förändringar och att utvecklingen går framåt. Och jag förstår också poängen med det. Man vill få ut axlar, tjäna pengar och allt det där. Men någonstans har man lite glömt bort personerna. Man blir lite osynlig, tyvärr.

Huvudskyddsombudet Hans-Ove Lundgren har en annan uppfattning.

– Vi har blivit mer som en stor familj och man lär känna många bättre.

Och Ann-Louise Möller, som har jobbat på Meritor i tio år, tycker att det nya sättet att jobba på är överlägset det gamla.

– Allting har blivit mycket bättre. Vi blir mer involverade i processen från början till slut.

Dessutom är det mer ordning och reda överallt tycker hon.

– Förut kunde balkarna ligga lite huller om buller, och vi klättrade och vi grejade. Nu är det mycket enklare.

Och nackdelarna?

– Nej, jag tycker inte att det är så mycket negativt, säger Ann-Louise Möller.

Trots att fler produkter tillverkas och monteras i dag görs färre fel än tidigare. Då var de rätt många som jobbade på kvalitetsavdelningen för att kontrollera att inga fabrikatsfel lämnade fabriken. I dag sköts det av en handfull personer på varje pass. En av dem är Bert Olov Lundholm. 46 år i branschen har gjort honom till en mästare på kvalitetskontroll. Snart blir han pensionär, men han tror att arbetskamraterna som blir kvar har en ljus framtid framför sig:

– Vi gör bara mer och mer, och det vi tillverkar hamnar lite överallt i världen. Så länge det finns lastbilar, måste man ha fram- och bakaxlar.

Har inte jakten på effektivisering varit stressande?

– Nej, vete sjutton! Det tror jag inte. Det är bra folk på Meritor och det mesta fungerar utan problem, säger Bert Olov Lundholm.

Effektiviseringen har gjort att fabriken i Lindesberg kan konkurrera ut företag i andra delar av världen, trots att lönekostnaderna är betydligt högre i Sverige.

Det finns dock en del saker som IF Metallklubben vill ändra på. Andelen otrygga anställningar är hög. Runt 17 procent är visstidsanställda när Dagens Arbete besöker fabriken.

Enligt facket finns det också motivationsproblem kopplade till löneutvecklingen. Nyanställda på monteringssidan går in på 23 500 kronor och kan nå taket på 33 000 kronor redan efter fem år. De som jobbat länge tycker det är orättvist att nyanställda så snabbt är uppe i samma lön som de.

– Det är klart att den som jobbat tolv år kan bli sur. Vårt lönesystem är byggt så, tyvärr, och vi vill ändra på det. Vi har för lite premiering till dem som jobbar länge. Därför skulle vi vilja se en kraftigare arbetstidstilläggskurva, som gör att folk vill vara kvar, säger Tommy Kragh.

”Någonstans har man glömt bort lite personerna. Man blir lite osynlig, tyvärr.”
Morgan Carlén.

Montören Morgan Carlén ­gillar förändringar men varnar för att arbetarna blir mer osynliga. Foto: Ylva Bergman
Montören Morgan Carlén ­gillar förändringar men varnar för att arbetarna blir mer osynliga. Foto: Ylva Bergman

Facket tittar även på möjligheten att förkorta arbetstiden till sex timmar per dag. Fabriken skulle få två timmar mer av produktionstid genom att rasterna försvinner och man har bara en kort, obetald lunchpaus mitt på dagen, men då krävs det att alla banor går på samma höga produktionsnivå. Det är dock tveksamt om företaget är lika intresserat av sådana förändringar.

IF Metalls klubbordförande Tommy Kragh saknar lugnet som fanns förut. Foto: Ylva Bergman
Tommy Kragh, klubbordförande. Foto: Ylva Bergman

Däremot följer de redan upp effekterna av den nya produktionsmodellen för att göra förbättringar. Många anställda har bidragit med synpunkter.

Det måste bland annat bli lite lugnare. Ett tröttande sorl finns hela tiden där. Ljudvolymerna måste sänkas i stället för att som nu dölja det med hög musik.
Det borde också kunna bli ljusare, taket skulle kunna höjas, och tänk om mer plats skulle skapas på sidorna. Ett sätt att öka effektiviteten skulle, enligt fackets representanter, vara att samla maskinerna närmare intill varandra så att transporterna minskar.

När det väl kommer till kritan är det trots allt inte nya maskiner, automatiseringar och effektivare produktionsprocesser som är det viktigaste. Det är något annat, enligt Laila Österholm, som gör Meritor i Lindesberg till en alldeles speciell industri med framtidstro:

– Det är människorna! På alla nivåer, oavsett roller, har vi bra människor. Vi bor i Bergslagen och på utsidan är vi kanske lite karga, men på insidan har vi ett stort hjärta.

Har projekten blivit så bra som ni hade räknat med?

– De har gått precis som vi vill att de ska gå, men det räcker inte. Vi vill hela tiden bli bättre för vi verkar i hela världen och vi gör premiumprodukter, säger platschefen och fortsätter:

– Vi är som tjusiga handväskor, och det betyder att vi gärna blir kopierade av konkurrenter från andra länder med billigare arbetskraft. Det sporrar oss att bli så bra vi kan utifrån våra förutsättningar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Ett lyft för Stefans rygg

Ett lyft för Stefans rygg

I vintras trodde Stefan Svensson att det var kört med jobbet på Boxon etikettryckeri i Borås. Ryggen var trasig efter alla år på industrigolvet. Men arbetsgivaren ville annat.

Bloggen ger Tony ny kraft

Bloggen ger Tony ny kraft

Tony Fridh i Mellerud är en av många som slagits ut av stressen. Han hittade ett verktyg för att hantera själens kaos: att skriva.

”Förr eller senare brister det”

”Förr eller senare brister det”

Dagens Arbetes granskning visar att stressen sprider sig på de svenska industrigolven, många klagar på en alltmer slimmad organisation. Samtidigt fokuserar allt fler företag på den psykosociala arbetsmiljön.

Schemat som tryggar JOBBEN

Schemat som tryggar JOBBEN

Sänka – öka. Gasa 
– bromsa. Upp och ner. 
Tvära kast. Hit och dit. Eller med ett annat ord: flexibilitet.

Om två hjärtan som slutade slå

Om två hjärtan som slutade slå

Den här berättelsen handlar om hur det är att leva, och om hur det är att vakna morgonen efter att döden har knackat på. Men mest handlar den om Marita. Kontoristen som vågade ringa ett samtal för att försöka rädda 
livet på sin chef.

Får kollegan ta min pall?

Får kollegan ta min pall?

En pall har gett upphov till en konflikt på arbetsplatsen, och en läsare undrar om kollegan verkligen får ta den. Jurist Henric Ask svarar.

”Många känner en press”

”Många känner en press”

Ikea-fabriken i Hultsfred producerar inte bara Pax-garderober utan även allvarliga olyckor på löpande band.
”Det är en gammal fabrik och svårt att komma åt”, säger huvudskyddsombudet Emil Jonsson.

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Mer än hälften av industriarbetarna störs av dålig arbetsmiljö varje dag. Var tredje är rädd för att bli skadad eller sjuk. Det visar IF Metalls senaste arbetsmiljöundersökning.

När Jan försvann

När Jan försvann

Mitt i livet började pappersarbetaren och trebarnspappan Jan Krook plötsligt tappa omdömet och försvinna allt längre in i dimman. Men en guldklocka hägrade – och tack vare arbetskamraternas stöd fick han den.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.